Så påverkar räntepausen dina placeringar

Signaler om ett slut för den snabba räntehöjningscykeln kan ses som en tidig julklapp till aktieinvesterare. Men räntespöket som gäckat börsen riskerar ändå att komma tillbaka, eftersom marknadsräntorna bara delvis styrs av vad centralbankerna gör.

Även efter Federal Reserves beslut att lämna styrräntan oförändrad vid förra mötet i september har ränteoro skakat om aktiemarknaden. I frånvaron av nyheter från Fed steg den amerikanska tioåringen i oktober till sin högsta nivå sedan 2007, vilket fick USA-börsens ”skräckindex” VIX att skjuta i höjden.

Allt annat lika är ändå centralbanker som vilar på hanen bättre för tillgångsslaget än ytterligare räntehöjningar. Högre räntor är nämligen dåligt för börsen av flera anledningar. Det får en högst kännbar effekt på börsbolagens resultat, framförallt i räntekänsliga sektorer som fastigheter.

Marknadsräntan är också en faktor som används vid beräkning av värdet på teoretiska framtida vinster, enligt den så kallade nuvärdesprincipen. Därmed pressas bolagens värderingar när räntan stiger.

Det kanske tyngsta skälet till att räntepaus är att föredra för aktiemarknaden är att andra placeringar – framförallt obligationer – inte blir ännu mer attraktiva alternativ.

Investerare som sneglat på statsobligationer har väntat länge på det här scenariot. Snart står alla stjärnor rätt för räntefonder, som är alternativet för småsparare som söker exponering.

Under nollränteåren gav obligationer inte någon avkastning att tala om. När räntan sedan höjdes i snabb takt blev avkastningen successivt högre, men andrahandsvärdet tog stryk när staten emitterade nya obligationer med högre ränta för samma löptid.

Om räntan parkerar på nuvarande nivå behöver investerare inte längre oroa sig för minskade andrahandsvärden. Och när räntan så småningom börjar sänkas stiger i stället värdena.

Omvänt gäller nämligen samma sak. När räntan sjunker blir det mer attraktivt för investerare att köpa redan utgivna obligationer, vilket får följden att priserna stiger. Utsikterna för tillgångsklassen är alltså ljusare än de varit på mycket länge.

Flera nischbanker erbjuder nu en sparränta på drygt 4 procent, för konton med fria uttag och som skyddas av den statliga insättningsgarantin. Det är nivåer som inte synts till på många år.

Problemet är bara att inflationen – som uppgick till 4 procent vid senaste SCB-mätningen – äter upp hela avkastningen. Så har det också sett ut under hela räntehöjningscykeln.

En räntepaus från Riksbanken kan förändra förutsättningarna. Om inflationen fortsätter svalna, vilket prognosmakare räknar med, men räntan inte sänks i samma takt kan banksparande börja ge en hygglig avkastning. Det vore efterlängtat för sparare som parkerat sina pengar i vad som varit en garanterad förlustaffär det senaste året.

Tydliga signaler från Riksbanken om att man är färdig med räntehöjningar skulle minska osäkerheten för spekulanter på bostäder. Det talar för att fler vågar göra affärer, och därmed minskad tröghet på marknaden som präglats av långa försäljningstider.

En räntepaus lär ha en dämpande effekt på prisnedgången, men bedömare väntar sig ingen återhämtning förrän räntan börjar sänkas igen. Ekonomer spår att det dröjer många år innan priserna stiger till tidigare toppnivåer.

– Det kan säkert ta fyra fem år innan man är tillbaka, sa SEB:s chefsekonom Jens Magnusson till Dagens Industri tidigare i år.