Nya inflationssiffran ser oväntat bra ut – men skenet bedrar. När man djupdyker i SCB-statistiken syns flera oroande tendenser, och allt talar för en räntehöjning på minst 25 punkter i september, säger experter till Omni Ekonomi.
– Statistiken vilseleder oss denna månad. Bortsett från en statistisk-teknisk effekt var inflationen inte lägre än marknadsförväntningarna, säger Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken.
Han noterar att den underliggande inflationen fortfarande är ”på tok för hög”, och att andelen produkter i KPI-korgen som stiger med mer än 5 procent i pris ökade igen.
Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tar i sin tur fasta på att kärninflationen överstiger Riksbankens prognos. Därtill visar tjänsteinflationen inte några tydliga tecken på att dämpas.
– Semesterutgifter steg på bred front och mer än vad vi hade väntat oss, säger han.
”Inflationen rör sig ju dessvärre i någon typ av krabbgång, det vill säga sidledes, vilket såklart inte är önskvärt. Nivåerna är fortsatt besvärande höga och den underliggande inflationen, exklusive energipriser, klockar in på hela 8 procent. Det betyder att det är långt kvar till målnivån på 2 procent.”
”Statistiken vilseleder oss denna månad. Bortsett från en statistisk-teknisk effekt var inflationen inte lägre än marknadsförväntningarna.
Det som sticker ut är att SCB:s metod för trängselavgifter i trafiken har ändrats, vilket gav ett fall på nästan 60 procent, motsvarande en hel tiondel på inflationen trots att trängselavgifter är en försvinnande liten del av KPI-korgen.”
”Den underliggande inflationen, det vill säga inflationen bortrensat från energipriserna, ligger fortsatt runt 5 procent. Den varken stiger eller sjunker nämnvärt. Inflationen har med andra ord bitit sig fast i ekonomin och lär inte sjunka tillbaka till två procent än på ett tag.”
”Att den totala inflationen kom in lägre än förväntat på grund av ett större fall i elpriserna än väntat kan man ta lätt på. Utfallet för kärninflationen, det vill säga KPIF exklusive energi, var snäppet över Riksbankens prognos. Det som sticker ut är att tjänsteinflationen inte visar några tydliga tecken på att dämpas. Nu i juli steg semesterutgifter på bred front och mer än vad vi hade väntat oss.”
”Tjänstepriserna steg i normal takt i juli, men på grund av svag utveckling förra året ökade ändå årstakten från 8,7 till 9,3 procent. Det kanske ser mer oroande ut än vad det i själva verket är.”
”Utfallet är lite lägre än förväntat. Men varuinflation är lite högre, både för livsmedel och andra varor. Utrikesresorna steg lite mindre än väntat. Lägre trängselavgifter är en effekt som kommer vara tillfällig.”
”Det är klart att den höga inflationen är besvärande för Riksbanken. Dagens siffror kommer inte att ändra något för Riksbankens utan vi ser framför oss en höjning av styrräntan i september, precis som de själva har indikerat. Vår prognos är att banken höjer med 0,25 procentenheter– med viss risk för att det faktisk blir 0,5 procentenheters höjning.
Inte ens om inflationssiffrorna för augusti, som publiceras veckan innan Riksbankens räntebeslut, visar på ett rejält fall i inflationen tror vi att direktionen kommer att avvakta. I så fall har de bara fått en enda månad av nedgång vilken inte är tillräckligt för att ändra strategi.”
”Riksbanken kommer att notera att den underliggande inflationen fortfarande är på tok för hög och därmed är en räntehöjning i september så gott som klar. Bland annat steg KPIF exklusive energi så snabbt bara mellan juli och juni att det motsvarar omkring 7 procents inflation på sikt.
Andelen produkter i KPI-korgen som stiger mer än 5 procent i pris ökade igen, till 70 procent(!), och Riksbankens egna mått på underliggande inflation verkar inte kylts av nämnvärt, enligt vår skattning. Ovanpå det är kronan närmast rekordsvag samtidigt som oljepriset dessutom är på uppgång igen – faktorer som driver på inflationen ytterligare framgent.”
”Eftersom den underliggande inflationen bitit sig fast vid 5 procent kommer Riksbanken behöva fortsätta med en stram penningpolitik. Om det betyder högre räntor eller en snabbare försäljning av obligationer återstår att se. Eftersom Riksbanken obligationsköp är en viktig faktor bakom den höga inflationen borde de fokusera på att banta sin balansräkning.”
”Med förbehållet att vi ännu inte har inflationsutfallet för augusti som hinner komma innan det är dags för Riksbanken att bestämma sig är det lätt att dra slutsatsen att Riksbanken kommer att höja med 25 punkter igen. Det finns i dagsläget inte mycket som indikerar att man bör ta en paus från höjningarna.”
”Dagens utfall ger stöd åt prognoser om en räntehöjning i september.”
”Inflationen är fortfarande hög men det finns en del positiva signaler om att den underliggande trenden är nedåt. Att inflationen är på väg nedåt bekräftas av producentpriser och företagens prisplaner.”
”Målet är avlägset men inflationen är på väg ner. Det finns många skäl till detta, och snart borde vi exempelvis se de sjunkande producentpriserna översättas till lägre priser i butikshyllan. Vi borde kunna vara nere på de lägre inflationsnivåerna under första halvåret 2024.”
”Vi räknar med en långsammare inflationsnedgång än andra. Ekonomin är fast i en ’feedback-loop’ där prishöjningar ger goda företagsvinster, leder till nyanställningar och nu även snabbare lönehöjningar, vilket spär på hushållens inkomster och efterfrågan, så att nya prishöjningar är möjliga framöver, och så vidare.
Det är inte en fullfjädrad löne-prisspiral, men en rundgång som måste brytas. Vi ser tecken på att företagens ’pricing power’ börjar avta och förutspår trots allt avtagande inflation ned mot 2-procentsmålet i slutet på 2024, eller början av 2025. Det finns hopp om en odramatisk lösning på inflationskrisen, men också rejäl risk för hårdlandning.”
”Eftersom löneavtalen var relativt modesta kommer inflationen troligen att sjunka ytterligare. En rimlig bedömning är att den sedan biter sig fast på runt 3–4 procent. När inflationen väl kommit i gång och börjat sprida sig i ekonomin är det svårt att få stopp på den. En prishöjning leder till en annan. En inflationstakt stabil runt två procent är avlägset enligt min bedömning.”
”Vi bedömer att kärninflationen har fallit under 2 procent först om ett år, det vill säga i juli 2024.”
”Försvagningen av kronan i kombination med en ganska stark utveckling av tjänstepriserna talar för att inflationen fortsatt kommer ligga på en högre nivå än vad som är komfortabelt. Jag tror dock att prisökningen från månad till månad kommer att normaliseras till under 2024, vilket skulle innebära att inflationstakten på årsbasis kommer falla betydligt.”
”Den totala inflationen kommer antagligen minska betydligt fram till årsskiftet, på grund av betydligt lägre elpriser än förra året. Vår prognos är att KPIF exklusive energi kommer falla snabbare efter sommaren men osäkerheten om hur långt och hur snabbt är större.
De månatliga prisökningarna är fortfarande betydligt över målet, men avtagande pristryck internationellt ökar hoppet om lägre inflation även i Sverige. Vår prognos för KPIF exklusive energi är lite högre än Riksbankens.”