Chefsanalytiker: Hökaktigt – räkna med stigande boräntor
Dagens räntebesked var något mer hökaktigt än väntat. Det säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector till Omni Ekonomi.
Hon pekar på att Riksbanken dels flaggade för att de tänker banta sin balansräkning under 2023 och dels signalerade höjd reporänta 2024.
Alla som har lån på bostaden bör ta höjd för att bolåneräntorna kommer att stiga, enligt Spector.
– Även om uppgången mest troligt blir till måttliga räntenivåer i ett historiskt perspektiv, lägger hon till.
Ekonomiprofessorn Annika Alexius menar att boräntorna varit ”skadligt låga” under lång tid.
– Man ska nog vara beredd på att de stiger någon procentenhet, säger hon.
Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tonar ned betydelsen av höjningen av räntebanan.
– Den betyder ingenting därför att marknaden redan prissätter betydligt fler räntehöjningar långt före den tidpunkten, säger han.
”Beskedet var något mer hökaktigt än väntat. Riksbanken valde att både kommunicera att de ser en minskad balansräkning 2023 och att revidera upp räntebanan under 2024. Överlag stärker beskedet vår syn på att balansräkningen kommer att minskas först och vi räknar med att de påbörjar en sådan minskning under andra halvåret 2022.”
”En höjning av reporäntebanan i terminalpunkten var allmänt väntad. Den betyder ingenting därför att marknaden redan prissätter betydligt fler räntehöjningar långt före den tidpunkten.”
”Om den förhållandevis höga inflation som sveper över världen inklusive Sverige just nu inte visar sig vara bara en tillfällig topp utan blir mera varaktig är det utmärkt att de höjer räntan. Det är bra för ekonomin att räntorna ligger på mycket mera normala nivåer än under de senaste tio åren.”
”Vår prognos är oförändrad reporänta under 2022 och 2023. Samtidigt ligger riskbilden på uppsidan. Det är mer troligt att Riksbanken höjer räntan än att de sänker den. I det perspektivet är det inte orimligt för marknaden att prissätta höjningar tidigare än vad Riksbanken i dag signalerar. Men marknaden kan möjligtvis ha prissatt lite väl mycket på Riksbanken i ljuset av andra centralbankers agerande. Att Riksbanken valde att revidera upp räntebanan kommer dock att tolkas som att de planerar fler upprevideringar av räntebanan framöver.”
”Nej, vi delar inte den uppfattningen i nuläget. För att Riksbanken ska kunna höja styrräntan behövs en uthålligt högre kärninflation. Även om Riksbanken höjde prognosen för kärninflationen något så uttrycker den samtidigt att det behövs en stadigvarande uppgång i lönekostnadstrycket, något som de inte ser några tecken på i nuläget.”
”Så fort man misstänker att inflationen inte bara är högst tillfällig kommer många centralbanker att höja sina styrräntor. Det är troligt att detta sker redan under 2022.”
”Bolånetagare bör ta höjd för att bolåneräntor kommer stiga, även om ränteuppgången mest troligt blir till måttliga räntenivåer i ett historiskt perspektiv. Även om Riksbanken inte höjer reporäntan, så minskar de sina innehav av bostadsobligationer nästa år vilket bör leda till att vi återgår till lite större ränteskillnader mellan bolån och statsobligationer. Dessutom påverkas svenska räntor av omvärlden, där vi väntar oss att Fed höjer räntan sex gånger under 2022 och 2023. Det kommer sätta avtryck i svenska boräntor.”
”Inte särskilt oroliga. Längre bolåneräntor kan förvisso påverkas av stigande långräntor utomlands, men Riksbanken ’styr’ i stor utsträckning de kortare bolåneräntorna via sin reporänta.”
”Boräntorna har varit onormalt låga, skadligt låga, under lång tid och man ska nog vara beredd på att de stiger någon procentenhet.