Vill man ha oddsen på sin sida så är det nog tyvärr tråkiga bolag, tålamod och kontinuerligt sparande som gäller, menar Anders Rudolfsson.
– Jag håller med sparekonomerna om att köpa hela tiden. Då är man med när det är lite sämre tider och man spär ut cykliskheten, säger han och slår ett slag för de stora investmentbolagen.
Men det kan ju vara lite roligt att hitta enskilda aktier också. Så vad ska man då leta efter?
Balansräkningen kommer efter resultaträkningen i delårsrapporterna, och de senaste åren har varit ett brutalt uppvaknande för de som inte orkade bläddra hela vägen ner dit.
Efter finanskrisen fram till pandemin räckte en analys av bolagens tillväxtutsikter och vinstutveckling ganska långt. Omvärldsfaktorer spelade så klart stor roll, men jämfört med det som skett de senaste fem åren var de en bris.
Att som privatperson göra en riskbedömning av global ekonomi och politik är i princip omöjligt. Proffsen försöker, men även de bommar grovt.
Här gäller det att hålla det enkelt, tycker Anders Rudolfsson. Hans råd är att titta på värdering i form av framåtblickande p/e-tal och en kassaflödesmultipel. Den senare ger en indikation på bolagets förmåga att investera, klara konjunkturnedgångar och inte minst dela ut pengar.
Den tredje viktiga faktorn är skuldsättningen. För de stora bjässarna är det sällan ett problem, men för den som vill få in lite tillväxtbolag i portföljen är det viktigare. Men att förstå skuldsättning är inte helt lätt. Vad bolaget har för investeringsbehov, hur skulderna är strukturerade och med vilka löptider är viktiga men svårpenetrerade frågor.
De hänger dessutom ihop med bolagets finansiella mål och verksamhet. Varianterna på nyckeltal för skuldsättning är många, men någon form av uppfattning måste man ändå skaffa sig, menar Rudolfsson.
Hans sammanfattande tips: Välj bolag med relativt låga p/e-tal, bra kassaflöde och som har en bra utdelningshistorik. Att utdelningen historiskt har höjts successivt är en bra värdemätare.
Ett sista råd på vägen: Skippa magkänslan. Den är inget annat än ett hopkok av erfarenhet och kunnande och de allra flesta av oss saknar båda delarna.
Några viktiga nyckeltal
P/e-tal: Värdering i form av pris per aktie dividerat med vinst per aktie. Många börstjänster ger p/e-tal men de är oftast nuvarande vinst och pris. För att måttet ska vara relevant måste vinstestimat för nästa år användas eftersom börsen är framåtblickande. För den som inte har tillgång till dyra estimattjänster kan det vara svårt. P/e-talet ska vara lågt. Men vad som är lågt beror på. Hur är det just nu mot bolagets historiska värdering? Hur högt är det i förhållande till liknande bolag och konkurrenter?
Kassaflödesmultipel: Fångar viss del av skuldsituationen och bolagets motståndskraft. En vanlig variant är EV/FCF, enterprise value (börsvärde plus skulder) dividerat med det fria kassaflödet. Enligt Anders Rudolfsson är en multipel på 8–10 riktigt bra.
Skuldsättning: Här finns en uppsjö av nyckeltal att välja på. Klassikern skulder i relation till tillgångar används allt mer sällan och har ersatts av till exempel nettoskulden som en kvot av någon form av rörelseresultat. Precis som med p/e-tal måste det ställas i relation till liknande bolag, exempelvis har fastighetsbolag normalt högre skuldsättning än verkstadsbolag.
Gör testet från Anders Anderssons studie
1. Du har 100 dollar på ett sparkonto och räntan är 2 procent per år. Hur mycket har du på kontot efter fem år?
a) Mer än 102 dollar.
b) Exakt 102 dollar.
c) Mindre än 102 dollar.
d) Vet inte
2. Räntan på ditt sparkonto är 1 procent per år och inflationen är 2 procent per år. Hur mycket kan du köpa om ett år med pengarna på kontot?
a) Mer än i dag.
b) Exakt lika mycket som i dag.
c) Mindre än i dag.
d) Vet inte.
3. Vad händer vanligtvis med priset på obligationer om räntan stiger?
a) De stiger.
b) De faller.
c) De rör sig inte.
d) Det finns ingen koppling mellan obligationspriser och ränta.
e) Vet inte.
4. Ett lån med 15 års bindingstid kräver vanligtvis högre månatliga amorteringar än ett lån bundet på 30 år, men den totala räntan över löptiden kommer att vara lägre.
a) Sant.
b) Falskt.
c) Vet inte.
5. Att köpa en enskild aktie ger oftast säkrare avkastning än en aktiefond.
a) Sant.
b) Falskt.
c) Vet inte.
Rätt svar: a, c, b, a, b