Del 1: ”Huvud, axlar, knä och tå” • Vad är teknisk analys?

Marknadstrender drivs framför allt av människor. Människor är vanedjur och flockdjur, har generellt en avog inställning till att förlora pengar och vill gärna tajma marknaden. Därför har historien en tendens att upprepa sig – inte minst på aktiemarknaden.

För en teknisk analytiker är all tillgänglig information om en specifik tillgång redan speglad i priset. För de allra mest trogna grafkramarna är det därmed inte lönt att försöka hitta möjligheter till försprång via fundamental analys. Det är i stället genom att studera köpare och säljare som man kan förutsäga den sannolika framtiden och ta ett investeringsbeslut, är resonemanget.

En del använder teknisk analys som enda beslutsunderlag för handel. Andra kombinerar teknisk och fundamental analys: fundamental analys för att sålla fram intressanta aktier, teknisk analys för att avgöra när det kan vara läge att kliva in eller ur dem.

Så gör exempelvis IG Markets marknadsanalytiker Carl-Henrik Söderberg.

– Jag använder det som ett tajmingredskap. När den fundamentala bilden börjar se intressant ut, ska jag fiska upp aktien då?

Men, poängterar Investtechs analytiker Lars-Göran Westerberg; det är väldigt svårt att med någon form av precision pricka en aktiekurs topp eller botten. Men teknisk analys kan i alla fall ge en indikation. Trenden är det mest intressanta, tycker han.

– Drar man ut en graf och ser en tydlig uppåtgående trend som sträcker sig långt bak i tiden, spelar det inte så stor roll att aktien backar 10 procent på en månad, så länge trenden är intakt.

En vanlig fälla för småsparare är att sitta på förloraraktier alldeles för länge, och sälja av sina vinnare alldeles för tidigt. Det skulle teknisk analys kunna hjälpa till att avstyra, menar Carl-Henrik Söderberg.

Stöd och motstånd

Pelarna som teknisk analys vilar på. När en kurs rör sig upp och ner, brukar det utkristalliseras prisnivåer där aktien stannar och vänder. När det handlar om kursens ”golv” brukar det benämnas stöd, medan ”taket” brukar benämnas motstånd.

Ofta ses stöd- och motståndsnivåerna vid runda fina siffror, som 10 kronor blankt, 12,50 euro eller 150 dollar. Det kan vara psykologiskt betingat, enligt Lars-Göran Westerberg. Att investerare gillar att hålla sig till helor och halvor. Men stöd och motstånd identifieras i regel i ett intervall.

Glidande medelvärde

Glidande medelvärde visar snittkursen under de senaste antal dagarna. Två av de vanligare är 50 och 200 dagar. Poängen är att du vill släta ut topparna och dalarna i en kurs och fånga den övergripande rörelsen.

En klassisk signal är när det korta medelvärdet – exempelvis 50-dagars – korsar det långa medelvärdet – kanske 200-dagars – underifrån, i ett så kallat ”gyllene kors”. I klarspråk innebär det i princip att det aktuella priset kliver över det historiska priset och det brukar indikera att goda tider nalkas.

Om skärningen sker från andra hållet – att 50-dagars korsar 200-dagars uppifrån – kallas det å andra sidan för ett ”dödskors”. Och det begreppet talar ju lite grann för sig själv.

Volymbalans

Volymbalans mäter investerarnas entusiasm i en aktiekurs upp- eller nedgång. En positiv volymbalans visar att köpare strömmar in i aktien, intresset är väckt och det öppnar för att pressa upp kursen ytterligare.

– Jag brukar kalla det här för en kombinationssignal, man vill gärna använda den i kombination med någonting annat. Positiv volymbalans och stigande trend, till exempel, säger Lars-Göran Westerberg.

Om volymbalansen vänder från negativ till positiv, samtidigt som en fallande kurs stabiliseras, kan det också vara skäl att spetsa öronen. Det kan nämligen vara ett tecken på att kursen har bottnat och är på väg att vända uppåt.

