Bitcoinhalveringen – vän eller fiende?

”Köp mark – de har slutat tillverka den”, sa författaren Mark Twain.

Det är oklart om den anonyma pseudonymen Satoshi Nakamoto hade Mark Twains köprekommendation i åtanke när koden till världens första kryptovaluta skapades. Men när det har producerats 21 miljoner bitcoins kommer det i varje fall inte att produceras några nya.

Bitcoin skapas förenklat genom att så kallade miners löser kryptografiska gåtor som skapas av blockkedjans kod. Varje gång en miner löser en gåta skapas ett ”block”. Den som löst gåtan får betalt på två sätt: från transaktionsavgifter när bitcoin byter händer, och en belöning i bitcoin för varje nytt block som skapas. Av de två är belöningen den största andelen av intäkterna.

Halveringen är inbyggd i blockkedjans skript och innebär att när 210 000 nya block har skapats, halveras antalet bitcoin som minern får i belöning. I dag är belöningen 6,25 bitcoin per block, efter nästa halvering kommer den vara 3,125 bitcoin per block.

Allt annat lika innebär det att lönsamheten i prospekteringen går ner, och allt annat lika innebär det att miners har färre bitcoins att sälja.

Halveringen har inträffat tre gånger tidigare, 2012, 2016 och 2020. Hittills har det inträffat vart fjärde år och någon gång i april borde det vara dags igen. Den här förutsägbarheten och rörelsen mot ett slutmål är bärande i idén bakom valutan.

Satoshi Nakamoto gick upp i rök ett år efter lanseringen av bitcoin och har inte hörts av sedan dess. Så varför saker är som de är finns det ingen som med säkerhet kan svara på. Men ledtrådar finns i det ”white paper” som grundaren publicerade innan lanseringen och i tidiga mejlkonversationer.

Till skillnad från så kallad fiatvaluta finns det inga centralbankschefer som pillar med utbudet. Bitcoins Jerome Powell är en serie kodsträngar. Och det var just så skaparna ville ha det.

Medan centralbankernas sedelpressar arbetar i samklang med ekonomin, lunkar bitcoinbrytningen på oavsett konjunktur. I kombination med att det bara kommer att finnas en viss mängd ger det förutsägbar inflation, eller snarare deflation.

Bitcoin liknar mer guld än valuta i det här avseendet. Utbudet styrs av guldgrävarnas incitament att prospektera, och den totala mängden att bryta av moder jord. Efterfrågan och pris styrs av vad marknaden tycker att tillgången är värd.

Filosofin bakom bitcoin anses till stor del vara politisk. Valutan såg dagens ljus mitt under brinnande finanskris där politiker satt på makten över finansinstitutioner och länders väl och ve. Vissa räddades medan andra lämnades åt sitt öde. Så är det än i dag.

– Man ville skapa en tillgång som är begränsad. Det kom som en motreaktion på finanskrisen och det man ville göra var ett system för ”peer-to-peer”-betalningar utan tredje part inblandad och skära bort finansiella institutioner, säger Emelie Moritz, vd på kryptoplattformen Safello, till Omni Ekonomi.

Det första bitcoinblocket skapades 2009 av Satoshi Nakamoto själv och kom med en rubrik lånad från en artikel i The Sunday Times: Chancellor on brink of second bailout for banks. En mindre subtil känga riktad mot rådande penningpolitiska världsordning.

Enligt nationalekonomiska modeller borde priset stiga om utbudsökningen tappar fart och efterfrågan är konstant. Men riktigt så enkelt är det inte. Bitcoin är volatilt och vad som är vad i en prisrörelse är inte helt enkelt att slå fast. Inför kommande halvering går åsikterna isär om vad som kan komma att hända.

– Som alltid är det otroligt svårt att sia om priset. I regel har man sett att det påverkar positivt, men med en fördröjningseffekt på upp till sex månader, säger Emelie Moritz.

Coindesks Daniel Kuhn menar att det inte finns några belägg för att halverad belöning i sig skulle driva upp priserna. Däremot är händelsen hårdbevakad och uppståndelsen skapar ett positivt sentiment kring bitcoin. En självuppfyllande profetia med andra ord.

Johan Javeus, seniorekonom på SEB, menar att det inte finns någon naturlag som säger att priset ska upp efter halvering – även om trenden är sådan.

– Det är inte så att bitcoin går upp jättemycket dagen efter en halvering. Det hade varit ett lite för enkelt sätt att tjäna pengar, säger han till Omni Ekonomi.

Efter de senaste halveringarna har i varje fall priserna gått upp följande 365 dagar, och perioden fram till året innan halveringen har priset varit i en nedåtgående trend. Men som sagt – vad som är vad är svårt, om inte omöjligt, att säga. Sedan den förra halveringen i maj 2020 är priset upp 350 procent.

Även här är osäkerheten stor, vissa menar att det finns risker med att dra ner belöningen. Blockkedjans säkerhet bygger på att det är många som bryter. Det är en öppen källkod och om det blir för få aktörer kan någon bli för stor och gå in och göra förändringar i koden som skulle kunna kompromettera säkerheten.

Går de ekonomiska incitamenten ner, kan antalet aktörer som är intresserade sjunka. Det kommer även att behövas mer energieffektiv teknik som är dyr för att hålla nere kostnaderna, vilket gynnar storspelarna.

Hittills har det inte hänt, under 2023 närapå fördubblades miningnätverket enligt en rapport från kryptoplattformen Coinshares. Men samtidigt varnar man i rapporten för att många kommer att få problem med lönsamheten, och om priset inte håller sig över 40 000 dollar kommer bara en handfull att vara lönsamma.

Johan Javeus är inte så orolig men menar även han att prisutvecklingen är en viktig komponent för att kompensera för halveringen. En annan aspekt är transaktionsavgifterna.

– Även när den sista bitcoinen är bruten så kommer miners att få transaktionsavgifter i form av bitcoin. Ju fler som använder bitcoins desto mer transaktionsavgifter till miners.

David Weisberger, vd på handelsplattformen Coinroutes säger till Forbes att den viktigaste punkten att hålla koll på för investerare inte är datumen för halvering, utan den totala tillväxten i nätverket.

– Så länge nätverket växer ökar sannolikheten för att bitcoin uppnår sin potential som global källa till värdeökning.

Här spelar till exempel den amerikanska finansinspektionens godkännande av bitcoin ETF:er en stor roll eftersom det gör det möjligt för fler att ge sig in i leken.

En annan faktor är det ursprungliga syftet med valutan. Från början var idén att bitcoin främst skulle bli ett betalmedel. Även om det går att köpa och sälja saker med bitcoin så har valutan inte fått något brett genombrott. Om så skulle ske får valutan en större cirkulation och därmed mer transaktionsavgifter.

Det finns en rad anledningar till att vi inte betalar för mjölken med en bitcoinplånbok, inte minst de stora prisfluktuationerna. Ena månaden räcker en bitcoin till en Tesla, nästa månad till en bättre begagnad Skoda.

Bitcoins blockkedja är heller inte anpassad för masstransaktioner. Varje block rymmer helt enkelt inte så många transaktioner. Det går att lösa, menar Johan Javeus, men det kräver förändringar i blockkedjan och det har visat sig svårt att genomföra.

– Det finns andra valutor som kommit längre och skapats med en masstransaktionstanke inbyggd, säger han.

Fram tills dess kommer bitcoins likheter med guld att bestå – en begränsad resurs som bara är värdefull så länge människor är överens om att det är värdefullt. Tiotusenkronorsfrågan är: hur värdefull?