Hem
EQT | BolagsnyheterFörklaring

16 år lång strid tar ny vändning – vad bråkar EQT och Skatteverket om?

Christian Sinding, vd i riskkapitalbolaget EQT och Caspar Callerström, operativ chef. (Sofia Ekström/SvD/TT / SVENSKA DAGBLADET)

Upptaxerade riskkapitalister har fått nog. Nu hotar de att lämna landet. Den segdragna konflikten mellan Skatteverket och riskkapitalbolag, med Wallenbergsfärens EQT i spetsen, tar därmed en ny vändning.

Vad träter de egentligen om och hur ser de båda sidornas argument ut? Omni Ekonomi förklarar.

Vad strider riskkapitalister och Skatteverket om?

Den stora stötestenen är hur bonusar till topparna i riskkapitalbolagen ska beskattas. Konflikten kretsar kring det som på finanslingo kallas ”carry” eller carried interest.

Själva upplägget med riskkapitalbolag är att partners och andra nyckelpersoner får en del av vinsten när affärerna går bra och deras fonder säljer sina innehav med förtjänst.

Frågan är om mångmiljonbeloppen ska ses som lön eller kapitalinkomst. Det kan låta som en byråkratisk petitess, men ur skattesynpunkt är det en jätteskillnad.

Skattesatsen på lön blir 50–55 procent, att jämföra med 28–30 procent vid inkomst av kapital.

30 000

Så många dagars arbetstid bedömer Skatteverket att de lagt ner på att granska riskkapitalisternas deklarationer sedan 2007, enligt SvD

Skatteverket och riskkapitalisterna delar inte uppfattning i frågan, vilket mynnat ut i en strid som pågått ända sedan 2007.

Konflikten har blossat upp på nytt sedan Skatteverket strax före nyår upptaxerade 70 riskkapitalister med sammanlagt 1,6 miljarder kronor, enligt SvD. Därefter har flera firmor börjat smida planer på landsflykt.

Vilka är riskkapitalbolagens argument?

EQT håller en låg profil i media, men branschorganisationen Swedish Private Equity & Venture Capital, SVCA, som samlar svenska riskkapitalbolag är desto mer frispråkig.

Beskattningen är oförutsägbar och ”ojämlik” till den grad att riskkapitalbolagens existens i Sverige är hotad. Det skrev SVCA till finansdepartementet tidigare i år.

”Enda säkra sättet att överleva finansiellt blir att flytta utomlands och sälja de flesta tillgångar i Sverige”, skrev SVCA enligt nyhetsbyrån Siren.

SVCA vädjar till politikerna om att lagstifta om beskattningen av bonusar, och hänvisar till en dom från kammarrätten år 2017. Den gav grönt ljus till att beskatta carried interest till stor del som kapitalinkomst enligt de så kallade 3:12-reglerna som används i fåmansbolag.

EQT är Sveriges största riskkapitalbolag och tredje störst i världen, sett till beloppen som rests i riskkapitalfonder. (Sofia Ekström/SvD/TT)

Godtycklighet från Skatteverkets sida är också ett argument som återkommer. En partner vid ett annat riskkapitalbolag, 3i, som i likhet med EQT-toppar har upptaxerats är oförstående kring vad som är Skatteverkets linje.

”Skatteverket har redan tidigare, år 2013–2015, prövat frågan runt vårt incitamentsprogram och huruvida det skall beskattas som tjänste- eller kapitalinkomst och vi vann den processen”, skrev partnern i ett mejl till DI Digital efter en mångmiljonsmäll.

Vilka är Skatteverkets argument?

Skatteverket följer rättspraxis och lutar sig mot domar från Högsta förvaltningsdomstolen och andra rättinstanser. Så låter det från andra ringhörnan i fajten.

Myndighetens experter betonar att det rör sig om prestationsbaserad förvärvsinkomst och därför ska bonusarna betraktas som löneinkomst.

Men det finns ett undantag – nämligen möjligheten att använda 3:12-reglerna om carryn betalats ut genom en struktur i form av ett fåmansbolag. Då har myndigheten inga synpunkter, säger Johannes Pedersen, sektionschef på Skatteverket, i en intervju med SvD.

Skatteverket ser dock inte med blida ögon på när riskkapitalbolag använder tomma holdingbolag för att komma runt skatter, betonar han.

Johannes Pedersen bemöter också kritiken om att de agerar oberäknerligt i frågan.

– Problemet här är att många aktörer ständigt ändrar sina strukturer och upplägg. Då blir det ett rättsligt osäkert läge, säger han till SvD.

3:12-reglerna

Regler för fåmansföretag som gör gällande att ersättning upp till cirka 5–6 miljoner kronor betraktas som lön, och högre belopp som inkomst av kapital.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen