Då Klarna – till slut – fick ringa i börsklockan

Efter många år av insinuationer, rykten och surr hände det slutligen: det svenska fintechundret Klarna noterades på börsen. Men inte i Stockholm, utan i New York. Och svenska småsparare fick inte vara med och leka.

Omni Ekonomi tittar tillbaka på några av de händelser som präglade ekonomiåret 2025.

Att Klarna skulle välja bort Stockholmsbörsen för en notering kom inte direkt som en chock för de flesta bedömare, även om de såklart hade hoppats på en svensk fintechjuvel.

I stället blev det New York – med sin tillgång till gigantiska amerikanska pensionsfonder och massor av kapital.

Det faktum att det bara blev New York gjorde att svenska småsparare snuvades på själva noteringsfesten. Bara den som hade väldigt mycket kapital och/eller väldigt goda kontakter med de banker som deltog i noteringen, hade en väg in.

Lite surt, tyckte många, inklusive Stockholmsbörsens noteringschef Adam Kostyál.

Men när noteringen väl var gjord och Sebastian Siemiatkowski – för dagen iklädd en Klarna-rosa kavaj – äntligen fått ringa i den berömda börsklockan på New York-börsens handlargolv var det fri lek även för Svensson.

Och spararna fullkomligen sprang in så fort dörrarna slogs upp. Enligt Avanza var förhandsintresset för att köpa Klarna-aktier vid noteringen dubbelt så högt som när Spotify gick till börsen 2018, med brasklappen att Avanza hade färre kunder då för sju år sedan.

Teckningskursen på 40 dollar var ett minne blott bara ett ögonblick efter handelsstarten. Som mest var Klarna-aktien upp 43 procent den där första dagen. Låg tilldelning kombinerat med ett stort köpsug låg bakom rusningen, konstaterade Wall Street-profilen Peter Tuchman i en kommentar till DI.

Men sedan gick det nedåt. Och nedåt. Och lite till.

Equityzens medgrundare Phil Haslett tyckte sig se ett inte helt befogat rally under debuthandeln. Uppgången, sa han till Barron’s ett par dagar senare, drevs främst av småsparare som kastade sig på köpknappen efter flera år av noteringstorka.

Inte sedan den 16 oktober – nästan prick en och en halv månad efter noteringen – har Klarnas kurs nått upp till teckningskursen 40 dollar, ens intradag. Sedan det sista avslutet under ordinarie handel den där debutdagen, har kursen tappat nästan 30 procent.

”Köp senare, betala mindre” var Affärsvärldens analytiker Daniel Svenssons rekommendation till sina läsare redan dagen efter debuten.

En titt i grafen avslöjar stor volatilitet i handeln under den första månaden.

Det visar med all önskvärd tydlighet hur svårt det där med bolagsvärdering är, konstaterade Avanzas dåvarande sparekonom Philip Scholtzé i Avanzapodden. Den oberoende analytikern Peter Malmqvist var i en intervju med Affärsvärlden inne på samma tema. Klarnas strategi gör det knepigt att värdera, menar han.

– Idén om att vara allting för alla kommer bli väldigt kostsam.

Aktiespararnas analyschef Lars Frick – som inför noteringen varit lite kritisk kring framför allt kommunikationen kring värdering – menade å sin sida att investerare i USA mer ser Klarna som ett kreditbolag än ett fintechbolag. Det kanske inte faller amerikanerna i smaken, var hans analys.

Kanske det även har att göra med Klarnas första delårsrapport som noterat bolag, levererad i mitten av november. Rapporten visade stärkta intäkter, men ökade förlusterna ytterligare. När New York-börsen öppnade den dagen rasade aktien 9 procent.

Men alla var inte besvikna. En rad amerikanska storbanker såg fortsatta framgångar och köpstämplade aktien. I det sällskapet syns bland andra Bank of America och UBS, med riktkurs på 51 respektive 48 dollar. Citi tar i ännu lite till och sätter riktkursen till 58 dollar.

Det återstår att se om marknaden i stort köper den värderingen.