Chefsekonom: Borde göras mer för att få upp inflationen
Väntat och logiskt. Så lyder chefsekonomernas kommentarer efter Riksbankens besked om oförändrad ränta och nya stimulanser.
– Det är små risker just nu med att utöka köpen. Att låta balansräkningen växa är mer effektivt än att gå tillbaka till minusränta, säger Robert Berqvist på SEB.
Han tycker att Riksbanken tar ett klokt beslut, medan Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar efterlyser kraftfullare åtgärder. Hon nämner större stödköp, låneprogram eller räntesänkningar som möjliga vägar.
– I dagsläget når inflationen inte upp till målet på två procent, och det tycker jag är ett problem. Förtroendet för inflationsmålet verkar inte fullt förankrat, säger hon.
Enligt henne krävs det mer dåliga nyheter, framförallt rörande inflationsförväntningar, för att Riksbanken ska sänka räntan till minus. Det kan bli aktuellt nästa år om läget försämras ytterligare, tror hon.
SEB bedömer att räntan varken kommer att höjas eller sänkas de närmaste åren.
Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tror det dröjer bortom Riksbankens prognoshorisont ”om inget dramatiskt sker”.
”Det var ganska väntat sett till det förändrade konjunkturläget och mycket dåliga utsikter för inflationen.”
”Nedåtriskerna för BNP och inflationen har ökat. Därför är det logiskt att Riksbanken utökar värdepappersköpen. Vår prognos var att köpen skulle utökas med 100 miljarder men det blev 200 miljarder. Det är små risker just nu med att utöka köpen. Att låta balansräkningen växa är mer effektivt än att gå tillbaka till minusränta.”
”Att Riksbanken ökar takten i köpen under Q1 är en rimlig åtgärd givet de försämrade ekonomiska utsikterna i prognosen. Däremot är det svårt att förstå varför Riksbanken redan nu aviserar en förlängning av köpen till andra halvåret 2021. Effekten på räntorna kan diskuteras, den blir antagligen inte särskilt stor. Statsobligationsräntorna hålls nere och olika spreadar mot staten likaså. Köpen innebär att Riksbanken fortsätter på den inslagna banan att ’suga upp’ räntetillgångar vilket tvingar privata investerare att köpa mer riskfyllda tillgångar som aktier. Hur bra är det på lite sikt?”
”Jag tycker det är rimligt med en mer expansiv penningpolitik. I dagsläget når inflationen inte upp till målet på två procent, och det tycker jag är ett problem. Förtroendet för inflationsmålet verkar inte fullt förankrat och därmed skulle jag förespråka antingen fler åtgärder, det kan röra sig om antingen mer omfattande stödköp, låneprogram eller räntesänkningar.”
”Beslutet var bra. Penningpolitikens bidrag i pågående covid-19-kris är att hålla räntorna låga och indirekt sedelpressfinansiera statens budgetunderskott. Vi ser att andra länder agerar på samma sätt. Det är i första hand finanspolitiken som kan få hjulen att snurra snabbare och hjälpa till i den påskyndande strukturomvandling som användningen av den digitala teknologin innebär.”
”Personligen hade jag nog avstått från QE och snarare föredragit en sänkning av reporäntan.”
”Ja, man ska kanske inte underskatta Riksbankens beredskap att sänka räntan till minus. Men för det krävs det dock mer dåliga nyheter, framförallt kring långa inflationsförväntningar. Men en sänkning ligger betydligt närmare till hands än en höjning.”
”Riksbanken signalerar ingen återgång till minusränta även om man säger att det verktyget fortfarande finns. Det faktum att inflationen ligger klart under målet de närmaste tre åren och att kronan har stärkts bekräftar åter att Riksbanken har en mer flexibel hållning till kronans förstärkning och inflationsutfallet – och att tröskeln för att återgå till minusränta är hög.”
”Nej, inte annat än att de upprepar att de står beredda att sänka räntan om det skulle behövas. Givet att Riksbanken själv säger att man uppskattar att QE-programmet kommer att öka balansräkningen till 1 400 miljarder kronor så kommer likviditeten i banksystemet att nå ungefär samma siffra. Om Riksbanken skulle sänka till säg minus 0,5 procent i ett sådant läge skulle det kosta bankerna cirka 8 miljarder kronor per år när de placerar den korta likviditeten. Jag kan tänka mig att det är en faktor som minskar sannolikheten för att de sänker.”
”En sänkning kan bli aktuell under 2021 om läget försämras ytterligare. En höjning lär knappast komma innan 2024.”
”Vi delar Riksbankens syn att räntan inte kommer att höjas – eller sänkas – de närmaste åren. Det faktum att räntorna i Sverige och omvärlden är låga speglar också strukturella och demografiska förändringar de senaste decennierna med ökat sparande som pressar ned det allmänna ränteläget. Nya analyser pekar också på att i efterdyningarna av covid-19-krisen kan vi räkna med att den så kallat neutrala räntan, som avgör hur expansiv penningpolitiken är och som centralbankerna måste förhålla sig till, sannolikt kommer att pressas ned ytterligare framöver. Det i sin tur försvårar för Riksbanken och andra centralbanker att höja styrräntan.”
”Bortom Riksbankens prognoshorisont i alla fall. Om inget dramatiskt sker.”