Novo skakar – men än är raset inget nationaldrama

I svensk affärsmedia har de braskande rubrikerna om den danska läkemedelsjätten inte hållit tillbaka: Börsvärdet har minskat med ett tusental miljarder svenska kronor, motsvarande en fjärdedel av Danmarks BNP. Aktien har halverats sedan årsskiftet och är ner mer än 60 procent på ett år.

Svenska pensionsfonder har förlorat miljardbelopp på utförslöpan. Smällen har inte heller gått obemärkt förbi de hundratusentalet svenskar som har Novo Nordisk i sina portföljer.

Men på andra sidan sundet är stämningen inte fullt lika kaotisk som rubrikerna kan få det att framstå. En orsak till det är kulturen, menar Danske Banks chefsekonom Las Olsen: Danskarna är traditionellt sett inte ett aktiesparande folk.

– Kopplingen mellan aktiemarknaden och konsumentbeteende är ganska svag. Därför förväntar vi oss inte att kursnedgången kommer att ha någon större påverkan på resten av ekonomin på så sätt, säger han till Omni Ekonomi.

Men det finns så klart danskar som äger aktier. Bland dem är Novo Nordisk det absolut mest populära innehavet.

– Hos dem ser vi definitivt stora förluster, så det är naturligtvis en direkt konsekvens av kursraset.

Det som är mer oroande än själva kursraset i sig är tajmingen, säger han. Nedgången – och den inbromsning som utlöste det hela – kommer i en tid då konsumentförtroendet redan var skakigt till följd av den globala oron.

– Det i kombination med den negativa utvecklingen för en så viktig del av dansk ekonomi tror jag kan resultera i ännu svagare förtroende hos konsumenterna.

Novo Nordisk är med råge Danmarks största skattebetalare, arbetsgivare och exportbolag. Så när Novo skakar skramlar det också i kaffekopparna hos finansdepartementet.

Förra året bidrog läkemedelssektorn med drygt 2 procentenheter av BNP. Att Novo Nordisk saktar in kommer oundvikligen att ge följdverkningar även för staten, konstaterar Las Olsen.

– Det är svårt att säga hur mycket, men siffran kommer med all säkerhet att vara lägre i år.

Den danska staten kommer fortfarande att få in stora skattepengar från Novo, men beloppet kommer inte öka i den takt som tänkt. Men det gör inte så mycket, menar Las Olsen. Den danska staten har inte budgeterat för växande skatteintäkter från näringslivet, så inga pengar ”går förlorade”.

– Men när det gäller nedgångarna i aktiekursen minskar såklart underlaget för kapitalskatt, så där kan vi komma att se en engångseffekt.

Om Novo Nordisk skulle behöva skära ner kostnader eller personal lär det kännas ute i bygden. Omkring 1,2 procent av den danska arbetskraften får sin lön från Novo. Men Danmark hade kunnat tugga i sig det, menar Las Olsen.

– Det är inte tillräckligt för att leda till höga arbetslöshetsnivåer eller någonting sådant. Däremot hade det kunnat slå kraftigt lokalt, i framför allt Kalundborg, säger han.

I Kalundborg på västra Själland – i folkmun kallat ”Ozempic Valley”, eftersom stor del av det populära fetma- och diabetesläkemedlet tillverkas där – arbetar 11,5 procent av den lokala arbetskraften inom Novo.

Men det finns inga planer på nedskärningar – i alla fall inte än, påpekar Olsen. Och Novo växer ju faktiskt fortfarande, men investerare hade uppenbarligen hoppats på ännu starkare tillväxt under många år framöver. Det innebär i förlängningen att även utsikterna för att Danmarks ekonomi skulle växa väldigt starkt under kommande år har dämpats en aning, säger han.

– Men det betyder inte att Danmark står inför någon sorts nedgång eller ens några särskilt negativa konsekvenser till följd av det här. Inte som det ser ut just nu i alla fall.

Den aktieägare som påverkats mest är måhända Novo Foundation, stiftelsen som är storägare i läkemedelsjätten. Stiftelsen finansierar mycket forskning i Danmark, men påverkas inte nämnvärt av just kursraset eftersom stiftelsen ju inte säljer aktierna, påpekar Las Olsen. Däremot påverkar naturligtvis en minskad omsättning. Men, upprepar han, i dagsläget är det ”bara” tal om en inbromsning i förväntad tillväxt, ingen tvärnit.

– Så länge Novo Nordisk fortfarande växer, även om det är långsammare än tidigare, har vi fortsatt den här stora, viktiga faktorn kvar i dansk ekonomi.

Det finns dock fortfarande vissa orosmoln. President Donald Trumps hot om prisregleringar på läkemedel, exempelvis.

– Det är absolut någonting att hålla under uppsikt framåt, säger Las Olsen.

Svenska aktieanalytiker har dragit paralleller mellan det som nu sker i Novo Nordisk, och det som tidigare skedde i Nokia i Finland eller i Ericsson för svenskt vidkommande: Stora tillväxtbolag med högt anseende som plötsligt börjar skaka och ger eko långt ut i både ekonomin och den nationella själen. Särskilt Finland fick haltande se sin teknologipärla blekna till en skugga av sitt forna jag.

Las Olsen förstår parallellen med tanke på bolagens storlek – Novo Nordisk är i dag ungefär jämförbart med Nokia under storhetsåren mot slutet av 2000-talet. Men någonstans där slutar likheterna, menar han.

När Nokia började vackla var den finska arbetsmarknaden stelbent, samtidigt som lönesituationen var problematisk. Det – i kombination med en rad andra problem som råkade infalla ungefär samtidigt – gjorde att den finska ekonomin hade svårt att komma på fötter igen post-Nokia.

Las Olsen tror inte att den situationen hade upprepat sig i Danmark. Den danska arbetsmarknaden är mer flexibel, lönen sätts mer lokalt och Novo Nordisk betalar inte så höga löner att det riskerar slå mot konkurrenskraften.

Om Novo Nordisk faktiskt skulle behöva skära ner, är resten av det danska näringslivet välmående nog att fortsätta driva landets ekonomi framåt, menar han. Dessutom hade många av Novos i dag runt 40 000 anställda kommit ut med en stark, hett eftertraktad kunskapsbank vilket skulle kunna öppna för nya innovationer och företag, säger han.

– Det hade varit oerhört smärtsamt för Danmark om Novo Nordisk skulle hamna i en allvarlig kris, men det hade inte varit en katastrof. Det hade varit något som Danmark skulle kunna ta sig igenom på lite sikt.