Därför är AI-servrar i rymden bokstavligt talat varmluft

Världens techjättar är indragna i en kapplöpning med ständigt nya överbud om hur många miljarder dollar som ska satsas på datacentren som ger kraft åt AI-revolutionen.

Hungern efter el och kylande vatten är samtidigt så intensiv att datacentren börjar bli ett problem på samhällsnivå. Så varför inte skicka ut dem i den kalla rymden där det finns obegränsad solenergi?

Elon Musk har blivit ”besatt” av idén att hans rymdbolag Space X ska bli först, uppgav källor till WSJ i januari. Några dagar senare bekräftades detta av Musk själv.

– Det är en ”no brainer” att bygga soldrivna datacenter i rymden. Den billigaste platsen att sätta AI på kommer att bli rymden och det blir ett faktum inom två år, tre år som senast, sa Musk vid sitt besök i Davos.

Fenomenet kallas ”Elon-tid”. Att Teslas bilar ska bli självkörande ”nästa år” har upprepats av Musk i ett decennium. 2016 spådde Musk att ett av hans rymdskepp skulle landa på Mars inom två år och att människor skulle tas till planeten senast 2024.

– Som vanligt gäller det att tänka en osynlig nolla efter de prognoser Musk ger, säger Jermaine Gutierrez, forskare på rymdtankesmedjan ESPI, till SvD.

Men framtidsprognoserna och löftena kommer alltid i två skepnader. När de är möjliga men utmanande kan de ibland besannas. När de förutsätter teknik som än så länge är science fiction eller är ekonomisk utopi flyter de i stället ut i Elon-tidens oändliga rymd.

AI-datacenter i rymden i en skala som spelar någon roll är sannolikt både teknisk science fiction och ekonomisk utopi.

Det skulle vara att även Open AI:s vd Sam Altman och Amazon-miljardären Jeff Bezos, som äger rymdbolaget Blue Origin, tror på AI-datacenter i rymden.

– Det finns inga moln och inget regn, inget väder. Vi kommer att kunna slå kostnaden för jordens datacentren i rymden under de närmaste decennierna, sa Bezos i oktober.

En lite annan tidsplan, men då en människa inte varit på månen sedan 1972 finns det skäl att vara skeptisk när techmännen talar om en ny jätteindustri i rymden.

Utmaningarna är dessutom flera och extrema:

1. Solpanelerna blir enorma

Rymden saknar som sagt atmosfär och med rätt omloppsbana blir det dessutom aldrig natt. Så när solpanelerna styrs så att de alltid riktas mot solen blir de långt mer effektiva än nere på jorden.

Men det är mycket elhunger som ska mättas. Räknar man snällt behövs en solpanel stor som 40 fotbollsplaner för att alstra strömmen som ett nytt och stort AI-datacenter drar på jorden.

Musk tänker sig visserligen konstellationer med många mindre satelliter. Dock tog det flera år att sätta upp de nya panelerna på rymdstationen ISS som inte ens är en hundradel så stora som i exemplet ovan.

2. Raketer och rymdfrakt är väldigt dyrt

I dag kostar det i bästa fall en bra bit över 1 000 dollar att placera ett enda kilo i omloppsbana. Ett annat av Musks ”nästa år”-löften är att rymdfraktkostnaden ska ner till 200 dollar per kilo.

Det kan nog räknas till kategorin möjligt men utmanande då Space X trots allt är bäst i världen på att skjuta upp raketer.

Bränsleåtgången är enorm men ändå bara en liten del av kostnaden. Ekonomin har tyngts av att raketer är engångsartiklar, och löftet ska infrias med återanvändbara jätteraketen Starship. Men det är också Starship som inte är helt klar och exploderar titt som tätt.

Men skulle Musk och Space X lyckas blir det definitivt lönsamt att skjuta upp solpaneler och chip i rymden. Problemet är att det inte räcker.

3. Kylningen i rymdens vakuum

Kraftfulla AI-chip genererar extrem överskottsvärme, och planerade megacenter på jorden skulle kräva mindre floder av kylande vatten.

I rymdens skugga är det däremot minus 270 grader. Problemet kan helt enkelt hanteras av ”rymdens naturliga kylning”, säger Philip Johnston som är en just nu välciterad vd för ett annat rymdbolag.

