Detta krävs om investerarna ska lätta på plånboken

Riskkapitalbolag stod för 22 procent av investeringarna inom svensk life science åren 2015–2019, enligt Industrifonden. Hur tänker då riskkapitalisterna när de investerar? Frågan ställs i en serie artiklar i tidningen Life Science Sweden.

På Industrifonden betonar man vetenskap i världsklass. De flesta i investeringsteamet är disputerade och de tar också hjälp av ledande forskare. Att vetenskapen är ”på plats” är nummer ett för Industrifonden, berättar investerare Bita Sehat. Därutöver tittar de på marknadsmöjligheterna och vill kunna göra en exit på fem–sju år.

Investmenbolaget Sciety har en något kortare investeringshorisont på tre–fem år. Viktiga faktorer för Sciety är att bolaget har långsiktiga konkurrensfördelar och är kliniskt relevant. Det betyder i klartext att bolaget bör ha ett patent eller en stor, trogen kundgrupp och att produkten bör passa väl in i vårdens befintliga processer.

– Vi investerar ofta i tidigt skede vilket gör att teamets erfarenhet och förmåga är av stor vikt, säger Scietys vd Andreas Lindblom.

Även Almi Invests investerare Louise Warme framhåller att hon måste tro på teamet för att öppna plånboken. I övrigt krävs ny, spännande och skalbar teknik.

– Det ska vara en wow-faktor och innebära lösningen på ett stort medicinskt problem, säger hon till Life Science Sweden.

Precis som Andreas Lindblom framhåller hon att företaget behöver ha en ”skyddsposition”, vilket ofta betyder ett patent, men det kan även vara någonting annat som är unikt och skyddat inom bolaget.