Då en okänd AI-lilleputt skakade techbjässarna

Den som väntade sig en maklig start på det nya året fick minsann tji. 2025 var bara några veckor gammalt när den kinesiska uppstickaren Deepseek levererade en magsugare rakt i diafragman på den pompösa amerikanska techsektorn.

Omni Ekonomi tittar tillbaka på några av de händelser som präglade ekonomiåret 2025.

Det bedömarna hetsade upp sig kring med Deepseek var egentligen inte bolagets chatbott R1, utan den medföljande forskningsrapporten – det som i kretsarna kallas ”white paper”.

I rapporten framhöll det lilla kinesiska bolaget att man i princip lyckats ”vända” på systemet för hur chatbotten levererar svar på en användares frågor. Wall Streets Journals techreporter Stu Woo förklarar i podden ”The Journal” det så här:

Den tidigare nästan ensamma herren på täppan, Open AI:s Chat GPT, är som en bibliotekarie som har läst alla böcker i biblioteket och lagt dem på minnet. När användaren ställer en fråga, letar Chat GPT i minnet och levererar ett rimligt svar, baserat på kunskapen den skaffat sig genom att tugga sig igenom hela biblioteket.

Men all läsning kräver mycket energi, extremt avancerade (och dyra) chip och stora mängder datakapacitet.

Deepseek å sin sida, förklarar Woo, är som en bibliotekarie som vet var alla böckerna i biblioteket finns. När användaren ställer en fråga, vet den i vilken bok svaret rimligen hittas.

Denna, lite aviga strategi, kräver mindre datakapacitet, mindre läsning och mindre avancerade chip. Slutnotan blir billigare – men med ett resultat i nivå med konkurrenterna i USA. Enligt Deepseek hade det kostat runt sex miljoner dollar att träna R1. Det är en droppe i havet jämfört med vad bjässarna i USA lagt ut.

De amerikanska techinvesterarna mötte rapporten med skräckblandad fascination – och såg snabbt till att vikta om sina portföljer.

Det som följde på börsen kan närmast beskrivas som en amerikansk techslakt med chiptillverkaren Nvidia i främsta stupstocken.

Investerarna oroade sig plötsligt för att Nvidias affärsmodell var uppblåst. Kanske de dyra, avancerade chippen inte skulle ha en marknad framgent, om det nu plötsligt gick att bygga AI-modeller på de mer rudimentära chippen? Och hur skulle man försvara de enorma fantasibelopp som Nvidia ansågs vara värt om det nu gick att få samma kvalitet på slutprodukten fast med betydligt lägre prislapp? Var hela AI-trejden ett masshysteriskt lämmeltåg, på väg ut över klippkanten?

Nvidias kurs rasade nästan 17 procent på en enda dag och när slakten var till ända hade 600 miljarder dollar av chipjättens marknadsvärde gått upp i rök. Aldrig förr hade ett så stort värde tillintetgjorts under en enda handelsdag. Nvidia tappade toppositionen som världens högst värderade bolag till Apple.

Men även andra bolag med mer eller mindre tydliga AI-kopplingar fick sig en släng av sleven. Amerikanska energibolag backade på oro om lägre framtida energiförbrukning än beräknat. Osäkerhet kring framtida behov av datakapacitet fick jättar som Microsoft och Meta på fall.

Det såg med andra ord nattsvart ut för de amerikanska techjättarna och faktiskt också för AI-trejden som helhet. Men då kom delårsrapporterna som en räddare i nöden.

Rapporterna visade att de amerikanska techjättarna fortfarande växer i omsättning. De verkade ha en plan för de enorma AI-investeringarna, och någon tyckte sig ana att skördetiden på vinsten från alla satsningar låg bakom kröken.

I samma veva började experter av olika slag ifrågasätta Deepseeks disruptiva egenskaper. Jo visst, bolaget kan säkert ha använt Nvidias mindre avancerade chip – de komplexa AI-chippen fick inte exporteras till Kina, enligt amerikanska bestämmelser. Men under exportförbudets första år lyckades Nvidia runda regelverket och sälja en upphottad variant av sina ”medelchip” till Kina. De kinesiska Nvidia-chippen var med andra ord mer kraftfulla än vad som var önskvärt från Vita husets håll. Så R1 kanske inte var byggt på skrot ändå.

När en oberoende aktör dessutom testade R1 som en av elva modeller – däribland Chat GPT – visade det sig att den pratade i nattmössan oftare än majoriteten av de övriga modellerna.

Sedan de där rafflande dagarna i januari har den amerikanska techsektorn till mångt och mycket återställts på börsen. Nvidia har sedan dess lyckats kravla sig över inte bara 4 000 miljarder dollar i börsvärde, utan även 5 000 miljarder dollar. Chipjätten har därmed åter installerat sig på tronen över världens mest värdefulla bolag, följt av Apple och Alphabet.

Deepseek då? Uppstickaren trummar på och släpper nya versioner av språkmodeller. En del av dem, som matematikmodellen Deepseek-OCR, har applåderats av AI-insatta världen över. Men några fler bomber som skakar marknaderna har det inte blivit – hittills, i alla fall.