Såldes för 10 miljarder som mest – så har TV4 bytt ägare

Företaget Nordisk Television drar igång TV4 som snart ska bli den första marksända tevekanalen efter SVT:s Kanal 1 och TV2. Grundarna Ingemar Leijonborg och Gunnar Bergvall smider redan 1984 planer på en SVT-utmanare med brittiska Channel 4 som förebild. Det blir en lång jakt för att hitta finansiärer som ville satsa på en verksamhet som vid tidpunkten är bannlyst i Sverige.

Reklamteve är olagligt. Men efter att Kinneviks Jan Stenbeck på nyårsafton 1987 rundat monopolet genom lanseringen av satellitkanalen TV3 från huvudkontoret i London börjar saker att hända.

Affärsmannen Robert Weil, tillika ordförande i riskkapitalbolaget Proventus, blir den första som går in med pengar i TV4 – 2,5 miljoner kronor. Proventus tidiga intresse i bolaget är dock en parentes och entreprenörerna tvingas jaga investerare på nytt. Något år senare får de Wallengsbergsfärens Providentia, Föreningsbanken, SPP och bokförlaget Natur och kultur på kroken.

TV4-premiären som livesänds via satellit den 15 september 1990 kantas av tekniska problem. Expressens löpsedel dagen efter första sändningen är inte nådig:

”Lägg ned TV4”, lyder domen från recensenten följt av slutklämmen: ”– om det inte blir bättre än premiären”.

Det blev bättre, tillstår en tevekrönikör i samma tidning långt senare. Så mycket bättre att Expressens ägare Bonnier skulle bli intresserad av att köpa hela rasket.

Regeringens tilldelning av en så kallad koncession, som ger exklusivt tillstånd att sända reklamfinansierad teve i marknätet, rör om i ägarförhållandena. TV4 och Kinneviks Rix TV är huvudkonkurrenterna som slåss om avtalet.

Det slutar med att Kinnevik gör upp med Nordisk Television och drar tillbaka sin ansökan för Rix TV. I gengäld får bolaget gå in som storägare med en 30-procentig andel av TV4. Genom det nybildade bolaget Airtime, som säljer reklam åt TV3 och TV4, får Kinnevik i princip monopol på svensk tevereklam.

Det skålas i champagne när Nordisk Television ror hem det åtråvärda avtalet om sändningar i marknätet som inleds året därpå.

TV4 noteras på Stockholms fondbörs O-lista, med introduktionspriset 100 kronor, och byter namn till TV4 AB. Nu har Investor seglat upp som storägare i sällskap med Kinnevik. Aktien flyttar till Stockholmsbörsens A-lista 1995.

Flyttandet på listor fortsätter under TV4:s börsepok – först Nya marknaden 2005 och sedan First North som blir den sista anhalten.

Bonnier lägger bud på TV4 AB, som avnoteras från börsen.

Uppköpsbudet på 270 kronor per aktie är en slutpunkt för intåget som kommit smygande. Redan 1997 kliver Tidnings AB Marieberg, som Bonnier står bakom, in på ägarlistan genom att köpa av 17 procent av aktierna för 555 miljoner kronor, enligt branschtidningen Resumé. År 2002 köps ytterligare 5 procent för 200 miljoner.

TV4 blir en kassako för Bonnier under en tid då koncernens tidningsutgivning går knackigt på grund av digitaliseringen.

Bonnier hade nobbat ägande i TV4 inte mindre än två gånger under uppstartsfasen – 1985 och 1987. Allt enligt grundaren Gunnar Bergvalls bok ”Jag & TV4" som citeras av Dagens Media. Då ansåg ägarfamiljens överhuvud Carl-Johan Bonnier att den politiska risken var för stor.

Jätteaffären som det ryktats om under försommaren görs offentlig i juli 2018. Bonnier säljer till Telia för ett belopp som än i dag saknar motstycke i svensk mediehistoria. Förutom TV4 ingår även C More och finska MTV i affären. Den totala prislappen landar till slut på 9,7 miljarder kronor, när en tilläggsköpeskilling har förhandlats klart, enligt Dagens Media.

Försäljningen vållar en debatt om statlig inblandning på tevemarknaden, eftersom staten är Telias största ägare med en 37-procentig andel.

Storsatsningen faller inte väl ut för Telia. TV4 tvingas till kraftiga nedskärningar när konjunkturen slår mot annonsintäkterna och tittarna lämnar tablåteve till förmån för streamingstjänster.

Stiftelseägda Schibsted Media, som knoppats av från börsnoterade Schibsted, slår till när TV4 inte längre passar in i Telias strategi.

Köpeskillingen på 6,6 miljarder kronor för TV4 och MTV är klart lägre än vad Telia betalat för samma bolag, men högre än vad Affärsvärldens källor uppgett i ett tidigare skede av säljprocessen.

Schibsted är en gammal bekant i sammanhanget. Den norska mediekoncernen ägde en större aktiepost under TV4:s tid på börsen, och förlorade vid tidpunkten en strid mot Bonnier om att köpa bolaget.

Not: Omni och Omni Ekonomi ägs av Schibsted Media.