Hem
InvesteringsskolanFörklaring

Del 3: Så undviker du de klassiska misstagen på börsen

(Illustration: David Nyman)

Med lite självinsikt, rimliga förväntningar och några grundläggande strategier går det att förbättra oddsen att vinna på börsen. Det finns inga garantier för att lyckas med aktier och investeringar, men vi på Omni Ekonomi hjälper dig att undvika några av de vanligaste fällorna.

Vi kan alla mindre än vi tror – tyvärr

Den som vill ge sig in på börsen bör känna till en sak: vi kan alla mindre än vi tror, och det gör det lätt att begå misstag. Men det är ju det vi ska råda bot på här.

Anders Andersson är professor på Handelshögskolan i Stockholm och hans forskning visar med all önskvärd tydlighet att vi är dåliga på ekonomi. Till och med finanschefer och vd:ar svarade fel när Andersson ställde fem grundläggande ekonomifrågor. Samtidigt ansåg de som presterade dåligt på testet att de var kunniga på området.

– Många är unga och många är män. Ett för högt självförtroende driver folk in i beteende som inte är rätt för ändamålet, säger Anders Andersson.

Är du man och ung ligger du alltså i riskzonen, precis som med bilkörning. Så läs vidare och framför allt – gör testet från Anderssons studie sist i texten.

Glöm tajming – försök vara uthållig

När det gäller börsen är det bättre att få det ungefär rätt. Att försöka pricka helt rätt slutar oftast med att det blir precis fel. Tyvärr är det nog så att många privatsparare går bet. Det säger Anders Rudolfsson, aktiemäklare på DNB, till Omni Ekonomi.

– Man vill investera som trappan upp till Lustiga huset på Gröna Lund – kliva på nästa steg när det är på väg upp. Men det är väldigt lätt att man åker ner igen och inte kommer med nästa trappsteg uppåt.

Det där har med psykologi att göra och vår tendens att slå logiska kullerbyttor när det gäller risk.

När det lyser rött på börsen vågar vi inte gå in – när det lyser grönt tror vi på fortsatt uppgång. Inte sällan beter sig börsen tvärtom. Det finns i och för sig teorier som säger att börsen kan fortsätta på inslagen väg, men då är man ute på tunn is med dåliga odds.

– Det är svårt att ha en vettig strategi som har med tajming att göra om man är privatperson, säger Anders Andersson.

Det gäller att inte hamna snett i den förrädiska trappan till Lustiga huset på Gröna lund. (Pressbild)

Glöm precision och snegla på varandra

Andra vanliga misstag är en alltför koncentrerad portfölj och att handla för ofta. Många affärer i få bolag innebär fler möjligheter att göra fel och ökar risken för att hamna snett i trappan på väg upp. Sprid riskerna och ta det lugnt! Det är bättre att köpa kontinuerligt än att satsa stort vid enstaka tillfällen.

Många lyssnar dessutom på goda råd från tveksamma källor. Släkt och vänner som gjort snabba klipp på kryptovalutor eller självutnämnda experter på sociala medier kan verka lockande. Det är lätt att dra slutsatsen att det är så man ska göra för att tjäna pengar snabbt.

Och återigen, är du man ligger du i riskzonen.

Män sparar och investerar mer på börsen, men faktum är att kvinnor som investerar i regel har en högre avkastning. Under det starka börsåret 2021 var kvinnornas avkastning dubbelt så hög som männens hos nätmäklaren Avanza. En av anledningarna är att de låter aktierna och fonderna vara i fred och sparar kontinuerligt.

Avanzas privatekonom Felicia Schön konstaterar att ett drömscenario vore om kvinnor och män kunde snegla lite mer på varandra. Männen kan sprida riskerna medan kvinnor borde investera mer och ta en gnutta större risk.

Skippa magkänsla – plugga bolagens rapporter

Vill man ha oddsen på sin sida så är det nog tyvärr tråkiga bolag, tålamod och kontinuerligt sparande som gäller, menar Anders Rudolfsson.

– Jag håller med sparekonomerna om att köpa hela tiden. Då är man med när det är lite sämre tider och man spär ut cykliskheten, säger han och slår ett slag för de stora investmentbolagen.

Men det kan ju vara lite roligt att hitta enskilda aktier också. Så vad ska man då leta efter?

Balansräkningen kommer efter resultaträkningen i delårsrapporterna, och de senaste åren har varit ett brutalt uppvaknande för de som inte orkade bläddra hela vägen ner dit.

Efter finanskrisen fram till pandemin räckte en analys av bolagens tillväxtutsikter och vinstutveckling ganska långt. Omvärldsfaktorer spelade så klart stor roll, men jämfört med det som skett de senaste fem åren var de en bris.

Att som privatperson göra en riskbedömning av global ekonomi och politik är i princip omöjligt. Proffsen försöker, men även de bommar grovt.

Här gäller det att hålla det enkelt, tycker Anders Rudolfsson. Hans råd är att titta på värdering i form av framåtblickande p/e-tal och en kassaflödesmultipel. Den senare ger en indikation på bolagets förmåga att investera, klara konjunkturnedgångar och inte minst dela ut pengar.

