Anna Svahn: Perfekt storm för stigande aluminiumpris

Glöm palladium eller platina. Det är aluminum som gäller i framtiden när allt fler går från bensin- och dieselbilar till elbilar, skriver Anna Svahn i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

”Massivt penningtryckande i kombination med lägre lager och fortsatt ökad efterfrågan har skapat en perfekt storm för aluminiumpriset på kort sikt”, skriver hon vidare.

Sedan dieselskandalen 2014 har palladium stått i fokus som den metall som i fordonsindustrin ska hålla utsläppen nere. Det har också varit anledningen till att priset på palladium mellan 2016 till toppen i april 2021 steg från cirka 500 dollar till över 2 900 dollar. Framtiden skvallrar dock om att storhetstiden för katalysatorn är över, och att en annan metall håller på att ta över.

Efter 2014 steg andelen sålda bensinbilar till 57,8 procent i Europa som högst 2019, för att förra året falla tillbaka till 47,5 procent, medan elbilar (batteri och hybrid kombinerat) steg till totalt 22,4 procent och nu ökar det ännu snabbare. Under första halvåret 2021 var 35,2 procent av alla bilar som såldes elbilar eller hybrid, och diesel hade halkat ned till 20 procent och bensin till 41,8 procent.

Europa är ledande i världen sett till andelen sålda el- eller hybridbilar, men visar också hur framtiden kommer att se ut i USA och Kina, där andelen sålda bilar i dag är betydligt lägre än i Europa vilket drar ner den globala totala andelen elektriska bilar.

Framtiden stavar alltså varken palladium eller platina, utan aluminium. Och trots att aluminium är långt ifrån en knapp metall, så kan vi förvänta oss högre priser på metallen de kommande åren.

Strax innan finanskrisen började de globala aluminiumlagren att öka. Sedan tidigt 2000-tal ökade efterfrågan av aluminium i Kina med runt 16 procent årligen, vilket går att jämföra med stål (världens mest använda metall i volym) vars efterfrågan växte med strax över 5 procent i snitt varje år. Kina, världens största producent, valde därför att öka produktionen kraftigt, trots att konsumtionen i övriga delar av världen bara ökade med strax över en procent årligen.

Fram till finanskrisen var den ökade produktionen inte ett problem då producenter hade svårt att täcka den efterfrågan som fanns globalt, men under 2008 föll plötsligt konsumtionen av aluminium utanför Kina med 17 procent, medan Kina i stället växlade upp och ökade användningen av aluminium med 15 procent samma år. Det räckte dock inte, utan lagren började fyllas upp och trots att priset drog upp igen efter finanskrisen, föll det igen efter en lokal topp 2011 och har sedan dess handlats under tidigare toppnivåer.

Sedan 2013 har lagren av aluminium sjunkit igen, och nu har massivt penningtryckande i kombination med lägre lager och fortsatt ökad efterfrågan skapat en perfekt storm för aluminiumpriset på kort sikt.

Bakgrund | Anna Svahn
• Hedgefondförvaltare och Investerare.
• Initiativtagare till Facebookgruppen Economista och författare till böckerna ”Investeringsguiden” och ”Nätverka”. Drev tidigare Feminvest.
• En av Veckans Affärers Supertalanger 2018 och en av näringslivets 125 mäktigaste kvinnor 2019.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.