Winsth: Bostadsköparnas logik kan bli förödande i längden
Det är enligt förutsättningarna helt rimligt att bostadspriserna stiger markant under den pågående pandemin. Hushållen – som har råd att vara aktiva på marknaden – har blivit rikare och räntorna hålls nere. Men förutsättningarna kan skifta och en bubbla som spricker skulle vara förödande både för den enskilde och för samhället i stort, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Bostadspriserna fortsätter att slå rekord och prisökningstakten är mycket hög inte minst för villor. Det kan tyckas märkligt med tanke på att priserna redan stigit märkbart samt att vi inte har lagt pandemin bakom oss ännu. Men sett ur hushållens perspektiv får det nog ändå anses rationellt.
För det första de hushåll som är aktiva på bostadsmarknaden har i huvudsak klarat sig mycket bra ekonomiskt under pandemin. I första hand är det unga och utrikesfödda som har drabbats av arbetslöshet, vilka inte är lika aktiva på ägandemarknaden. Samtidigt har hushåll som har blivit permitterade fått mycket generösa stöd.
Hushållens förmögenheter har dessutom stigit markant, vilket gjort många betydligt rikare under pandemin. I Sverige är fondsparandet ett väl utbrett sätt att spara och många har gjort det under en längre tid. Under förra året steg hushållens finansiella förmögenhet, det vill säga sparande på konto, fonder eller i aktier, med hela 1 340 miljarder kronor. Det kan sättas i relation till Sveriges produktion, BNP, på runt 5 000 miljarder kronor per år. Många har därmed en stor buffert och sparkvoten, sparande i relation till de disponibla inkomsterna, är på rekordnivåer.
För det andra är Riksbanken fortsatt tydlig med att räntorna ska förbli låga. Det är inte bara styrräntan som ligger på en låg nivå utan Riksbanken köper dessutom bostadsobligationer, vilket pressar ned även räntor med längre löptider.
För det tredje har vi blivit ombedda att stanna hemma. Många av oss som har arbetat hemma lär göra den någon dag i veckan även efter pandemin. Behovet av och önskan om ett större och trevligt boende prioriteras därmed högre.
Utvecklingen ser mer eller mindre likadant ut i hela landet. Möjligen talar flyttnettot för att det finns en tendens till att hushåll lämnar det allra dyraste för att flytta till förorter och kranskommuner inte minst till Stockholm. Mer tid hemma och höga priser i storstäderna gör att orter med runt en timmes restid har blivit än mer attraktiva. På dessa orter kan vi förvänta oss ett än större tryck på efterfrågan och därmed prisbilden.
Men hur rationellt det än är för det enskilda hushållet är det ur ett makroperspektiv oroande att skuldsättningen fortsätter att öka i snabb takt. Hushållen blir allt mer känsliga och tål inga stora ränteökningar. Att få en bubbla på bostadsmarknaden som spricker är ett mycket högt pris för både den enskilde som drabbas, men också för samhället i stort.
Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.