Ekonomer: De med aktier och bostäder gynnas – risken för spänningar måste minska
”Det är en rimlig bedömning”. Så säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije om Riksbankens färska prognos att nollräntan kommer ligga fast till 2024.
På frågan om hur klyftorna i samhället påverkas av de låga räntorna och Riksbankens krispolitik, svarar Boije bland annat att låga räntor ”bidragit till stigande priser på både aktier och bostäder”.
– Krisåtgärderna har ju samtidigt bidragit till att hålla nere arbetslösheten, vilket bidragit till att klyftorna inte har ökat onödigt mycket till följd av ökad arbetslöshet, säger han vidare.
Riksbankens krispolitik var ”nödvändig i det akuta skedet, men bör fasas ut när det är över”, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth.
– De som har bostäder, fonder, aktier eller liknande gynnas på bekostnad av outsiders, det vill säga de som inte har, säger hon och fortsätter:
– Låga räntor ger tillgångsinflation, vilket ökar insiders förmögenhet, medan outsiders får allt svårare att komma in på marknaderna.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist menar att stigande tillgångspriser ökat ”den ekonomiska ojämlikheten”.
– Förhoppningsvis leder nu de finans- och penningpolitiska stimulanserna till att tillväxten och jobben tar fart. Det är viktigt för att minska riskerna för spänningar i samhället, säger han.
”Att det är en rimlig bedömning. Den ligger helt i linje med både vår förra och kommande prognos.”
”Det är i stort omöjligt att veta vilket läge vi har så långt bort i tiden. Det står dock klart att det dröjer mycket länge innan reporäntan höjs. Risken för en sänkning går inte att utesluta, men är inte alls något huvudscenario.”
”Vi delar den bedömningen och tror inte heller att Riksbanken kommer att återgå till minusränta. Riksbanken aviserar nu också tankar kring hur den stora värdepappersportföljen kan komma att utvecklas framöver. Det är en nyhet och kan tolkas som att sannolikheten för en återgång till minusränta också minskat.”
”Jag tror att räntan kommer att ligga kvar på dagnes nivå länge, men att det är dags att inleda höjningarna 2024.”
”Som förväntat. Penningpolitiken behöver vara expansiv under en lång tid för att stötta återhämtningen i ekonomin och Riksbanken vill i det här läget inte skicka några signaler om höjda räntor som skulle kunna hämma återhämtningen.”
”Ja. Redan innan coronapandemin slog till hade Riksbanken svårt att få upp inflationen till målet och pandemin har inte gjort det enklare. De underliggande faktorer som bidrog till att trycka ner inflationen innan pandemins intåg finns troligen kvar, även om det finns en viss osäkerhet kring exakt vilka dessa faktorer är. Fortsatt låga löneökningar de allra närmaste åren talar också för fortsatt lågt inflationstryck. I andra vågskålen ligger möjligen att inflationen skulle kunna ta fart till följd av de enorma stimulanserna från penningpolitiken. Det finns möjligen vissa sådana tecken i USA där långräntorna gått upp något, men mycket talar för att inflationstrycket blir fortsatt lågt i EU och Sverige.”
”Nordea gör prognoser fram till slutet av 2022 och där borta förväntas vi ligga en bra bit under målet. Majoriteten av det vi konsumerar är importerade varor och svårt för Riksbanken att påverka. Låga prisökningar globalt fortplantar sig till Sverige.”
”Vår inflationsprognos följer i stort Riksbankens bedömning. Det är intressant att notera att Riksbanken når inflationsmålet 2 procent först om tre år. Det är en väldigt lång tid med en inflation under målet 2 procent. Vi tror dock inte att inflationsförväntningarna ska falla – om den slutsatsen är fel kan Riksbanken behöva göra mer för att försvara inflationsmålet. Vi bedömer då att värdepappersköpen kan komma att utvidgas.”
”Jag tror också att inflationen kommer att hålla sig på en lägre nivå än målet under en längre tid. Men jag vill också betona att det finns en större osäkerhet kring inflationsutsikterna nu än tidigare. Det finns en risk att krisåtgärderna internationellt kommer att leda till högre inflation – även i Sverige, om köplusten kommer tillbaka kraftigt efter pandemin.”
”Nej, jag tror att inflationen kommer att vara lägre, men ekonomin kommer troligtvis att vara i bättre skick och inflationstrycket högre än i dagsläget. Dock är det långt bort och det finns faktorer som skulle kunna tala för ett högre inflationstryck, exempelvis mer finanspolitiska satsningar under en lång tid till följd av grön omställning, stigande råvarupriser och en större acceptans för högre inflation från centralbankshåll.”
”Helt klart har låga räntor bidragit till stigande priser på både aktier och bostäder. Men det förhållandet har ju gällt under flera år innan krisen och räntorna har inte sjunkit så mycket till under pandemin att krisåtgärderna i sig har lett till ökade förmögenheter i den grad att det kan sägas ha bidragit till markant ökade klyftor. Dessutom har ju räntorna sjunkit över tid framförallt till följd av strukturella faktorer. Krisåtgärderna har ju samtidigt bidragit till att hålla nere arbetslösheten, vilket bidragit till att klyftorna inte har ökat onödigt mycket till följd av ökad arbetslöshet.”
”Krispolitiken var nödvändig i det akuta skedet, men bör fasas ut när det är över. Det har historiskt visat sig vara mycket svårt. Politiken leder till att insiders, det vill säga de som har bostäder, fonder, aktier eller liknande, gynnas på bekostnad av outsiders, det vill säga de som inte har. Låga räntor ger tillgångsinflation, vilket ökar insiders förmögenhet, medan outsiders får allt svårare att komma in på marknaderna.”
”Stigande tillgångspriser innebär att den ekonomiska ojämlikheten har ökat. Det har också skett i många andra länder. Förhoppningsvis leder nu de finans- och penningpolitiska stimulanserna till att tillväxten och jobben tar fart. Det är viktigt för att minska riskerna för spänningar i samhället.”
”Låga räntor gynnar de med mycket skulder, medan de som sparar tappar på det. Samtidigt leder stora värdepappersköp globalt till en stor prisuppgång för aktier, vilket gynnar de som har ett välstånd. Sammanfattningsvis är det så att det förmodligen är de rika som drar störst nytta av de stora penningpolitiska åtgärderna internationellt”.
”Det finns faktorer som väger åt olika håll. Expansiva penningpolitik bidrar till att höja tillgångspriser vilket gör förmögenhetsfördelningen mer skev, men samtidigt har penningpolitiken också positiva effekter på ekonomin med lägre arbetslöshet.”