Efter Northvolt – vad händer nu med industrinavet i norr?

Northvolt har setts som något av en ledstjärna för norra Sveriges nytändning och har bidragit med ett stort antal nyinflyttade till en ort som under åren annars mest sett en ökad avfolkning.

Just den delen kan visa sig bli något av ett aber för i synnerhet Skellefteå nu, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, till Omni Ekonomi.

Nu är det fortfarande oklart huruvida fabriken kommer att kunna drivas vidare i ny regi eller ej – men i det mörkaste scenariot blir närmare 3 000 människor av med sina arbeten i Skellefteå. De som är här på arbetsvisum kommer att behöva lämna Sverige om inte fabriken drar igång igen eller de hittar nya jobb med rätt lönenivå som möter kriterierna för arbetsvisum.

Då kan det bli problematiskt. Inte bara här och nu utan också i framtiden – för om fabriken ska startas upp igen någon gång så kan det bli svårt att attrahera den kompetens som behövs.

– Man kan börja se en flytt till norra Sverige som en risk på ett annat sätt, säger Rikard Eriksson.

Det riskerar också att bli kämpigt för alla de kringverksamheter som växt upp runt fabriken, som hotell, restauranger och andra tjänsteföretag.

– Det blir kaskadeffekter och det är något Skellefteå antagligen kommer att få leva med länge. Men det är svårt att säga exakt i dag hur det kommer att påverka.

Det är i alla fall klart att konkursen innebär ett hårt slag, inte bara för Skellefteå, investerarna och de anställda, utan också för Sverige och Europa. Det säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, till Omni Ekonomi. Det handlar trots allt om både Sveriges och Europas konkurrenskraft och säkerhet.

Samtidigt, menar hon, måste man komma ihåg att vi befinner oss mitt uppe i en historisk strukturomvandling, som dessutom ska ske under stor geo- och säkerhetspolitisk press.

– Allt kommer inte att gå som vi har hoppats, men det får inte hindra oss från att förstå att vi behöver och faktiskt kan göra den här energiomvandlingen.

Det hänger väldigt mycket på hur vi hanterar konkursen och vad vi lär oss av den, säger Sylvia Schwaag Serger.

– Northvolts konkurs är ju inte alls bra, men vi har också lyckats bygga och utveckla en kompetens som vi behöver. Vi har drivit utvecklingen framåt.

Northvolt har blivit lite av en favorit hos både medier och bedömare, till stor del tack vare effektiv marknadsföring, säger Rikard Eriksson. Det har varit nödvändigt för att locka kapital, men har samtidigt gjort att Northvolt har fått ”oproportionerligt stort mediefokus”, menar han.

– Det kan i sin tur påverka bilden negativt, att det inte blir samma typ av hajp ute i Europa i framtiden.

Redan tidigare har flera projekt lagts i malpåse till följd av diverse omvärldsfaktorer. Bland de faktorerna kan nämnas inflationen och Joe Bidens Inflation Reduction Act, som plötsligt gjorde det mycket mer lukrativt att satsa på gröna projekt i USA än i Europa eller Sverige.

Konkursen tydliggör snarare generellt att det finns en risk med de ”experiment” som ju faktiskt måste till för att hantera den gröna omställningen, säger Rikard Eriksson.

Batteribygge är inte heller det enda som pågår i den svenska gröna sektorn, påpekar Sylvia Schwaag Serger.

– Det händer en massa saker som är på väg att bygga upp ett momentum.

För det krävs dock politisk vilja och ett ramverk som tillåter utvecklingen att ske, konstaterar hon.

Northvolts beslut att bygga den enorma fabriken i just Skellefteå motiverades med närheten till grön energi, råvaror och relativt billig mark. Den potentialen har inte försvunnit – och det finns fler fiskar i havet än Northvolt, påpekar Rikard Eriksson.

– Det var ju ingen altruistisk målbild att Northvolt skulle komma just till Skellefteå och skapa en massa nya jobb, utan det handlade ju om att tillverka en produkt till så låg kostnad som möjligt och sälja den till ett så högt pris som möjligt. Grundförutsättningarna finns kvar.

Det finns visserligen en risk att andra kommuner i norra Sverige ser utvecklingen i Skellefteå som ett avskräckande exempel på hur det kan gå när man öppnar dörren för nya satsningar, menar han. Samtidigt ingår det i kommunernas uppdrag att locka investeringar för att skapa nya jobb, öka befolkningen och få skatteintäkterna att växa.

– Riskerna kanske är tydligare nu, men det här är det enda sättet kommunerna har att kunna utvecklas. Man har inte så mycket annat val än att söka investeringar.

I den norra landsänden ligger de gröna industriprojekten trots allt fortsatt nära till hands. Ska det till en transformation kommer det att kräva väldigt mycket energi, allra helst ”grön” sådan, konstaterar han.

– Det finns inte på så många andra ställen än norröver, i elområde 1 och 2, som har mycket vattenkraft och där elpriserna är väldigt låga ur europeiskt perspektiv.