Betta på budfest – vilka bolag står på tur?

Prislapparna var skyhöga under pandemiyran, men när pengarna var gratis spelade det inte någon roll och marknaden för företagsaffärer blomstrade. Men sedan kom baksmällan.

Mellan 2021 och 2023 halverades den globala marknaden för företagsförvärv, i synnerhet de stora förvärven, enligt en rapport från PWC. Enligt en sammanställning av DI köptes bara tre bolag noterade på Stockholmsbörsen ut förra året. Det kan jämföras med tio stycken 2020.

Men under årets första fem månader har det varit desto bättre drag där det trillat in runt 20 bud. Det är lika många som årsgenomsnittet de senaste sex åren, enligt Affärsvärldens sammanställning.

En av anledningarna är så klart att inflation och räntor börjat vända, samtidigt som bolagen har lyckats komma ikapp och anpassat sina organisationer, säger Swedbanks aktiestrateg Robert Oldstrand till Omni Ekonomi.

– Många större bolag har också väldigt starka balansräkningar, även riskkapitalbolagen har utrymme kapitalmässigt.

Flera bolag som det budats på är nykomlingar från 2021 där värderingarna från noteringen kommit ner betydligt. När OX2 gick till börsen var grön energi stekhett och vindkraftsbolaget värderades till 16,4 miljarder kronor. Dagen innan EQT:s bud offentliggjordes hade det fallit med 30 procent.

Budnivåerna har det heller inte varit något fel på, gårdagens bud på Calliditas kom med en premie på 80 procent mot senaste stängningskurs. Så för den som prickar rätt finns det pengar att tjäna. Storägaren Linc köpte in sig 2018 när kursen stod i drygt 40 kronor. Med budkursen 208 kronor blir det en fin vinst.

Efter starten på året haglar tipsen från experter om var det kan smälla nästa gång. Helt omöjlig fråga att svara tvärsäkert på så klart, men det går tydligen att komma någorlunda nära. Handelsbanken listade för tre år sedan sju uppköpskandidater och av dessa har det kommit bud på fyra, däribland Millicom, Kindred och Veoneer. Så vad är det man ska leta efter?

Enligt Swedbanks aktiestrateg Robert Oldstrea är det inte helt enkelt och det finns en uppsjö av egenskaper att hålla koll på.

– Vilken region det är, typ av produkt, vilken slutmarknad det är, tydlig ägarbild så uppköp blir ”enklare” med mera. Även värderingen kan vara en faktor, säger Robert Oldstrand.

Det har pratats mycket de senaste åren om vikten av starka kassaflöden och balansräkning. Men någon större rädsla för tillväxtbolag syns inte i årets budlista där lite drygt hälften har negativt rörelseresultat eller saknar intäkter helt. It-bolag är överrepresenterade. Robert Oldstrand pekar också ut tekniksektorn som en sektor att hålla koll på framöver.

En annan gemensam nämnare är kursutvecklingen som i de flesta fall varit sämre än index de senaste två åren. I den här skaran dyker många småbolag som överlag underpresterat upp. De bud som lagts har också till stor del hamnat på bolag med under 1 miljard kronor i börsvärde, något som ABG:s strateg Christer Linde säger till DI att han tror kommer att fortsätta.

För att något ska gå att köpas måste också någon vara villig att sälja. Buden som kommer är ofta säkrade på förhand. Ingen vill gå igenom en lång process för att sedan lämna bordet med svansen mellan benen, och att komma överens med en stor ägare är lättare än att nå en överrenskommelse med flera små. Har kursutvecklingen varit sur finns det risk att ägaren börjat tröttna. Så glöm inte ägarlistan.

Alla har sina favoriter och en metastudie av expertutlåtanden ger en ganska lång lista. Men det är några kandidater som återkommer mer frekvent.

Ett bolag som brukar nämnas är Tele2. I början på året köpte den franska miljardären Xavier Niel Kinneviks andel i telekombolaget och många menar att den nye ägaren ökar sannolikheten för en försäljning. Den europeiska telekommarknaden är dessutom fragmenterad och behovet av konsolidering har diskuterats länge.

Electrolux har haft ett par riktigt tuffa år. Förra året började budrykten florera och många ser det som logiskt att någon internationell jätte är intresserad. Här är däremot ägarlistan ett frågetecken. Investor sitter på 30 procent av rösterna, så boxen tydlig ägare tickas. Frågan är om Wallenbergarna är redo att skiljas från den svenska klassikern.

Klart är i vart fall att aktien inte gör underverk för investmentbolagets substansvärde – kursen är nu på samma nivå som 2011. Den tidigare högutdelaren har dessutom tvingats strypa utdelningen, så aktien ger heller inget kassaflöde att köpa roligare saker för.

Efter gruvjätten BHP:s bud på konkurrenten Anglo American har det börjat surras om att Lundin Mining kan bli en måltavla. Koppar är stekhett och enligt Handelsbanken sitter Lundin på en unik kopparexponering. I senaste numret av Fokus Placeringar skriver banken att det inte är otroligt att BHP eller Glencore skulle kunna vara hugade spekulanter. Bolagets vd Adam Lundin har sagt att han tror på fler bud i sektorn, men han tror inte att det kommer ett på hela Lundin Mining.

Tidigare i år trodde de flesta att affären mellan Roger Akelius och Rune Anderssons Mellbygård i Academedia var i hamn. Men efter Akelius altruistiska utspel om stopp för utdelningar ångrade sig Mellby Gård. Men uppenbarligen finns det ett intresse att sälja, men tydligen inte till vem som helst. Fortsättning kanske följer.

Detaljhandeln har det tufft och i början på maj kom ett bud på e-handlaren Nelly. I Dustin har huvudägaren Axel Johnson successivt ökat innehavet under året till strax över 50. Robert Oldstrand frågar sig ”hur länge de tänker stanna där”? Redan förra året lade Axel Johnson ett budpliktsbud efter att ha gått över 30 procent, men med en negativ premie signalerade det inget större intresse för att svälja hela kakan. Så frågan är om den framflyttade positionen ska tolkas som att ägaren själv hoppas på ett sockrat bud?

Med saftiga premier kan det vara lockande att betta på bud. Men Handelsbankens strateg Peter Engstedt varnar i Fokus Placeringar att det i sådant fall ska vara en krydda.

”Kom i håg att timing är svårt, om det ens visar sig att det finns ett intresse.”