Baksidan, tystnaden och faran på slutet – detta är färden till månen och tillbaka

För första gången på 54 år är människor utanför jordens omloppsbana och just nu är astronauterna i Nasas Artemis II på väg tillbaka från resan runt månen.

Detta är resan i sin helhet med uppskjutningen, vägen till månen, rekordet och rundningen runt baksidan som alla är avklarade, men också återkomsten och framtiden på månen som är kvar.

Startraketen SLS strulade så sent som i februari men 1 april stod rymdskeppet på startplattan och uppskjutningsklockan för Artemis II tickade ned mot noll.

Klockan stannade på tio minuter. Ett fel hade hittats i rymdkapseln Orions speciella utskjutningssystem och astronauterna Reid Wiseman, Victor Glover, Christina Koch och Jeremy Hansen fick snällt vänta inuti rymdkapseln.

Systemet kan beskrivas som ett torn med raketer som på millisekunder kan slita bort Orion-kapseln med astronauterna från resten av raketen om SLS exploderar.

En timme senare var felet löst.

– Ni har klartecken för uppskjutning, sa uppskjutningsledaren Charlie Blackwell-Thompson till besättningen.

– Vi lyfter för hela mänskligheten, svarade befälhavaren Reid Wiseman.

På vägen upp lossades SLS-raketen, den kraftfullaste som någonsin byggts, bit för bit och ut i rymden flög enbart kapseln Orion och ett sista raketsteg.

Vid tidigare månfärder, där den senaste skedde för snart 54 år sedan, siktades det rakt ut i rymden.

Under Artemis II gick rymdkapseln i stället i omloppsbana runt jorden under nästan ett dygn för att testa alla system. Sedan tändes det sista raketsteget för ett skutt med sikte strax bredvid månen.

Toaletterna strulade men annars gick färden som planerat, och efter strax över fyra dygn var de 40 000 milen till månen i stort sett avverkade.

Eftersom en längre omloppsbana hade valts satte astronauterna i Artemis II ett nytt avståndsrekord från jorden. När rekordet var ett faktum fick astronauterna se ett förinspelat videomeddelande från den numera avlidne Jim Lovell som var ombord både Apollo 8 och 13.

– Välkomna till mina gamla kvarter, sa Lovell i meddelandet.

Färden runt månen tog sju timmar och som planerat tappade astronauterna kontakten med jorden under 40 minuter då de befann sig i radioskugga på månens baksida.

Väl tillbaka var de känslosamma.

– Det varade bara en sekund eller två, och jag kan på riktigt inte ens få det att ske igen, men något drog mig plötsligt till månlandskapet, och det blev verkligt, sa Christina Koch.

Strålning och solstormar är en fara men annars väntas färden tillbaka till jorden bli odramatisk. Rymdkapseln har slungats tillbaka av månens dragningskraft och flyger nu med samma fart i riktning mot jorden.

Orion kraschar in i jordens atmosfär med en hastighet på ungefär 40 000 km/h nu på fredag om allt går som planerat.

– Vi träffar atmosfären med ungefär Mach 39 – 39 gånger ljudets hastighet. Att förbruka all den energin och landa med fallskärmar på vattnet, det finns inte mycket utrymme för misstag, har Reid Wiseman sagt till Baltimore Magazine.

Extrem hetta bildas under återinträdet och värmeskölden har bara testats en gång, under den obemannade rymdfärden Artemis I 2022.

Då fick värmeskölden omfattande skador och stora bitar lossnade från kapseln. Så hur stora risker tas egentligen under återinträdet för bemannade Artemis II?

Återinträdet har förändrats så att värmeskölden utsätts för extremare förhållanden men under en kortare tid än Artemis I, och enligt Nasa räcker detta för att göra hemkomsten säker. Kritiker är inte helt övertygade.

Från början skulle människor återigen ha landat på månen under nästa års Artemis III. Nu är i stället planen att en eller två månlandare sätts på månen utan människor.

De första mänskliga fotstegen på månen sedan 1972 ska i stället ske under Artemis IV som planeras till 2028. Samma år väntas Artemis V som är startskottet i byggandet av en permanent månbas.

Det ska tilläggas att alla faser hittills i Artemis-programmet har försenats. Det ska även tilläggas att Kina planerar att sätta taikonauter på månen senast 2030, och att nästa fot på månytan inte måste bli amerikansk.

Vill du läsa mer?