RSI (Relative Strength Index)

Ett värde som mäter ”köpglädjen” hos investerarna. Enligt gammal klassisk teori anses en aktie överköpt när RSI-värdet går över 70, men översåld när det går under 30. Om RSI är runt 30 har aktien ifråga gått ner ganska mycket och det kan indikera att säljarna kanske snart sålt klart.

Forskning säger att en aktie i en trend kommer fortsätta på den inslagna vägen, men någon gång måste den ju vända (om inte bolaget går i konkurs eller blir avnoterat). Och då är ju frågan, hur vet man när det är dags? Det är då Lars-Göran Westerberg plockar fram candlestick-grafen.

Han tar ett exempel. Anta att en aktie stått i 100 kronor, men dalat och närmar sig 10 kronor där kursen tidigare har stannat till och vänt upp. Kommer detsamma ske även denna gång?

Då kan man ta en titt på volymbalansen och korrelationen mellan aktiekurs och handelsvolym. Om kursen sjunker samtidigt som handelsvolymen ökar innebär det att marknaden är har en pessimistisk syn på aktien och botten är troligtvis inte nådd än. Om kursen sjunker samtidigt som handelsvolymen avtar eller exempelvis börjar stiga till ökande volym, är det ett tecken på att vinden börjar vända. Antingen är färre investerare på säljräd eller så börjar fler investerare intressera sig för aktien.

– Det ökar sannolikheten för att man har nått botten och att det finns potential för uppgång.

I övrigt då – vad ska man titta efter? Det beror på vad man vill se. Och det myllrar av indikatorer och formationer.

”Huvud-skuldra-formationen” är en av Lars-Göran Westerbergs favoriter. Det är helt enkelt när kursen studsar mot stödnivån och upp mot motståndet några gånger, och grafen bildar formen av två axlar med ett huvud i mitten. Den finns såklart även som en inverterad version. Formationen brukar allt som oftast tolkas som att en vändning i trenden är nära förestående.

Men det Westerberg helst vill se när han tittar i graferna är i stället en rektangelformation – väldigt gärna med ett brott uppåt.

Va?

Jo. Säg att en aktie över tid svänger mellan stödet – golvet – på 10 kronor och motståndet – taket – på 15 kronor. Då är det ganska lätt att rita upp en rektangel mellan stöd och motstånd.

Brottet då?

Rent psykologiskt, förklarar Lars-Göran Westerberg, tycker marknaden att aktien ifråga är billig vid 10 kronor och dyr vid 15 kronor. Men när det sker ett brott genom taket – 15-kronorsnivån – har marknaden av någon anledning bytt åsikt och aktien ses inte som för dyr längre. Kursen bryter sig alltså igenom taket på 15 kronor. Då kan det vara läge att fingra på köpknappen, tycker Lars-Göran Westerberg. Statistik visar nämligen att aktier som har haft den utvecklingen kan prestera bra över tid.

Kombinerar man rektangeln med trenden blir signalen ännu starkare.

– Då har man dels en stigande trend som statistiskt talar för fortsatt stigning, dels ett brott upp igenom motståndsnivån. Det blir som raketbränsle för aktien.

Sambandet gäller också omvänt: När brottet sker neråt tycker marknaden att aktien är för dyr vid 10 kronor.

– Det är i sin tur en stark signal för att aktien ska pressas ner mer, säger han.

Carl-Henrik Söderberg har en bunt olika indikatorer han tittar på, bland annat glidande medelvärden, främst 50 och 200 dagar. En tumregel han har är att fortsätta rida trenden och inte sälja förrän kursen bryter under sitt 200-dagars glidande medelvärde.

– För att undvika att bli irrationell kan man använda sig av olika indikatorer, för att hålla magkänslan borta.

Men medelvärdet är som sagt bara en pusselbit av flera, påpekar han. Han kastar sig inte på säljknappen så fort 200-dagarsbrottet är ett faktum.

– Om en indikator lyser rött är det inte tillräckligt för att agera, utan man får se det som en varningssignal. Följs det av flera signaler kanske man får börja fundera.