Därför kan en ny ”shutdown” bli mer smärtsam än tidigare

Det amerikanska budgetåret löper ut den 30 september och tills dess ska kongressen och presidenten– helst – vara överens om budgeten för följande budgetår. Det har dock bara skett vid fyra tillfällen de senaste 48 åren, så det är med andra ord inte särskilt ovanligt att det blir bråk.

De senaste åren har budgetförhandlingarna dock präglats av allt hårdare motsättningar mellan Republikanerna och Demokraterna, men även mellan falanger inom respektive partier. Allt som oftast rör osämjan olika utgiftsområden.

Grovhugget har Demokraterna generellt velat satsa mer pengar på sjukförsäkringssystemet, som bland annat subventionerar läkemedelskostnaderna för berörda amerikaner.

Republikanerna har å sin sida ofta lyft missnöje med just den utgiftsposten, och hellre velat satsa mer pengar på saker som skärpt gränskontroll.

Allt som oftast brukar grälen mynna ut i en ”continuing resolution” eller ”CR” – en kortsiktig lösning som i princip bara förlänger innevarande budgetårs utgiftsnivå under en bestämd tid, vanligtvis maximalt ett par månader.

Finns det ingen budget eller CR på plats den 1 oktober, stängs antingen hela eller delar av statsapparaten ner tills finansieringsfrågan är löst. Senast det skedde var för sju år sedan, då Donald Trump under sin första mandatperiod havererade processen genom att kräva pengar till sin utlovade mur mot Mexiko.

Mest konkret blir det för de runt fyra miljoner offentliganställda. Majoriteten av dem hemförlovas utan lön, men en del samhällsviktiga positioner som polisen, militären, sjukvårdspersonal och flygledare, förväntas fortsätta jobba på – en stor del av dem utan lön.

Samtidigt stryps finansieringen till en rad program, bland annat utbetalningar för regeringskontrakt till Space X och Lockheed Martin.

Centralbanken Federal Reserve tillhör den skara som får jobba på med lön som vanligt, men kan ändå stöta på patrull. Bland de som hemförlovas vid en nedstängning finns nämligen de offentliganställda ekonomer och statistiker som jobbar med att ta fram underlag för räntebedömningar, som inflationsmätningar, sysselsättnings- och löneutvecklingsrapporter.

För den amerikanska ekonomin i stort beror skadeomfattningen egentligen mest på hur lång tid det tar innan statsapparaten kan starta upp igen. Tumregeln är att BNP-tillväxten trimmas ner med 0,1 procentenhet per vecka som lyset är släckt.

Nedstängningarna brukar historiskt inte pågå särskilt länge. Rekordet är 35 dagar – och det sattes just för sju år sedan.

I vanliga fall brukar offentliganställda som skickats hem vid nedstängningar, välkomnas tillbaka när budgetfrågan väl är löst. Men sedan Donald Trump intog Vita huset för andra gången har nedskärningar varit en av fokusområdena under de första månaderna av mandatperioden. Få har förmodligen glömt effektiviseringsinitiativet Doge – ”department of governtment efficiency” – som under ledning av Tesla-miljardären Elon Musk skrotade hela avdelningar och sparkade tusentals anställda.

Blir det en nedstängning igen kommer en del av de som skickas hem inte få komma tillbaka, enligt Trump.

– Vi kommer kapa en stor del av de som… vi kan kapa permanent. Jag vill ogärna göra det, säger han i en intervju med NBC News.

Det innebär att de vanliga prognoserna för nedstängningens effekter på den amerikanska tillväxten ställs på ända. I vanliga fall får de hemförlovade anställda sin lön utbetald retroaktivt när statsapparaten ”öppnar” igen, och BNP-tillväxten hämtar igen tappet under de efterföljande kvartalen.

Den här gången är risken att det bli en mer permanent nedväxling i tillväxten, när hemförlovade anställda i stället blir uppsagda. Exakt hur många som kan beröras är inte klart än, men enligt Bloomberg har alla myndigheter fått i uppdrag att ta fram en lista över anställda som ska sägas upp i händelse av nedstängning.

Tidgare gånger beräknas omkring 40 procent av USA:s offentligt antällda ha hemförlovats – om det kan ge en vink till hur många som riskerar att hänga löst för uppsägning den här gången, skriver nyhetsbyrån.

Två dygn före deadline har noll appropriation bills klubbats igenom, av de tolv som är nödvändiga för att hela statsapparaten ska fortsätta rulla på. I stället har Republikanerna föreslagit en kortsiktig CR-lösning som ska löpa fram till den 21 november, för att köpa loss mer tid att förhandla om själva budgeten.

CR-förslaget har redan klubbats i representanthuset, men Demokraterna i senaten har aviserat att man inte tänker godkänna den utan att få vissa eftergifter, däribland utökade subventioner inom ramen för sjukförsäkringsprogrammet Obamacare. Man kräver också att Trump ska tvingas ha kongressbeslut för att kunna genomföra nedskärningar bland personalen.

Under måndagen ska Donald Trump träffa kongressens ledare i Vita huset för att försöka nå ett genombrott i förhandlingarna, men Demokraterna har visat sig redo att dra bråket till sin spets den här gången. Det säger Atlanta Journals politikkorrespontent Tia Mitchell CNN:s program ”Inside politics”.

– Demokratiska väljare har sagt till sina kongressledamöter: ”Sluta vara rädda, låt det bli en nedstängning, vi vill se ett bråk”. Därför känner Demokraterna att de har större mandat att ta skulden för en nedstängning.