Den tredje viktiga faktorn är skuldsättningen. För de stora bjässarna är det sällan ett problem, men för den som vill få in lite tillväxtbolag i portföljen är det viktigare. Men att förstå skuldsättning är inte helt lätt. Vad bolaget har för investeringsbehov, hur skulderna är strukturerade och med vilka löptider är viktiga men svårpenetrerade frågor.

De hänger dessutom ihop med bolagets finansiella mål och verksamhet. Varianterna på nyckeltal för skuldsättning är många, men någon form av uppfattning måste man ändå skaffa sig, menar Rudolfsson.

Hans sammanfattande tips: Välj bolag med relativt låga p/e-tal, bra kassaflöde och som har en bra utdelningshistorik. Att utdelningen historiskt har höjts successivt är en bra värdemätare.

Ett sista råd på vägen: Skippa magkänslan. Den är inget annat än ett hopkok av erfarenhet och kunnande och de allra flesta av oss saknar båda delarna.

Några viktiga nyckeltal

P/e-tal: Värdering i form av pris per aktie dividerat med vinst per aktie. Många börstjänster ger p/e-tal men de är oftast nuvarande vinst och pris. För att måttet ska vara relevant måste vinstestimat för nästa år användas eftersom börsen är framåtblickande. För den som inte har tillgång till dyra estimattjänster kan det vara svårt. P/e-talet ska vara lågt. Men vad som är lågt beror på. Hur är det just nu mot bolagets historiska värdering? Hur högt är det i förhållande till liknande bolag och konkurrenter?

Kassaflödesmultipel: Fångar viss del av skuldsituationen och bolagets motståndskraft. En vanlig variant är EV/FCF, enterprise value (börsvärde plus skulder) dividerat med det fria kassaflödet. Enligt Anders Rudolfsson är en multipel på 8–10 riktigt bra.

Skuldsättning: Här finns en uppsjö av nyckeltal att välja på. Klassikern skulder i relation till tillgångar används allt mer sällan och har ersatts av till exempel nettoskulden som en kvot av någon form av rörelseresultat. Precis som med p/e-tal måste det ställas i relation till liknande bolag, exempelvis har fastighetsbolag normalt högre skuldsättning än verkstadsbolag.

Gör testet från Anders Anderssons studie

1. Du har 100 dollar på ett sparkonto och räntan är 2 procent per år. Hur mycket har du på kontot efter fem år?

a) Mer än 102 dollar.

b) Exakt 102 dollar.

c) Mindre än 102 dollar.

d) Vet inte

2. Räntan på ditt sparkonto är 1 procent per år och inflationen är 2 procent per år. Hur mycket kan du köpa om ett år med pengarna på kontot?

a) Mer än i dag.

b) Exakt lika mycket som i dag.

c) Mindre än i dag.

d) Vet inte.

3. Vad händer vanligtvis med priset på obligationer om räntan stiger?

a) De stiger.

b) De faller.

c) De rör sig inte.

d) Det finns ingen koppling mellan obligationspriser och ränta.

e) Vet inte.

4. Ett lån med 15 års bindingstid kräver vanligtvis högre månatliga amorteringar än ett lån bundet på 30 år, men den totala räntan över löptiden kommer att vara lägre.

a) Sant.

b) Falskt.

c) Vet inte.

5. Att köpa en enskild aktie ger oftast säkrare avkastning än en aktiefond.

a) Sant.

b) Falskt.

c) Vet inte.

Rätt svar: a, c, b, a, b

Läs del 1 och del 2:

Läs mer:

bakgrund
 
Dunning–Kruger effect
Wikipedia (en)
The Dunning–Kruger effect is a cognitive bias in which people with limited competence in a particular domain overestimate their abilities. It was first described by David Dunning and Justin Kruger in 1999. Some researchers also include the opposite effect for high performers: their tendency to underestimate their skills. In popular culture, the Dunning–Kruger effect is often misunderstood as a claim about general overconfidence of people with low intelligence instead of specific overconfidence of people unskilled at a particular task. Numerous similar studies have been done. The Dunning–Kruger effect is usually measured by comparing self-assessment with objective performance. For example, participants may take a quiz and estimate their performance afterward, which is then compared to their actual results. The original study focused on logical reasoning, grammar, and social skills. Other studies have been conducted across a wide range of tasks. They include skills from fields such as business, politics, medicine, driving, aviation, spatial memory, examinations in school, and literacy. There is disagreement about the causes of the Dunning–Kruger effect. According to the metacognitive explanation, poor performers misjudge their abilities because they fail to recognize the qualitative difference between their performances and the performances of others. The statistical model explains the empirical findings as a statistical effect in combination with the general tendency to think that one is better than average. Some proponents of this view hold that the Dunning–Kruger effect is mostly a statistical artifact. The rational model holds that overly positive prior beliefs about one's skills are the source of false self-assessment. Another explanation claims that self-assessment is more difficult and error-prone for low performers because many of them have very similar skill levels. There is also disagreement about where the effect applies and about how strong it is, as well as about its practical consequences. Inaccurate self-assessment could potentially lead people to making bad decisions, such as choosing a career for which they are unfit, or engaging in dangerous behavior. It may also inhibit people from addressing their shortcomings to improve themselves. Critics argue that such an effect would have much more dire consequences than what is observed.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen