Bratt: Utdelningsfokuset har ökat – här är bästa tipsen

Bolag med hög direktavkastning får det att vattnas i munnen hos många privatsparare. Men allt som glimmar är inte guld. Det gäller att ha några saker i bakhuvudet för att inte trampa snett så här i utdelningstider, skriver Omni Ekonomis gästkrönikör Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

En hög direktavkastning kan ses som en krockkudde i sämre tider. Vi har ett decennium av uppgång på börsen bakom oss, men ändå tycker jag mig se att utdelningsfokus ökat de senaste åren. Bolag som går på knäna fortsätter att dela ut pengar de inte har, för att undgå att förarga marknaden, som väntar sig klirr i kassan på vårkanten.

Direktavkastning är alltså ett mått på utdelningens storlek i förhållande till ett bolags aktiekurs. Och det finns många experter som uttalat sig om den så kallade utdelningsfällan. Den går ut på att en väldigt hög direktavkastning ger anledning att bli lite misstänksam. Direktavkastningen kan ju bli väldigt hög som en följd av en nedpressad aktiekurs, och då bör man ställa sig frågan varför investerarna säljer. Det måste ju vara av någon anledning? Är direktavkastningen över exempelvis 8 procent kan det vara läge att dra öronen åt sig.

Nu är vi ju mitt i säsongen för utdelningsbeskeden, men annars är en typisk fälla att man, när man tittar på direktavkastningen, använder sig av dagens kurs men föregående års utdelningsnivå. Ett bolag med problem kan alltså ha hunnit straffas med en lägre kurs utan att utdelningsnivån ännu hunnit justeras, och då ser direktavkastningen hög ut.

Bland de investerare som på allvar anammat utdelningsstrategin i sitt sparande tror jag dock att medvetenheten är ganska hög om att det är betydligt fler saker än direktavkastningen som utdelningsjägaren bör hålla koll på, så här i tider av rapporter och utdelningsbesked.

Om exempelvis ett stort och moget bolag har en hög utdelningsandel av vinsten finns det begränsningar för hur mycket utdelningen kommer kunna växa framöver. På samma sätt ger en låg utdelningsandel förutsättningar för god utdelningstillväxt. Å andra sidan beror ju utdelningstillväxten på om bolaget lyckas öka vinsten. Här bör du helt enkelt ta ställning till om det är utdelningen här och nu, i form av hög direktavkastning från ett storbolag, som är viktig eller en hög utdelning i framtiden.

Ett annat tips är att alltid kolla hur bolagets utdelningshistoria och utdelningstillväxt ser ut. Hur många år har bolaget dela ut utan att sänka? Och hur många år har man kunnat höja? Om utdelningen har höjts år efter år eller om den varit oförändrad under lång tid ska det mycket till för att bolaget ska sänka utdelningen.

Många bolag vill ogärna sända ut de negativa signaler som en sänkt utdelning ger, vilket ju exempelvis är anledningen till att H&M under de senaste krisåren ändå behållit in utdelningsandel. Det kan också vara klokt att kolla in bolagets vinsttillväxt – en jämn tillväxt talar för en fortsatt stabil utdelningsnivå.

Inom parentes tycker jag också att man kan ställa sig lite frågande till företeelsen extrautdelningar. Volvo levererade exempelvis i samband med sin rapport återigen en maffig extrautdelning på 7,50 kronor. Uppskattat av marknaden, men generellt kan man ändå fråga sig varför bolaget inte istället för att ge extrautdelning höjer den ordinarie utdelningen? Är det för att kunna vara mer flexibel och kunna undvika bistra miner om man behöver dra tillbaka extrautdelningen, och så hoppas man att det inte ger samma negativa marknadsreaktion som en sänkning av ordinarie?

Utdelningsproffsen vet också att i teorin faller en aktie lika mycket som utdelningen den dag den handlas utan rätt till utdelning. Du bör alltså inte köpa en aktie i hopp om att direkt kunna sälja den efter utdelningen med en vinst som är densamma som storleken på utdelningen. Poängen med att jaga utdelningar är att de återinvesteras och på så viss resulterar i den magiska ränta på ränta-effekten.

Bakgrund | Frida Bratt
• Är sparekonom på nätbanken Nordnet.
• Började som journalist och har bland annat arbetat på Expressen och Svenska Dagbladet.
• Skriver om privatekonomi varannan måndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.