Så fungerar pristaket – kan Putin kontra?
De senaste sanktionerna mot den ryska oljan ska strypa Kremls krigskassa. Tanken är att oljan inte ska kunna säljas för mer än 60 dollar per fat – strax under dagens marknadsvärde.
Men vad innebär egentligen pristaket? Och vilken effekt får det?
Vad innebär pristaket på rysk olja?
EU, G7-länderna och Australien har infört ett pristak på rysk olja som exporteras till länder utanför EU – till exempel Indien och Kina. Syftet är att länderna som köper råoljan inte ska betala mer än 60 dollar per fat för att minska Rysslands exportintäkter.
Det är ett pristak som för närvarande är fast men det kan komma att justeras över tid, enligt EU-kommissionen.
Till det läggs att EU förbjuder all rysk olja som kommer sjövägen till EU. Sanktionerna trädde i kraft den 5 december.
Så vad är förbjudet?
Försäkringsbolag som försäkrar de tankfartyg som transporterar rysk råolja får inte längre försäkra laster som inte köps till eller under pristaket. Inte heller institutioner som finansierar ryska oljetransaktioner kan hantera transaktioner där oljan köps över pristaket.
De rederier som har tankfartyg som kan användas för att transportera rysk råolja får inte tillhandahålla fartyg om oljan säljs över pristaket på 60 dollar fatet.
Vad är syftet?
Syftet är som sagt att minska Rysslands exportintäkter. I och med att många av de företag som försäkrar, transporterar och hanterar transaktioner finns i Europa och andra västländer så kan EU genom sanktionerna styra priset på rysk olja i resten av världen.
Det innebär att Indien och Kina samt utvecklingsländer får köpa oljan till ett lägre pris och att Ryssland får mindre pengar till sin krigskassa, även om Ryssland fortsätter att tjäna pengar.
Vad innebär det ekonomiskt för Ryssland?
Produktionskostnaden ligger på runt 20 dollar per fat och rysk olja har handlats mellan 60 till 100 dollar per fat under de senaste tre åren, skriver The New York Times. Så Ryssland gör fortfarande en betydande vinst.
Därför innebär det på kort sikt inte så stor skillnad, förklarar Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.
– Dock ska man komma ihåg att om man kan hålla ett pristak på en nedtryckt nivå under en längre tid så ställer även det till det för den ryska ekonomin, säger han till SVT.
Varför sätter man inte ett lägre pristak?
Det är helt enkelt det här priset man har lyckats komma överens om – även om flera EU-länder velat se ett lägre pristak för att straffa Ryssland hårdare. Till exempel Polen höll emot beslutet för att man ville se Ryssland förlora mer på sin oljeexport.
Andra länder, som Grekland, har varit oroade för ett allt för lågt oljepris eftersom man inte vill att Ryssland helt ska sluta exportera olja. Det skulle i så fall kunna få konsekvenser för råvarumarknaden och göra att energipriset stiger ytterligare, menar man.
Hur kommer pristaket påverka den internationella oljemarknaden?
Det får vi se. Dagen efter att sanktionerna infördes började Turkiet kräva att oljetankers som passerar genom turkiskt vatten ska visa upp att de är fullt försäkrade. Enligt uppgifter till Financial Times har ryska försäkringsbolag bistått fartyg med papper och därför är det framförallt fartyg med försäkringar från väst som stoppats.
Tidningen skriver att det är en första indikation på att sanktionerna kan störa den globala tillgången på olja.
Kommer Ryssland försöka runda sanktionerna?
Ja, det kan vi räkna med. Budskapet från Ryssland har varit att man inte kommer att acceptera pristaket och att man inte kommer att leverera olja till länder som stöder det. Men hur det blir med det återstår att se – om Ryssland stryper exporten stryps också de ryska intäkterna.
Ryssland skulle kunna kringgå sanktionerna genom att papper förfalskas av Ryssland och länder som vill köpa oljan, eller att man använder så kallade sidobetalningar – att man helt enkelt betalar för mycket för något annat, som till exempel vete, som inte omfattas av sanktioner, skriver The New York Times.
Det finns också uppgifter om att Ryssland i hemlighet har skapat en egen flotta på över 100 åldrande oljetankers som ska kunna kringgå pristaket, skriver Financial Times. Men att bygga ett maritimt ekosystem där man försäkrar och driver det helt själv tror Bryssel kan bli ”mycket komplicerat”, skriver Euractiv.
Kan pristaket slå tillbaka mot väst?
EU-länderna har i hög utsträckning skurit ner på oljeimporterna från Ryssland. Tyskland, Polen och Österrike har lovat att sluta helt med rysk oljeimport innan årsslutet.
Däremot finns ett undantag för Ungern, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien som är beroende av rysk olja från oljeledningen Druzhba. Tillfälligt kommer därför import av pipelineolja tillåtas till dessa länder för inhemskt bruk.
Ryssland skulle kunna hämnas genom att till exempel helt stänga av oljeledningen till EU, skriver Al Jazeera.
– Medan oljeförsörjningen genom maritima kanaler lätt kan ersättas, kommer landlåsta länder att ha svårt att hitta ett alternativ om Ryssland blockerar olja från ledningen, säger Philipp Lausberg, analytiker med fokus på energipolitik vid European Policy Centre, till kanalen.