Att inflationen mätt som KPIF steg i januari var väntat och bör inte tolkas som en signal på ett högre inflationstryck. Det säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg till Omni Ekonomi. Hon pekar på att inflationen exklusive energipriser backar, vilket är i linje med Riksbankens beräkningar och ingen ”otrevlig överraskning”. Stråberg tror fortsatt på en första räntesänkning i maj, men med brasklappen att inflationen måste fortsätta ner kommande månader.
Daniel Ljungström på Max Matthiessen pekar på att just janauriinflationen tenderar att vara mer osäker och menar att viss variation i utfallet är både rimligt och förväntat.
– Marknaden tog ut mycket direkt i november och december. Detta skapar en nyktrare bild över utvecklingen, säger Ljungström.
”Stor negativ korgeffekt döljer en högre underliggande utveckling. Varje år uppdaterar SCB varukorgen som man mäter priserna för. Vanligen köper hushållen mindre av produkter som ökar snabbt i pris. När SCB uppdaterar vikterna till ett mer aktuellt konsumtionsmönster ökar därför KPI långsammare.”
”Positivt och i linje med förväntningarna. Kärninflationen, som exkluderar effekterna av energipriserna, fortsätter att minska och ligger i linje med våra beräkningar.”
”Dagens inflation var lite högre än väntat, men det var väntat då vi såg att den amerikanska motsvarigheten kom in lite högre i förra veckan. Just januariinflationen är också lite mer osäker.”
”Överlag är den fortfarande i linje med tesen om ett gradvist sjunkande inflationstryck. Det kommer alltid vara något nåt som brusar, räkna aldrig mer räta linjer. Om något kanske jag blev lite bekymrad över stigande tjänstepriser.”
”Inflationen rensad för energipriser (KPIF ex energi) är viktigast i detta läge, och den sjönk så som vi väntat oss och därmed lite mer än i Riksbankens prognos från i november. Inflationsutfallet i januari är dock alltid lite knepigt, bland annat på grund av att görs förändringar i korgen som man mäter, och just det här fallet tycks den effekten ha bidragit ganska mycket till nedgången. Men med detta är osäkerheten som omger januariinflationen borta, och vår bild av att inflationen kommer att fortsätta att närma sig inflationsmålet i år står sig.”
”Överraskande höga elpriser var viktigast, men det var även högre klädpriser än väntat.”
”Den breda inflationen var högre eftersom trycket nedåt från energipriserna minskade. Lägre elpriser bidrog till att sänka inflationen kraftigt i december, och den här effekten var mindre i januari.”
”I stort för att boendekostnader stiger.”
”KPI steg mer än väntat på grund av boendekostnader och i den underliggande inflationen var det tjänstepriser som steg mer än väntat.”
”Jämfört med vår prognos handlar det framför allt om att totalkostnaderna för el steg mer än väntat, men också att priserna på utländska resor minskade mindre än vad vi trott och att kostnaderna för hälsovård steg oväntat mycket. En större uppgång än väntat i elnätverksavgifter bidrog till att elkostnaderna som helhet ökade.”
”Riksbanken har hela förra året fokuserat på KPIF exklusive energi som inte var överraskande hög i januari. Elpriserna är volatila och bör inte föranleda Riksbanken att tänka om.”
”Att KPIF-inflationen skulle stiga var väntat och det bör inte tolkas som en signal på ett högre inflationstryck. När man tittar på inflationen där effekterna av elpriserna exkluderas, ser vi att inflationen sjunker enligt planen och i linje med Riksbankens beräkningar.”
”Vi behöver inte vara direkt oroliga. Trenden är fortsatt fallande och det är det viktiga. Att det är viss variation i utfallet är rimligt och förväntat. Marknaden tog ut mycket direkt i november och december. Detta skapar en nyktrare bild över utvecklingen.”
”Inte särskilt tycker jag, och januari är ofta en lite stökig månad för inflationen. Givet att tjänstepriser inte fortsätter i den här takten ser det ändå rätt bra ut framöver.”
”Det viktigaste just nu är som sagt att inflationen rensat för energi, den så kallade kärninflationen, faller. KPIF är känsligt för energipriser och dessa rör sig fortfarande ovanligt mycket. Dessutom är avvikelsen mot Riksbankens prognos mycket liten, bara en tiondel när det gäller årstakten.”
”Nej, den underliggande trenden med fallande inflationstryck består. Många konjunkturkänsliga tjänstepriser som till exempel hotell och restaurang utvecklades svagare.”
”Dagens siffror innebar inte någon otrevlig överraskning utan snarare i linje med det vi förväntat oss. Det gör att detta inte ändrar vår bedömning om när räntesänkningen kommer utan vi räknar fortfarande med att den första räntesänkningen sker i maj. Kärninflationen ligger i linje med både våra och Riksbankens prognoser. Vi måste dock se att inflationen fortsätter att minska kommande månader för att Riksbanken ska kunna genomföra en räntesänkning under våren.”
”En första räntesänkning kan komma under senare del av våren. Det är inte orimligt att Riksbanken väntar till början av hösten innan de sänker givet att trenden i fallet är något trögare. Det förändrar inte vår bild.”
”Jag blir utifrån dagens siffra mer benägen att tro på en första sänkning i juni snarare än i maj. Det beror främst på att tjänstepriser inte bromsat lika snabbt som väntat.”
”Nej, inflationsutfallet ändrar inte min bild av att Riksbanken sannolikt sänker i vår eller sommar. För den exakta timingen tror jag att det blir viktigt att följa vad ECB gör – om de sänker först i juni så tror jag att det är osannolikt att Riksbanken sänker redan i maj. Om Riksbanken ska gå före ECB så behöver inflationen falla betydligt snabbare än vad vi tror i dagsläget.”
2024
Januari: 3,3%
2023
December: 2,3%
November: 3,6%
Oktober: 4,2%
September: 4,0%
Augusti: 4,7%
Juli: 6,4%
Juni: 6,4%
Maj: 6,7%
April: 7,6%
Mars: 8,0%
Februari: 9,4%
Januari: 9,3%
2022
December: 10,2%
November: 9,5%
Oktober: 9,3%
September: 9,7%
Augusti: 9%
Juli: 8%
Juni: 8,5%
Maj: 7,2%
April: 6,4%
Mars: 6,1%
Februari: 4,5%
Januari: 3,9%
Fotnot: Det som redovisas är prisförändringar i årstakt enligt Riksbankens målvariabel KPIF, som till skillnad från KPI utgår från oförändrade boräntor.