Billigare plastpåsar och bensin – fungerade klimatskatterna?

Det enkla svaret är: ja. Tidöpartierna räknar själva med att den avskaffade flygskatten kommer att öka flygandet – det är en del av syftet – och att det då ökar utsläppen.

Men regeringen och SD menar att klimatet bättre räddas genom EU-samarbetet än på nationell nivå. Flera forskare invänder emellertid att EU:s system täcker mindre än hälften av svenskarnas flygutsläpp.

– Inga flygresor utanför EU, det vill säga de riktigt långa resorna, ingår i EU-regleringar. EU:s regelverk hanterar inte heller den ökade påverkan som kommer av att utsläppen sker på hög höjd, säger Mattias Höjer, professor i miljöstrategisk analys och framtidsstudier på KTH, till TT.

Jonas Åkerman, forskningsledare för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH, påpekar också att flyget i själva verket redan har stora stora skattesubventioner, eftersom vi inte betalar moms på utlandsresor.

Flygskatten togs bort den 1 juli 2025 (den infördes 2018).

Den frågan är svårare att ge ett tydligt svar på.

Bara en vecka innan beskedet om den slopade flygskatten aviserade regeringen även sänkt bensinskatt. Samtidigt höjs reduktionsplikten, den lagstadgade inblandningen av biodrivmedel, från 6 till 10 procent.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) talar om ”en gyllene lösning som minskar utsläppen”. Den sänkta bensinskatten ska alltså kompenseras av att bränslet blir klimatvänligare.

Men stämmer ekvationen? Flera forskare är skeptiska. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, påpekar i GP att fler människor troligen kommer att köra mer bil när bensinen blir billigare.

Klimatpolitiska rådet konstaterar att de inte har tillräckligt med underlag för att bedöma hur kombinationen sänkt bensinpris och höjd reduktionsplikt kommer att falla ut. Naturvårdsverket uppger dessutom att regeringen använt sig av det mest optimistiska scenariot som myndigheten tagit fram när de räknat på reduktionspliktens effekter.

Bensinskatten sänktes med 75 öre årsskiftet 2024-2025.

Regeringen avskaffat den hett omdebatterade skatten på tre kronor för bärkassar i mataffären.

Syftet när den infördes var att minska spridandet av mikroplaster i naturen. Skatten har emellertid ifrågasatts på flera punkter av experter:

• Problemet med plast i världshaven kopplas främst till Sydostasien. De flesta svenska plastkassar hamnar inte i naturen utan används som soppåsar och bränns.

• När folk i stället köper papperskassar måste de också köpa separata soppåsar, vilket ökar den totala konsumtionen.

• Papperskassar kan ha större klimatpåverkan eftersom de är mer energikrävande att tillverka.

• Enbart en viss typ av bärkassar beskattas, i huvudsak sådana som är tillverkade i Sverige av förnybart material. Soppåsar på rulle är däremot ofta importerade och gjorda av fossilt material.

Runar Brännlund, professor emeritus i miljöekonomi, konstaterar att det är oklart vad lagen egentligen ville åt. Och när det inte finns någon tydlig koppling mellan skatten och påverkan på miljön är risken att den blir kontraproduktiv.

– Då finns en risk att om man verkligen vill använda ett bra miljöstyrmedel så tror inte folk på det utan ser det som ytterligare en pålaga, säger han till TT.

Punktskatten på plastpåsar försvann den 1 november 2024 (den infördes 2020).

Redan 2023 året höjde Tidöregeringen momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 till 12 procent. Det väckte kritik från bland annat hantverkarbranschen.

Det var den rödgröna regeringen som sänkte momsen från 25 procent till 12 procent 2017, och fem år senare till 6 procent. Den första sänkningen gav inte någon större märkbar effekt, enligt en utvärdering från Miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Andra experter menar att det är viktigare med ett enhetligare momssystem, vilket också var regeringens motivering för höjningen.

I november 2022 stoppade regeringen med kort varsel – och tämligen överraskande – bonusen för den som köper en bil med låg klimatpåverkan.

Elbilsförsäljningen har också minskat sedan dess. Höga räntor, inflation, lägre bränslepriser och den slopade klimatbonusen i kombination lyfts fram som främsta orsaker av analytiker.

Mats Ola Larsson, projektledare vid Svenska miljöinstitutet, påpekade att det fanns fanns en ineffektivitetsaspekt i stödet.

– Sett per kilo koldioxid finns det andra investeringar som minskar utsläppen mer för samma summa, sa han till SR:s Ekonomiekot Extra.