Hem
Harry Flam och Anna-Karin Jatko. (TT)

Både nitar och nyttor med bankunion – utredningen klar

I eftermiddag lämnas utredningen till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) om hur ett svenskt medlemsskap i EU:s bankunion kan se ut.

Till nackdelarna räknas risken att få betala för sydeuropeiska bankproblem och att tillsynen i banksektorn flyttar utomlands men det finns också fördelar med att ingå i unionen som ett gemensamt reglerverk. Det säger professor Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, till TT.

– Bankunionens tjänstemän som utövar tillsyn blir kanske mer opartiska än vad svenska tjänstemän skulle vara, säger Flam.

Utredningen ska inte landa i några rekommendationer utan regeringen har bara beställt "en grundlig och förutsättningslös analys". Regeringens särskilda utredare är Anna-Karin Jatko, till vardags generaldirektör för Exportkreditnämnden.

bakgrund
 
Bankunionen
Wikipedia (sv)
Bankunionen är ett samarbete inom ramen för Europeiska unionen som innebär att nationella bestämmelser för banksektorn delvis har ersatts av ett gemensamt europeiskt regelverk. Förslaget till att inrätta en bankunionen presenterades under 2012 av Europeiska kommissionen som ett svar på de problem som uppkommit i spåren av finanskrisen 2007–2008. Hela euroområdet omfattas fullt ut av bankunionen, medan övriga medlemsstater omfattas av delar av regelverket. De medlemsstater som inte har euron som valuta kan välja att delta fullt ut i alla delar av bankunionen om de vill. Bankunionen består av tre huvuddelar: en gemensam europeisk regelbok för bankverksamheten, en gemensam tillsynsmekanism för banker (SSM) och en gemensam resolutionsmekanism (SRM). Den gemensamma regelboken innehåller bland annat enhetliga krav för kapitaltäckningskrav och insättningsgarantier. Delar av bankunionen är fortfarande inte fulländade; till exempel pågår fortfarande diskussioner om att införa en europeisk insättningsgaranti som finansieras av euroområdet i sin helhet, och inte av medlemsstaterna var för sig. Bankunionen innebär att Europeiska centralbanken övervakar alla större banker i euroområdet. Istället för att nationella organ ger banktillstånd, ser till att banker följer regelverken, vidtar åtgärder i form av indragna tillstånd och böter med mera, så blir det ECB som ska göra detta. Detta är dock långt från ECB:s nuvarande ansvarsområde, som är att ha koll på inflationen i euroländerna och sätta räntan för eurozonen, vilket är ett av skälen till att många uttryckt stor skepsis.

Läs även

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen