I helgen stod det klart att EU inför ett pristak på 60 dollar per fat på rysk olja. Beskedet fick marginell påverkan på oljepriset och det är inte konstigt, säger experter till Omni Ekonomi.
– De här restriktionerna har vi känt till länge så marknaden har prisat in det. Prisförändringen kommer med nyheten och inte när det faktiskt sker, säger Nordeas chefsanalytiker för energi, Thina Saltvedt.
Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer stämmer in.
– Däremot ökar det risken, för Ryssland tar inte emot det här med glada tillrop och kommer antagligen med någon hämndaktion, säger han.
Frågan kokar ner till en ekvation med EU:s balansakt mellan import och förbrukning på ena sidan, och hur mycket olja – och till vilket pris – Ryssland lyckas få ut ur landet på den andra.
”I det korta perspektivet betyder det ingenting eftersom den ryska oljan redan säljs under pristaket. Däremot ökar det risken, för Ryssland tar inte emot det här med glada tillrop och kommer antagligen med någon hämndaktion. De har ju sagt att de som sätter pristak kommer vi inte att leverar till. Risken är då att tillgängliga exportvolymer minskar och den risken har nu gått upp.”
”Vad det här betyder i praktiken det vet vi ännu inte. En aspekt är att EU måste hitta alternativ till den ryska oljan, en annan är frågan vad som händer med den ryska oljan. Betyder det att Ryssland kommer att producera mindre så att priserna går upp, eller kommer de att hitta andra köpare? Det är huvudsakligen det vi ser med den olja som västländerna inte köper i dag som går till Indien och Kina och Rysslands export har inte minskat så mycket som man hade trott. Dessutom har de lagt en del av exporten på så kallade ’skuggfartyg’, anonyma fartyg som Ryssland köpt upp, för att komma runt sanktionerna. Problemet är att vi inte vet hur stor ’skuggflotta’ de har, men man räknar med att den inte är stor nog att få ut all rysk olja.”
”Vad kan Ryssland svara med? Ja, det är ju att försöka runda sanktionerna. För Ryssland är beroende av exporten och Europa är Rysslands största kund. Om Ryssland stryper sina leveranser måste Europa hitta olja på annat håll.”
”Oljepengar har fortsatt att strömma in i den ryska ekonomin eftersom man kunnat exportera till Indien och Kina. Det man är rädd för är att om man kapar volymerna så går priset upp och det är det man vill förhindra med det här taket. Om det lyckas är svårt att säga, för det beror på om man får ut volymen, och Ryssland har sagt att man hellre slutar att sälja än att gå under pristaket.”
”Man ska komma ihåg att EU importerar en del diesel från Ryssland och de sanktionerna har inte trätt i kraft ännu. Så risken ökar dels för att få tillgång på olja, dels på drivmedel.”
”För EU:s del så måste de hitta andra som kan leverera, eller dra ner på förbrukningen. Det måste nog till en kombination av de båda. Det här blev egentligen bestämt sedan tidigare så det är ingen överraskning. Det som blir intressant är hur man ska få ner konsumtionen av oljeprodukter, framförallt diesel där Ryssland är en stor exportör till Europa.”
”Risken är på uppsidan. Konjunkturellt finns det en försvagning, samtidigt finns starka krafter som vill höja priset så mycket som möjligt, bland annat Ryssland och Opec. Kommer vi i det läget att Ryssland stryper volymer så kommer vi sannolikt att få se ett utbudssvar från Opec, men man kan inte kompensera för hur många fat som helst. Det är helt klart större risk för ökade oljepriser, inte från dag till dag men in i 2023.”
”Det vet vi inte. Priserna har ju inte hoppat i vädret så här långt, det gick upp under helgen men om det är Opec-mötet eller restriktioner i Kina eller pristaket är svårt att säga. Men de här restriktionerna har vi känt till länge så marknaden har prisat in det. Prisförändringen kommer med nyheten och inte när det faktiskt sker.”