Donald Trump och världens kanske mest kända twitterkonto har påverkat aktiemarknaderna på slutet. Men det finns betydligt fler faktorer som gör att marknaden vikt av, enligt Joakim Bornold, sparekonom vid Söderberg & Partners och ny krönikör i Omni Ekonomi.

Årets börsuppgång har varit den kraftigaste sedan 2010. För att uppgången skulle vara hållbar hade vi behövt se en rekyl i inköpschefsindex, skriver Bornold.

Senaste tiden känns det som att de globala finansmarknaderna helt och hållet styrts av Donald Trumps twitterkonto.

Börserna har gått från att under flera år totalt ignorerat politisk risk till att allt fokus nu hamnar just där. Oron för ett upptrappat handelskrig har spridit sig som en löpeld över de finansiella marknaderna nu när ett förväntat handelsavtal mellan USA och Kina ser allt mer svårförhandlat ut.

Aktiemarknadens rekordstarka uppgång har kommit av sig rejält och börsen har dykt betänkligt sista tiden. Men handlar detta bara om handelskriget? Är allt Trumps fel? Nja, det finns fler orsaker till att marknaden viker av och jag tänkte att vi skulle titta på en av dem.

Vi har i princip just klarat av årets första kvartalsrapportering och det är väl ingen som säger emot att det såg väldigt bra ut för våra bolag, inte minst för de svenska exportberoende bolagen som levererar höga vinster på en fortsatt hög försäljning till en allt svagare krona. Bolagen själva vittnar om fortsatt bra konjunkturläge och orderingången ser även den fortsatt stark ut.

Men det är någonting som skaver här och det kan vara en orsak till att börsens mod sviker. Trots starka kvartalsrapporter får vi oroväckande signaler från inköpscheferna inom industrin. Efter årets börsrally skulle vi behövt en rekyl i inköpschefsindex. I stället så föll konjunkturindikatorn för 12:e månaden i rad, och uppenbart är det så att börsuppgången snarare fått stöd av de fallande räntorna, än styrka i makrostatistiken.

Även om rapportsäsongen visade på styrketecken gav det inte tillräckligt bränsle för att driva aktiemarknaderna vidare uppåt utan konjunkturoron har än en gång tagit över.

Den starkaste fasen i den ekonomiska cykeln ligger sannolikt bakom oss och marknaden är förstås fullt medveten om det, men trots det blir börsen nervös när konjunkturindikatorerna kommer in svagare än tidigare.

Kanske har aktiemarknaden varit lite för snabb med prisa in att vi har nått botten i den globala industricykeln och att vi ska få en rekyl i inköpschefsindex för industrin. När globala inköpschefssiffror för industrin kom in svagt, ifrågasatte investeringskollektivet den väntade cykliska återhämtningen och framförallt tidseffekten av det globala genomslaget från bland annat Kinas stimulanser.

Efter att vi haft den snabbaste och mest kraftfulla börsuppgången sedan 2010, skulle vi behövt se en rekyl i inköpschefsindex, för att börsuppgången skulle vara hållbar.

Bakgrund | Joakim Bornold
• Sparekonom Söderberg & Partners.
• Började jobba på Söderberg & Partners i december. Har också jobbat på bland annat Nordnet och Nasdaq.
• Kommer att skriva om börs och marknad varannan fredag,
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.