Analytiker om makrosiffror: Fokusera på PMI – glöm BNP
”Fick jag bara välja en makrosiffra att titta på som aktieinvesterare så skulle jag välja inköpschefsindex för USA”. Det säger SEB-analytikern Elisabeth Karlson till Omni Ekonomi.
– Det är en framåtblickande indikator som ger en bra signal om var världsekonomin är på väg, motiverar hon.
Statistikskörd över BNP har mindre betydelse, enligt henne. Eftersom börsen är framåtblickande så kan vissa eftersläpande makrosiffror vara överskattade, resonerar hon.
Jonas Thulin, som är chef för kapitalförvaltning på Erik Penser Bank, håller med:
– BNP är en trögrörlig siffra som inte ger mycket, säger han.
Enligt honom räcker det inte heller med att titta på ISM eller PMI, utan man ”måste titta mycket djupare”. Thulin bevakar bland annat dataserier över användningen av timmer, hur mycket plast som flygs ut ur Frankfurt och genomsnittshastigheter för lastfartyg i knop.
”Makro och marknaden sitter ihop vid höften, genom att titta på makro kan man förutse marknadens trender och teman och även riktning. Dock gäller det att titta på rätt makro med rätt matematik. I vår mening räcker det inte med till exempel ISM eller PMI. De har en tendens att följa börsen, inte leda. Så, man måste titta djupare, mycket djupare. En av våra vägledande dataserier just nu är timmer (hur mycket timmer som används och skeppas). Vi ser också till hur mycket plast som flygs ut ur Frankfurt och vi studerar genomsnittshastigheter för lastfartyg i knop, sett till till exempel Supramax-fartyg. Sedan har vi makrodata som man handlar mycket kring, men då intradag och mycket kortsiktigt. Den mest kända här är amerikansk arbetsmarknadsstatistik. Men, för att mer långsiktigt studera arbetsmarknaden är det å andra sidan annan data som gäller.
En intressant aspekt är så kallade paradigmskiften, med andra ord när marknaden går från att studera världen ur ett synsätt och byter till ett helt annat. Ett klassiskt exempel är hur man såg på kvantitativa lättnader och dess effekter där vi såg en helomvändning mitt bland stimulanser – missar man det är det lätt att man hamnar i kråksången: makro och börs hänger inte ihop och så vidare.”
”Fick jag bara välja en makrosiffra att titta på som aktieinvesterare så skulle jag välja inköpschefsindex för USA. Det är en framåtblickande indikator som ger en bra signal om var världsekonomin är på väg. Enkelt uttryckt så visar indikatorn om vi går in i en period med ökad ekonomisk aktivitet eller om vi är på väg in i en period med svagare konjunktur. Indikatorn är baserad på enkäter som skickas till inköpschefer som ger sin syn om det rådande konjunkturläget och synen på framtiden. Det är framförallt två institut som publicerar inköpschefsindex för USA, IHS Markit och Institute for Supply Management (ISM). Överlag brukar dessa två indikatorer att samvariera i riktningen, men diskrepanser kan uppstå då indikatorerna har olika metodologier. Själv tycker jag bättre om Markits PMI eftersom den är mindre volatil och representerar en bredare blandning av bolag än ISM.”
”BNP – en trögrörlig siffra som inte ger mycket. Det är en backspegel, men trots det talas det mycket om den. Sedan har vi en ranking i marknaden där man kan se att data i till exempel USA eller Europa är viktigare för svenska börs än svensk data och så vidare. Den rankingen tycker vi att det är viktigt att alltid ha med sig.”
”BNP – både faktisk och förväntad. Eftersom börsen är framåtblickande så kan vissa eftersläpande makrosiffror vara överskattade. Faktisk BNP är en sådan siffra eftersom den aktuella tillväxten vanligtvis redan är prissatt i marknaden. Förväntad BNP, alltså prognosmakarnas estimat på förväntad tillväxt, är också en sådan siffra vars betydelse kan vara överskattad. Det är mycket svårt att uppskatta nivån på den förväntade tillväxten eftersom det finns otaligt många faktorer som kan dramatiskt ändra riktningen på makroekonomin, som är både komplexa i karaktär eller kan dyka upp oväntat. Coronapandemin är ju ett sådant exempel, som ingen kunde förutse i början av 2020 när man publicerade tillväxtprognoser för året, men som blev ett faktum för börsnedgången.”
”Vi har inga exakta favoriter, vi använder 28 000 dataserier i veckan för att monitorera världen. Ibland driver en grupp data börsen, och då fokuserar vi på dem. Sedan kommer ett skifte och då gäller nya spelregler.”
”Förutom Markits PMI:er så tycker jag om att titta på våra överraskningsindikatorer. Det är mått som mäter skillnaden mellan marknadens estimat på makrodata mot det faktiska utfallet. Det vill säga indikatorn visar om makro har överlag överraskat positivt – alltså att verkliga utfallet överstiger marknadens estimat – eller om makro har överraskat negativt – utfallet är lägre än marknadens förväntningar. Vi har utvecklat våra egna överraskningsindikatorer som signalerar när marknaden blir positivt respektive negativt överraskad. Citibank och Bloomberg publicerar även sina överraskningsindikatorer, men metodologierna skiljer sig något. Anledningen till att jag tycker om att titta på våra överraskningsindikatorer är för att det är en sammanvägning av flera makrosiffror som tar hänsyn till både mjuk data (som är mer sentimentindikatorer) och hård data. Det som är viktigt här är att titta på riktningen för överraskningsindikatorn. Tenderar makrosiffror att överraska positivt har det visat sig att aktiemarknaden stiger i sin tur. Däremot har marknaden överskattat makro och i stället blir negativt överraskad, så finns det risk för nedgångar i börsen.”