Hem
Öns framtidFörklaring

”En ekonomisk atombomb” – detta är EU:s handelsbazooka

Dansk militär landstiger i Nuuks hamn på Grönland. (Mads Claus Rasmussen /AP/TT / AP)

Inom EU höjs röster för att unionen ska ta fram sitt mest potenta vapen ur arsenalen om inte Donald Trump backar från sina Grönlandshot.

EU:s handelsbazooka har beskrivits som en ekonomisk atombomb som får tullar på 100 procent att verka snudd på harmlöst.

Det må låta mäktigt – men har aldrig testats skarpt.

Vad är EU:s handelsbazooka?

Den som tycker att benämningen ”bazooka” är lite mustigare än vad som brukar vara fallet i EU-sammanhang har helt rätt. Verktyget går inom unionen under namnet ”EU Anti Coercion Instrument” (ACI), ett verktyg för att stoppa fall av ekonomisk utpressning från tredje land.

Verktyget öppnar för svepande åtgärder på en rad områden, i syfte att kunna skräddarsy det mest effektiva svaret för varje unikt fall av utpressning, enligt EU-kommissionen.

10 procent

Tullsatsen Trump hotar Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Norge, Sverige och Finland med från och med 1 februari. Om frågan inte är löst till juni, höjs tullarna till 25 procent.

Bland annat tillåts import- och exportrestriktioner – tullar – på både varor och tjänster, men även på immateriella rättigheter och utländska direktinvesteringar.

Dessutom finns möjlighet för EU att utestänga det utpressande landet från unionens inre marknad, så att utpressarlandets bolag inte får delta i offentliga upphandlingar eller sälja vissa produkter inom EU.

Åtgärderna hålls på plats tills att den bedömda utpressningen avbryts, varpå eventuella tullar och begränsningar rullas tillbaka.

Varför ses den som en bazooka?

I korthet för att verktyget – i sin allra bredaste form – helt utestänger amerikanska företag, varor och tjänster från en marknad med 500 miljoner konsumenter. Det innebär i så fall att USA i ett slag blir av med sin största handelspartner. Det är med andra ord mycket pengar som styrs om annorstädes.

Under 2024 bytte USA och EU varor och tjänster till ett värde av drygt 976 miljarder dollar, motsvarande över 9 000 miljarder svenska kronor.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillsammans med Europarådets ordförande António Costa. (Hussein Malla / AP)

Även EU skulle naturligtvis drabbas av bortfallet. Men enligt EU-kommissionen ska unionen kunna koordinera sig med ”likasinnade och allierade” för att inte stå helt ensam. Dessutom innefattar ACI möjlighet för EU att kräva skadestånd från utpressarlandet, som ska täcka den ekonomiska skada som uppstått.

Och skadorna kan snabbt bli stora.

SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall beskrev verktyget som ”väldigt läskigt” i en intervju med EFN i maj i fjol.

– Det är som en ekonomisk atombomb man visar upp för att den är avskräckande, sa han och tillade samtidigt att ”tullar på 100 procent är en dröm i jämförelse”.

Hur kan bazookan avfyras?

För att osäkra bazookan krävs två omröstningar med enkel majoritet i EU-parlamentet, med kriteriet att den halva som röstar för ska representera 65 procent av medborgarna i unionen.

Exakt hur den bazooka som då avfyras ser ut är olika från fall till fall – och än så länge har vapnet aldrig använts i skarpt läge. Enligt uppgift skulle den i fallet USA handla om tullar till ett sammantaget värde av 93 miljarder euro, motsvarande närmare 1 000 miljarder kronor.

Verktygslådan ACI undertecknades i december 2023, med det uttalade syftet att skydda EU:s rättigheter och suveränitet. När ACI förhandlades fram var det framför allt Kina som sågs som potentiell måltavla.

Hur troligt är det att det sker nu?

Flera europeiska högdjur har mer eller mindre slagit fast att ACI togs fram för att stoppa exakt sådant beteende som Donald Trump nu ägnar sig åt i Grönlandsfrågan. Bland de som gärna vill se bazookan avfyras finns Frankrikes president Emmanuel Macron, uppger presidentstaben för Politico.

Macron har också öppet hållit sig med hård retorik mot USA de senaste dagarna. Efter att Trump hotat EU-länderna med höjda tullar om de inte stödjer hans ambitioner att köpa Grönland, tog Macron till X för att ventilera sin frustration:

”Tullhot är oacceptabla. Ingen skrämseltaktik eller hot ska påverka oss. Européerna kommer att svara på ett enhetligt och koordinerat sätt. Vi kommer se till att Europas suveränitet upprätthålls.”

Franska Valérie Hayer, ordförande för EU-parlamentsgruppen Renew Europe, är en av dem som förespråkat att EU allvarligt bör diskutera att aktiver ACI mot USA. (Omar Havana / AP)

Även inom EU-parlamentet har röster höjts för att det är dags att testa vapnet skarpt. Den centerpartistiska parlamentsgruppen Renew Europes ordförande Valérie Hayer skriver på X att EU ”uttryckligen bör överväga” att aktivera ACI, ”eftersom det skapades precis för sådana här ekonomiska hotsituationer.”

Andra – som den moderata partigruppen EPP:s ledare Manfred Weber – vill snarare att EU pausar ratificeringen av sommarens handelsavtal med USA.

Enligt Politicos källor finns det just nu ingen majoritet bland medlemsländerna för att aktivera handelsbazookan. I stället är strategin att avvakta och se vad Trump faktiskt gör.

Europarådets ordförande António Costa har kallat till ett extra toppmöte den 22 januari, men enligt Politico väntas inga beslut förrän tidigast i början av februari.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen