Del för del: Så tog covid grepp om den svenska ekonomin

Innan pandemin slår till i mitten av mars har den starka svenska konjunkturen mattats av något. Riksbanken har höjt till nollränta.

Viruset skakar om samhället i grunden.

Tillväxten, besöksnäringen och det svenska folket pressas.

Omkring 100 000 människor förlorar jobbet till följd av covid-19 och hisnande 200 miljarder kronor betalas ut i stöd av staten.

Sverige går sin egen väg för att stoppa smittspridningen.

I slutet av året ifrågasätter tunga ekonomer: Valde Sverige rätt väg?

Pandemins ekonomiska effekter är enorma. Omni Ekonomi gör några nedslag för att teckna en bild av vad som hände.

Svenska tillväxten: Ett steg framåt och två steg bak

Pandemin är ett faktum i mitten av mars och i det andra kvartalet brakar tillväxten samman. BNP-tillväxten sjunker med historiska 8,3 procent.

Tredje kvartalet står för återhämtning, då växer ekonomin med 4,3 procent. Industriproduktionen och varuexporten är högre än till och med finansdepartementet hade räknat med.

– Det var den starkaste tillväxten under ett enskilt kvartal sedan 1980, säger finansminister Magdalena Andersson i november.

Smittspridningen ökar i årets sista kvartal och innebär att den ekonomiska återhämtningen bryts, skriver KI i december. ”Den nära förestående massvaccineringen innebär dock att återhämtningen tar fart igen det andra kvartalet 2021”.

Riksbanken gläntar på dörren till minusränta

Efter år av minusränta så höjde Riksbanken reporäntan till noll i slutet av förra året. Och där blir den liggande hela året, trots kris – även om Riksbanken gläntar på dörren till minusräntan. Riksbankens krispaket innefattar lån på 500 miljarder kronor till bankerna och köp av räntebärande värdepapper för 700 miljarder kronor.

Det kommer att finnas omfattande penningpolitiskt stöd så länge som det behövs, är beskedet från Riksbanken.

I november skriver direktionen en fördjupning av läget. Förutom de långtgående negativa aspekterna ser Riksbanken också positiva långtgående konsekvenser av pandemin. ”Kriser påskyndar även strukturomvandlingar i ekonomin.”

Historiska åtgärder: 200 miljarder i stöd 2020

Permitteringar, omställningsstöd, stoppad aktieutdelning, slopad karensdag, miljarder till SAS och kulturen och en pandemilag.

Krispaketen under pandemin har både till innehåll och frekvens varit historiska.

I slutet av året summerar finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna presenterat åtgärder för över 200 miljarder kronor under 2020 och 120 miljarder kronor 2021.

Restaurangerna och hotellen far illa – byggsektorn klarar sig

Regeringens genomgång av de branscher som drabbats hårdast av pandemin visar att hotell- och restaurang, uthyrning och resetjänster farit mest illa.

Därefter följer kultur, nöje och fritid.

Enligt regeringen är det också de mest drabbade branscherna som i störst utsträckning tagit del av de ekonomiska stöden. Tillverkningsindustrin, byggsektorn och företag nära tjänstebranscherna uppges ha klarat den andra sjukdomsvågen bra.

Pandemin slår mot redan svaga på arbetsmarknaden

Över en halv miljon människor har gått ner i arbetstid och 100 000 människor har förlorat sina jobb i samband med pandemin.

Detta samtidigt som Arbetsförmedlingen i oktober uppmäter det högsta antalet långtidsarbetslösa någonsin.

Riksbanken varnar för att coronakrisen slår mot människor som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden. Den drabbar branscher där många människor får sin första lön och nu riskerar pandemin att förskjuta deras etablering, enligt riksbanksdirektionen.

Vad betyder den svenska strategin för ekonomin?

Sveriges mjuka coronastrategi delar världen.

I december verkar flera tunga nationalekonomer ha fått nog. De hävdar att en nedstängning hade varit bättre för ekonomin än att låta verksamheter hålla öppet.

Lars Calmfors, ekonomiprofessor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, säger i en intervju med Wall Street Journal att Sverige har fortsatt på en inslagen bana trots att bevisen hopat sig om att den varit fel.

– Jag känner inte längre igen mitt land.

Förhoppningar om ett vaccin och en återgång till det normala

Det är av yttersta vikt att vaccineringen går så fort som möjligt, enligt Riksbanken och Finansinspektionen.

En försening kan kosta Sverige många miljarder. I termer av BNP per månad, kan det bli ett bortfall på 25 miljarder kronor i ett scenario som Riksbanken presenterar.

– Det är stora samhällsekonomiska värden som man kan tjäna på att vi kommer ur de här restriktionerna och att företag och hushåll kan återgå till mer normala förhållanden igen, säger förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley till Ekot i början av december.