Världsekonomin på väg mot krasch – förstår Trump varningarna i tid?

Börserna har fallit i flera dagar men i USA är det – än så länge – inte värre än att indexen har backat till nivåer som syntes så sent som i november.

Men börsinvesterare blickar framåt i en typ av evighetshorisont och då blir ett tillfälligt stopp i Hormuzsundet och inga leveranser av olja och naturgas från Persiska viken ett mindre problem.

Tillfälligt stopp? Ja, så tänks det när TACO – Trump Always Chickens Out – härskar. Donald Trump är absolut känslig för marknadssignaler och larm om börsfall på sin tv. Men TACO-psykologin rymmer sin egen paradox då den dämpar just marknadsreaktionerna som Trump är så mottaglig för, skriver DN:s Carl Johan von Seth:

”En risk är därför att stoppsignalen försvagas och till slut inte når fram förrän det är för sent”.

Oljemarknaden är något helt annat och ett stopp är ett stopp. Förblir Hormuzsundet stängt när oljereserverna runtom i världen tar slut måste priserna budas upp för att möta efterfrågan.

– Då kommer vi befinna oss i en kris som vi aldrig har sett maken till tidigare, säger Neil Atkinson, tidigare oljechef vid det internationella energiorganet IEA, till CNBC.

Vad blir då oljepriserna när 20 procent av all världens olja är borta från marknaden?

– Jag är ledsen, men nu rör vi oss mot kvalificerade gissningar. Det finns ingen tidigare motsvarighet här. Himlen är gränsen, säger Atkinson.

Men än är lagren inte tömda och i de nuvarande oljepriserna ryms fortfarande olika sannolikheter och framtidscenarion. Ett är att kriget och krisen får ett snart slut och att priserna då faller tillbaka kraftigt igen.

USA går mot mellanårsval och levnadsomkostnader har blivit något av en fixering bland väljarna. På torsdagen sa Donald Trump att han inte ägnar någon tanke åt de stigande bensinpriserna.

– De kommer att sjunka väldigt snabbt när det här tar slut, och om de stiger, så stiger de, men det är här är långt mycket viktigare än att bensinpriserna går upp litegrann, sa Trump till Reuters.

På söndagen hade USA:s bensinpriser rusat ytterligare och för första gången var de nu klart högre än när Trump valdes, enligt sajten Gas buddys siffror. Energiministern Chris Wright skickades fram med samma budskap:

– Du kan aldrig veta de exakta tidsramarna för det här, men i värsta fall är det en grej i veckor, inte månader, sa Wright till CNN.

Raffinaderier och petrokemisk industri tar lång tid att återstarta efter nedstängningar. I Asien har redan vissa typer av petrokemiska anläggningar gått ner på sparlåga för att spara olja och undvika stopp, rapporterar Reuters.

Även oljefälten på insidan av Persiska viken behöver flöda och de kan bli ännu besvärligare att återstarta. Än så länge finns det plats i de lokala oljelagren, men när den tar slut behöver fält stängas ner.

Förenade Arabemiraten är närmast att stänga ned och det ska ske inom fem till sju dagar. För Saudiarabien handlar det snarare om två till tre veckor, skriver Societe Generales analytiker på måndagen.

Rabobanks analytiker har ett helt annat ”värsta fall”-scenario än Trumps energiminister. Situationen börjar likna en potentiell kombination av 1973 års oljechock efter Jom Kippurkriget, råvaruchocken vid Ukrainakriget 2022 och chocken mot leveranskedjor under covidkrisen 2020 till 2021, skriver Rabobank i en färsk marknadskommentar.

”Ju längre det här pågår desto mer exponentiell blir skadan i en dominoeffekt”, skriver Rabobank.

Förra veckan sa en del att ”saker och ting skulle kunna vara mycket värre”. Tja, nu är det så, fortsätter Rabobank och tillägger att läget kan vara ”rätt skrämmande” om situationen är oförändrad om en vecka.

Frågan handlar i mångt och mycket om vilka länder som har olja och naturgas, visar en färsk genomgång av Financial Times. På ett sätt gynnas alltså USA av höga priser även om hushåll med låga inkomster väntas drabbas hårt. Andra vinnare är Norge och för den delen Vladimir Putins Ryssland.

I importberoende Europa syns enbart nackdelar. Särskilt naturgasberoendet är en akilleshäl och kriget har redan fördubblat priserna.

USA har en strategisk oljereserv men Donald Trump har trots uppmaningar från Demokraterna hittills uteslutit att den ska öppnas.

Men i själva verket räcker inte reserven långt och Trump har få om ens några bra alternativ för att få ner energipriserna, säger tre anonyma energibolagschefer till Reuters.

– De kan hjälpa, men de gör inte mycket skillnad, säger en och fortsätter:

– Främsta fokus bör vara att göra vad de kan för få igång transporterna genom Hormuzsundet igen.

Donald Trump tycks inte heller ha övervägt ett amerikanskt exportstopp, även om skadan då främst skulle falla på andra och däribland Europa.

Den tidigare bombkampanjen mot huthierna i Jemen avbröts plötsligt och utan förklaring. Räden i Venezuela satte en ny ledare vid makten men inget förutom oljeexporten verkar ha ändrats. Grönlandskrisen avslutades när Trump lovades ett uppdaterat avtal som han hade kunnat få utan hot och vapenskrammel.

Sommarbombningarna 2025 mot just Iran avslutades när landets berikningsanläggningar hade blivit ”fullständigt och totalt utplånade”, enligt Trump. Att Iran inte ens ett år senare ska ha blivit ett akut kärnvapenhot är då minst sagt märkligt.

Frågan vad Donald Trump behöver uppnå för att avsluta kriget är därför delvis meningslös. Vill Trump avsluta kriget så kommer han att hitta en väg och förklarat seger mot Iran har han dessutom redan gjort.

Faran är snarare att kriget inte nödvändigtvis tar slut bara för att Trump känner sig nöjd eller blir rädd för konsekvenserna.

Den här gången finns en motpart med påtryckningsmedel då det är Iran som har kniven mot världsekonomins strupe. Det är inte säkert att regimen öppnar Hormuzsundet för mindre än åtminstone en prestigeförlust för USA och Israel, och en sådan kan bli alltför svår för Trump att svälja.