Vit riddare, giftpiller, budplikt och tvångsinlösen. Rapporteringen om uppköp är full av knöliga ord och begrepp. Här är glosorna att lägga på minnet.
Skillnaden i procent mellan det extra som budgivaren är villig att betala och aktiekursen – innan budet blir offentligt. Det brukar få en positiv påverkan på kursen som stiger till en nivå, som speglar marknadens tro på att uppköpet verkligen blir av.
En kurs nära budnivån indikerar stor chans för det. Om kursen stiger över den nivån tror marknaden på motbud.
Ett bud som på förhand förankrats i målbolagets styrelse, som uppmanar aktieägarna att acceptera. Det är kopplat till vissa villkor som gör att styrelsen bedömer att det är attraktivt nog, exempelvis en rejäl budpremie.
En närbesläktad term till den nyss nämnda, där måltavlans ledning och styrelse välkomnar nya ägaren. Villkoren för affären har i regel förhandlats fram i god anda mellan de båda bolagen.
Ett bud som läggs direkt till aktieägarna, bakom ryggen på ledningen och styrelsen. Det är företagsledningens inställning som avgör om det är att betrakta som fientligt eller inte.
De kan antingen ha blivit tagna på sängen och fått budet helt utan förvarning, eller kontaktats i förväg och avvisat budgivaren.
En ny ägare som kommer till undsättning för att mota ett fientligt övertagande. Det kan vara intressant för en företagsledning att ragga upp en vit riddare i hopp om att få till en budgivning och skrämma bort den oönskade uppvaktaren.
Metoder som skyddar bolaget mot fientligt uppköp. En av de vanligaste försvarsstrategierna är att ge ut nya aktier till reapris till övriga aktieägare. Det späder ut värdet på den fientliga köparens aktier i hopp om en avskräckande effekt.
Skyldigheten som uppstår när en aktieägare, ensam eller tillsammans med närstående, kommer upp i ett innehav som motsvarar minst 30 procent av rösterna i bolaget. Då måste storägaren erbjuda sig att köpa rubbet.
Syftet med reglerna som infördes strax före millennieskiftet är att skydda mindre aktieägare som ges möjlighet att lämna vid ägarskiften. Aktiemarknadsnämnden kan i vissa fall bevilja undantag från budpliktsregeln.
Nivån på aktieinnehav då budplikt infaller
Uppköpserbjudandet till övriga aktieägare som måste ges inom fyra veckor efter att budplikt inträtt. Detta kallas också för budpliktsbud.
Nivån på budpliktsbudet säger något om budarens intentioner. Om det är på nuvarande kurs eller under signalerar det ett svalt intresse för att köpa resten av bolaget.
Ett onoterat bolag tar en genväg till börsen genom uppköp. Tekniskt sett är det börsbolaget som förvärvar den nya ägaren genom en apportemission, vilket gör att uppköpet blir ”omvänt”, och det tidigare onoterade bolaget tar över platsen på börsen.
Det är ett sätt att ducka höga kostnader och den genomlysning av bolaget som förknippas med en IPO. Tillvägagångssättet kallas också för att ta bakvägen eller köksvägen till börsen.
Minoritetsägares skyldighet att sälja sina aktier – även mot sin vilja. Tvångsinlösen träder i kraft när det uppköpande bolaget fått kontroll på 90 procent av aktierna. Vid ett uppköp är därför målet att dammsuga marknaden för att komma upp i minst en så hög andel.
Gränsen för att en majoritetsägare ska ha rätt till tvångsinlösen
En ägarandel på minst 10 procent av aktierna i ett börsbolag. En sådan förhindrar övriga aktieägare från att uppnå 90 procent och ta över kontrollen helt genom tvånginslösen.
Uppköp av aktier för att avnotera bolaget från börsen. Minskade rapporteringskrav och press på att leverera kvartalsvisa vinster är sådant som kan locka till en sådan manöver.
En maktkamp där aktieägare som har en annan agenda än ledningen försöker ta över bolaget inifrån. Det kan ske genom att tillsätta styrelseledamöter som är oönskade av den övriga styrelsen. Sådana kupper har bland andra aktivistinvesterarna Bill Ackman, Christer Gardell och Nelson Peltz ägnat sig åt.
Skyldighet att informera Finansinspektionen om förändringar i aktieinnehav. Det gäller endast större ägare vars köp överstiger en viss procentandel. Syftet med reglerna är att ägarkonstellationer i börsbolag ska vara transparenta för alla investerare.
Bolag som förekommer i spekulationer om ett potentiellt uppköp. Medier och analytiker har för vana att snickra ihop listor på tänkbara objekt. Ofta handlar det om bolag som efter kurstapp framstår som billiga eller verkar på en marknad som befinner sig i en konsolideringsfas.