Dramatiskt 2023 för kronan – riksbankschefen tycks ha prickat botten

Så vad beror kronans kraftiga försvagning på? Otaliga förslag till förklaringar har lagts fram – som att spekulation eller Riksbankens räntepolitik bär skulden – men de flesta har samtidigt varit överens om att nedgången inte är helt logisk. En av dem är en av Europas främsta valutaexperter Philippe Bacchetta. I en intervju med DN sa han i början av sommaren att han tror att kräftgången främst handlar om ”marknadspsykologi”, där det under åren av minusränta etablerades en bild av att Riksbanken välkomnade en svagare krona.

I ungefär samma veva börjar Sverigebilden hamna i fokus. Fler och fler bedömare pekar nu på att fastighetsbolagens skulder ihop med nyheter om ökad gängkriminalitet och den utdragna Natoprocessen kan ha bidragit till att tynga kronkursen.

– Den bild som målas upp av Sverige i omvärlden är oerhört svart, sa Nordeas chefekonom Annika Winsth i ett panelsamtal i DI TV efter midsommar.

”Fastighetsmarknaden och skuldsatta hushåll skrämmer utländska investerare”, skrev Max Matthiessens investeringschef Jon Arnell.

Kronans utveckling har fått både ekonomer och politiker att efterfråga en övergång till euron. En av årets mest återkommande euroförespråkare har varit Liberalernas partiledare Johan Pehrson. I en intervju med Affärsvärlden beskrev han det i somras som att det pågår en svensk utförsäljning.

– Vi ser hur begagnade bilar rinner ut ur Sverige. Vi ser hur entreprenadmaskiner och annan egendom som skulle kunna delta i svensk produktivitet också försvinner från vårt land eftersom det är rea på produkter i Sverige.

I samband med räntebeskedet i september beslutar Riksbanken om stödåtgärder kopplade till valutan samtidigt som Erik Thedéen upprepade sin slutsats om att ”kronan kommer att stärkas på sikt”. Den svenska valutan har stärkts successivt sedan dess och gick bäst i hela världen under november månad, enligt Bloomberg. Med facit i hand blev det en vältajmad åtgärd där Riksbanken nästintill lyckades pricka in kronans botten. ”Den gamle tradern Thedéen hade en poäng”, skriver Viktor Munkhammar på DI.

En av dem som under året ryckt ut till Riksbankens försvar i frågan är nationalekonomen Lars Calmfors. Under hösten poängterade han i en DN-ledare att räntan är Riksbankens enda egentliga verktyg och att det inte kan användas för att nå både inflationsmål och växelkursmål. För att öka kronkursen mot exempelvis euron skulle Riksbanken behöva höja räntan högre än Europeiska centralbankens ränta, fortsatte han.

Under julveckan hade kronan hämtat in hela årets ras mot euron i och med noteringen 11,12 kronor. Lyftet kom efter Konjunkturinstitutets senaste prognos, där myndigheten bland annat skrev att ”kronan har utvecklats betydligt starkare de senaste månaderna än vad som förutsågs i septemberprognosen”. Myndigheten bedömer att den svenska valutan gradvis kommer fortsätta att förstärkas, vilket väntas bidra till att pressa ner inflationen.