Till och från kommer dock nedkylande duschar när den här typen av varmluft driver på hajpen:

– Det är kontraintuitivt, men det är faktiskt svårt att kyla saker i rymden, sa till exempel Voyager Space-vd:n Dylan Taylor till CNBC i januari.

På jorden sprids värme i element som luft eller vatten, men i rymdens nära nog vakuum finns inget att få kontakt med.

Värmens enda väg ut blir genom ineffektiv strålning. Så AI-datacentren behöver helt enkelt enorma radiatorer som strålar ut värmen i skuggan av solpanelerna. Tillsammans med rören, pumparna och vätskan som tar värmen från chipen ökar de vikten med flera hundra procent och ekonomin blir återigen omöjlig.

Elon Musk skulle förstås inte vara Elon Musk om han inte hade en lösning. Space X har utvecklat ultralätta och vikbara radiatorer som fälls ut uppe i rymden, meddelade Musk på X redan 2024.

Så han tänkte på kylningen då, men nu verkar den ha glömts bort. Det är ”väldigt kallt i rymden” och du behöver bara en radiator ”som liksom pekar bort från solen”, sa Musk i Davos i januari och fortsatte:

– Då är det enbart kylning, det är ett väldigt effektivt kylningssystem.

Kylning och radiatorer nämns inte alls i Musks senaste skriftliga uppdatering från Space X där han lägger ut linjen för framtiden.

Bolaget ska skjuta upp miljontals ton material varje år med Starship-raketer som går varje timme, skriver Musk i uppdateringen.

Han räknar sedan upp några väldigt, väldigt höga siffror som egentligen bara är delmål, eftersom datakraften som skjuts ut i rymden kommer att multipliceras med tio när han bygger fabriker på månen och därifrån skjuter iväg satelliter med elektromagnetiska pulser.

Space X ansökte nyligen hos myndigheten FCC om att få skjuta upp en miljon satelliter i rymden. Bolaget står i dag för två tredjedelar av satelliterna i rymden, men de är ”bara” cirka 10 000 till antalet.

En miljon satelliter är inget problem eftersom ”rymden är så ofantlig att det är bortom förståelse”, skriver Musk på X.

På satelliternas höjd är rymden långt ifrån ofantlig, och de bästa omloppsbanorna är något som i princip mutas in.

Risken för krascher och rymdskrot har redan ökat, och andra behöver dirigera om sina satelliter för att hålla undan för Musks stora flotta.

Astronomer varnar redan i dag för att deras radioteleskop ”förblindas” av alla radiovågor som skickas av Musks Starlink-satelliter. På sikt kan detsamma drabba de optiska teleskopen.

– Mina kollegor har sagt att de är riktigt rädda för framtiden, har astronomen Benjamin Winkel uppgett till Deutsche Welle.

Space X:s satelliter faller ner och brinner upp i atmosfären efter några år. Då bildas ett kvardröjande damm av aluminiumoxid, och med fallande satelliter i skalan som Musk föreställer sig finns det en risk att ozonskiktet återigen förstörs och att klimatförändringarna får en skjuts.

Elon Musk väntas börsnotera Space X på sin födelsedag i juni. Rymdbolaget får in en enorm summa pengar – det har talats om ett världsrekord på 50 miljarder dollar – om hajpen driver på noteringspriset.

Om prognosen sedan aldrig blir verklighet kan då spela mindre roll, och det är som vanligt noterbart att Elon Musks förmögenhet inte verkar stå och falla med att hans löften ska slå in.

Space X har redan i dag något som börjar likna ett monopol och det kan absolut finnas pengar att hämta i rymden. Men det är förstås möjligt att de mest lukrativa blir mindre PR-vänliga områden som säg krig och geopolitik.

Mest akut behövs dock pengarna från börsnoteringen nere på jorden där AI-kapplöpningen redan är extremt kostsam. Vinsterna som Musks bolag genererar är en spottstyver när de jämförs med de andra techjättarna och konkurrenterna.

Musk slog ihop sitt bolag X AI, som står bakom Grok, med Space X nu i februari, och det är logiskt att ta bolaget till börsen så att det blir lättare att låna och samla in pengar, säger investeraren och långvariga Musk-följaren Ross Gerber till CNBC.

– Hur ska Musk annars kunna konkurrera och bli en stor spelare inom AI?, säger Gerber.