Därför vill Trump sänka den amerikanska dollarn

Det är alltså inte något som finns, utan en hypotetisk idé. Men den har likt väl diskuterats inom finansvärlden under vårvintern.

Idén om en ny valutauppgörelse som kan skriva om de globala handelsreglerna kommer från ett dokument, skrivet av Donald Trumps ekonomiska rådgivare Stephen Miran, och det dokumentet har pekats ut som en vägledning för att försöka tolka Trump-administrationens ekonomiska politik.

I sitt dokument har Miran gett idén arbetsnamnet ”Mar-a-lago-överenskommelsen” (döpt efter Trumps egen residens) och hänvisar till Plaza-överenskommelsen från 1985 när representanter för USA, Japan, Storbritannien, Tyskland och Frankrike träffades på Hotel Plaza i New York för att besluta om att sänka värdet på den amerikanska dollarn i förhållande till andra valutor.

I det här dokumentet skriver Miran att dollarn ständigt är övervärderad och att Trumpadministrationen ska försöka hitta sätt att ta ”tillbaka en del av de fördelar andra nationer får” av att använda dollarn som reservvaluta.

I en passage skriver Miran att handelspartners som Europa och Kina kan bli mer mottagliga för ”något slags valutaavtal” efter ”en rad strafftullar”.

Mar-a-lago-överenskommelsen går förenklat ut på att andra länder ska gå med på att göra dollarn svagare och hjälpa till att sänka den amerikanska statens lånekostnader. Samtidigt ska de låta dollarn fortsatt vara dominerande.

The Washington Post understryker att det beskrivs som ett alternativ mer än som en färdig uppsättning av rekommendationer.

Men det skulle ändå kunna förklara ett av Trumps eventuella mål: att sänka dollarn.

För att han vill skydda den amerikanska industrin. En stark valuta gör det svårare för USA att exportera eftersom det är dyrt för andra länder att köpa amerikanska produkter.

Donald Trumps uttalade mål har varit att ha så mycket inhemsk tillverkning som möjligt och därmed fler jobb till amerikanerna. När han tillkännagav den nya tullpolitiken i veckan sa han:

– Den 2 april 2025 kommer alltid att bli ihågkommet som dagen då amerikansk industri föddes på nytt och dagen då USA:s tog tillbaka kontrollen över sitt öde.

Att Donald Trump verkligen vill få till en regelrätt överenskommelse är det få som tror just nu.

Stephen Miran själv säger till The Washington Post att Trump-administrationen inte följer hans plan:

– Alla som tror att det jag skrev i november är den politiska agenda vi i hemlighet implementerar just nu letar bara efter något att skriva om, säger han.

Flera experter som tidningen pratat med säger att det snarare handlar om att investerare, i brist på annat, mest försöker hitta något att hålla sig vid för att bedöma Trumps beslut.

Argumentet för en svag dollar är att den amerikanska exporten gynnas. Men det finns baksidor också. Det skulle exempelvis driva upp kostnaderna för import och leda till högre inflation.

Så följderna av handelspolitiken skulle alltså kunna bli impopulära hos väljarna.

Det skulle också kunna skrämma bort investerare som annars hade valt att satsa på amerikanska tillgångar, skriver Bloomberg.