Hindren för Musk när han ska spara åt Trump

Det var strax efter skotten i Butler, Pennsylvania som Elon Musk kom ut som varm Trump-anhängare.

Bara minuter efter attentatet twittrade Tesla-bossen ut sitt stöd för presidentkandidaten till sina 200 miljoner anhängare.

Efter det började han dyka upp bredvid Trump på kampanjmöten och när det stod klart att Trump hade tagit hem valsegern verkade den otippade bromancen grundmurad.

Sedan dess har Musk knappt lämnat Trumps sida. De har umgåtts på Mar-a-Lago, spelat golf tillsammans och firat Thanksgiving som gamla goda vänner.

Musk fick till och med vara med på Trump-familjens årliga familjefoto och enligt ett av Trumps barnbarn har Musk fått ”samma status som en farbror”, rapporterar The Independent.

– Elon är antagligen den enda personen i världen som på ett djupare plan kan relatera till Trump. Musk bryr sig inte om vad andra tycker om honom, och presidenten tycker det är uppfriskande, säger en källa till Politico.

Tesla-miljardären verkar ha vunnit Trumps fulla förtroende, och enligt medierapporter har han haft åsikter om varenda utnämning i det nya Trump-kabinettet.

Att Elon Musk nu får en mer formell roll i Trumps regering är inte oväntat. Tillsammans med en annan techhöjdare, Vivek Ramaswamy, har han fått i uppdrag att basa över den nystiftade effektiviseringsmyndigheten – Department of Government Efficiency, Doge. I den amerikanska politiken kallas roller – med ett brett mandat som går lite utanför den vanliga byråkratin – för ”tsar”-roller. Tidigare har det till exempel funnits drog-tsarer, cybersäkerhets-tsarer och energi-tsarer.

Uppgiften är att att rensa upp i den statliga byråkratin, och Trump har redan från start varit tydlig med att han ser sin miljardärs-kompis Musk som rätt man på posten.

– Han är bäst i världen på att skära ner, har Trump sagt och syftat på hur Musk skalade bort närmare 80 procent av de anställda på Twitter, i dag X, när han tog över plattformen.

Musk och var Ramaswamy snabba ur startblocken och dragit upp riktlinjerna för sin sparsatsning i en debattartikel i Wall Street Journal.

”Till skillnad från andra kommittéer ska vi inte skriva rapporter och klippa band. Vi ska klippa kostnader”, skrev techentreprenörerna.

Förslagen handlar om att kapa tusentals myndighetsjobb och dessutom sopa bort regleringar, som Doge-teamet menar bromsar utvecklingen och stryper ekonomin.

USA:s totala årsbudget ligger på nära 7 000 miljarder dollar, och Musk har sagt att han enkelt kan skära bort åtminstone en fjärdedel. 2,3 miljoner statliga jobb krävs inte för att USA ska gå runt, menar Musk.

Musk också har förklarat att han tänker ta hjälp av skarpa Silicon Valley-toppar och är i full fart med att rekrytera rådgivare till sitt Doge-projekt. Arbetsbeskrivningen låter knappast lockande, intressenterna förväntas att jobba 80-timmars-veckor.

”Jobbet kommer att vara uttröttande, du kommer få fiender och kompensationen är noll”, skrev Elon Musk på X.

Sin vana trogen gör Elon Musk sina affärer till internet-kultur. Namnet på sparkommittén – Doge – bottnar i ett internetmeme, en mer obskyr kryptovaluta som kallas Dogecoin. Musk gjorde myntet till en kryptoraket genom att twittra om det för några år sedan.

Häromveckan publicerade han ett foto på sig själv som skulle påminna om maffiabossen i filmen ”Gudfadern”. ”The Doge father” frågade myndighetsanställda: ”Vad har du fått gjort den här veckan?”

Nej, andra administrationer, som de under Theodore Roosevelt och Ronald Reagan, har också jagat slöseri och ineffektivitet inom statsapparaten.

Reagan tog – precis som Trump – hjälp av näringslivseliten, och formade en kommission – the Grace Commission.

– Var modiga. Jobba som outtröttliga blodhundar och vänd på varenda sten för att utrota slöseriet, uppmanade Reagan.

Kommissionen tog fram över 2 000 förslag och pekade ut syndabockar. Men Reagans försök att rensa upp i byråkratin hade begränsad framgång, menar historiker. Kritiken gick bland annat ut på att statsapparaten inte kan hanteras på samma sätt som ett kommersiellt företag.

Experter som uttalat sig om Doge-teamets sparplaner varnar för intressekonflikter.

Silicon Valley-eliten, med Elon Musk i spetsen, ska inte bara kapa statliga jobb utan har också ambitionen att ge sig på myndighetsregleringar för att göra staten mer effektiv.

Musks rymdbolag Space X har kontrakt på flera miljarder dollar med amerikanska staten. Han basar också över Tesla och plattformen X, och både elbilsmarkanden och sociala medier-plattformar måste böja sig under myndighetsregleringar.

Att häva regleringar på områden där Musks egna bolag opererar blir självklart problematiskt.

– Musk har fingrar i många syltburkar, och etiken i hans agerande kommer hamna under lupp, säger statsvetaren Andrew Rudalevige på London School of Economics i The Bunker, en politisk podcast.

Risken är stor att Musks sparförslag kommer att stöta på patrull hos Donald Trump själv.

Under valkampanjen lovade Trump att skydda sjukvårdsförsäkringar, pensioner och militären från nedskärningar. Här står han och Elon Musk på helt olika sidor. I sin programförklaring har Musk gått hårt åt Pentagon, och kritiserat militären för att ha noll koll på sin budget.

Ett annat hinder för Doge-teamet kommer kongressen stå för. Budgetfrågor faller normalt under kongressen, och politiska intressen kan komma att stå i vägen för de kraftiga nedskärningarna som Musk väntas föreslå.

Tesla-bossen själv hoppas kunna runda politikerna genom att Trump utfärdar presidentordrar, en snabbfil för politiska beslut. Men experter som New York Times talat med tror inte att det är en framkomlig väg. Doge-projektets ambitioner kommer att möta lagliga utmaningar, och rättsprocesserna kommer att ta tid.

Dessutom, skriver New York Times, är det inte enkelt att sparka myndighetspersonal. Jobben omgärdas av skyddsnät. Processen kan bli snårigare än techentreprenörerna förväntar sig.