Krigets pr-maskineri: Så köper Gulfstaterna bilden av trygghet

Sedan krigsutbrottet har sociala medier översvämmats av videoklipp som hyllar Gulfstaterna som orubbliga oaser av säkerhet i den annars så oroliga regionen.

En trend som dominerar flödet följer ett och samma mönster:

”Du bor i Dubai, är du inte rädd?” ställs som en fråga i videoklippen.

Sedan följer snabba klipp till bilder på Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, eller Dubais emir, shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum. Texten som rullar över skärmen är densamma i klipp efter klipp: ”Nej, för jag vet att de skyddar oss.”

Det handlar om tusentals videor från Förenade arabemiraten, Saudiarabien och Qatar. Det rör sig om allt från stora influencers med miljonpublik till små konton med något hundratal följare som sprider exakt samma budskap.

Innehållet har väckt misstankar om att det kan röra sig om en statligt finansierad påverkanskampanj mitt under brinnande krig.

När BBC analyserade innehåll från 129 olika Dubai-baserade konton fann de slående likheter. Klippen använde identiska fraser där ord som ”luftvärnsförsvar” och ”starkt ledarskap” återkom om och om igen.

Att flera av klippen dessutom publicerades med bara sekunders mellanrum pekar, enligt BBC, mot en koordinerad kampanj – även om det ännu inte har kunnat fastställas.

Bara timmar efter att den första vågen av israelisk-amerikanska attacker träffade Iran, gick Förenade arabemiratens åklagarmyndighet ut med en skarp varning till sina invånare. I ett inlägg på X påminde man om att spridning av desinformation på sociala medier ses som ett brott mot rikets säkerhet, något som kan leda till rättsliga konsekvenser.

”Var medveten och informerad. Information är ett ansvar, och att sprida rykten är ett brott”, stod det i inlägget.

I Qatar har hundratals personer gripits efter att ha publicerat videoklipp som myndigheterna beskriver som otillåtna. Enligt den statliga nyhetsbyrån Qatar News Agency anklagas de för att ha spridit ”vilseledande information och rykten”, samt innehåll som anses kunna skapa oro i samhället och bryta mot officiella direktiv.

Sedan dess har narrativet på sociala medier dominerats av bilder på lugna gator, öppna köpcentrum och ett vardagsliv som fortsätter som vanligt. Även om majoriteten av robotarna som riktats mot Dubai har skjutits ner så har attackerna orsakat skador på några av stadens mest berömda landmärken, bland annat hotellen Fairmont The Palm och det ikoniska Jumeirah Burj Al Arab.

Flera bränder har också brutit ut i andra centrala områden och industriområden, utan att det ändrat den noggrant kurerade bilden som visas i sociala medier.

Bakom de lyxiga bilderna som ofta visas upp från Gulfstaterna döljer sig en av världens mest reglerade influencermarknader. För att få verka professionellt som annonsör i Dubai krävs ett särskilt licensavtal med staten, ett tillstånd som kan dras in omedelbart om innehållet anses skadligt för landets rykte.

Brott mot reglerna kan leda till fängelse eller böter på motsvarande 700 000 kronor.

Juristen Radha Stirling, som arbetar med turister i regionen som fått juridiska problem, menar att västerländska besökare ofta invaggas i en falsk känsla av trygghet. De tror sig skyddade av sina hemländers yttrandefrihet, när de i själva verket befinner sig på platser där friheten att uttrycka sig är kraftigt begränsad och strikt reglerad.

– Förenade arabemiratens cyberbrottslagar är några av de strängaste i världen när det gäller sociala medier. Lagens formuleringar är avsiktligt breda, vilket innebär att nästan allt som är kritiskt mot regeringens politik eller regionala konflikter kan tolkas som ett brott, säger hon till The Telegraph.

Kontroversen över den pågående kampanjen bottnar i en absurd kontrast. Å ena sidan förmedlas bilden av trygga länder, å andra sidan kan vanliga aktiviteter som turister ägnar sig åt – som alkoholkonsumtion och sex utanför äktenskapet – leda till långa fängelsestraff.

Lägg därtill de brott som flera av regionens ledare anklagats för.

De virala hyllningsklippen tillägnade Dubais emir, Sheikh Mohammed bin Rashid Al Maktoum, utelämnar bekvämt den skandal som skakat emiratet. Brittisk domstol slog 2020 fast att emiren sannolikt låg bakom kidnappningen och det olagliga kvarhållandet av sina egna döttrar, prinsessorna Shamsa och Latifa.

Berättelsen om prinsessan Latifa, som försökte fly landet 2018 men tvingades tillbaka i en dramatisk räd på internationellt vatten, blev en världsomskriven skandal.

Hyllningarna till Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman kan ställas i kontrast till det brutala mordet på journalisten Jamal Khashoggi år 2018 – ett mord som CIA bedömt skedde på kronprinsens direkta order.

I decennier har Gulfstaterna positionerat sig som trygga, exklusiva platser i en annars orolig region. Man har polerat bilden av lyx för att locka internationella turister, särskilt västerlänningar med kapital att investera eller företag att etablera.

Enligt FN:s världsturismorganisation hör Mellanöstern och Nordafrika till de snabbast växande turistregionerna i världen, med en nästintill 40-procentig ökning i turism sedan 2019. Där är säkerheten en central del av attraktionen.

– Det har aldrig förekommit terrorattacker i Dubai eller andra emirat på samma sätt som i andra arabiska turistmål, säger Hans Hopfinger, professor i kulturgeografi, till Deutsche Welle.

Experter menar dock att satsningarna handlar om mer än prestige. Målet är att minska beroendet av olja och gas och skapa nya inkomstkällor. Saudiarabien tog ett avgörande steg 2019, när landet började utfärda långtidsvisum för turister. Det var ett initiativ som accelererade landets ambitionsnivå inom turism, bara ett år efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi och det internationella trycket som uppstod.

Dubais framgång har i årtionden vilat på löftet om stabilitet, lyx och trygghet – en plats där investerare, turister och expats kan leva och göra affärer skyddade från regionens konflikter. Då blir de iranska robotarna ett existentiellt hot mot nationens varumärke.

En överväldigande majoritet av ländernas invånare består i dag av utländska medborgare. Nästan 90 procent av befolkningen i Förenade arabemiraten är utlandsfödda, totalt drygt tio miljoner människor. I Dubai är andelen ännu högre: omkring 92 procent av stadens cirka fyra miljoner invånare kommer från andra länder.

– Detta är Dubais ultimata mardröm eftersom dess innersta väsen hängde på att vara en säker oas i en orolig region, skrev Cinzia Bianco, Gulfexpert vid tankesmedjan ECFR på X.