Ekonomer: Spara 10 procent av lönen – men ha inte för mycket på konton utan ränta

Svenskarnas summor på bankkonton svällde till rekordnivåer i det första kvartalet, enligt SEB. En förklaring kan vara att privatpersoner flyttade pengar från börsen till sparkontot, tror Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson och Ikano Banks familjeekonom Sharon Lavie.

– Det är en naturlig reaktion på coronapandemin. I tider av ökad osäkerhet väljer hushållen att hålla hårdare i plånboken, fyller Swedbanks privatekonom Arturo Arques i.

Trion anser att privatpersoner bör spara runt 10 procent av sin lön. Den tumregeln har även SEB:s privatekonom Jens Magnusson, men han utfärdar också en varning för att ha för mycket pengar på konton med nollränta.

– Det är ett vanligt problem att en allt för stor del av sparande blir stående på ett konto med låg eller ingen ränta i stället för att generera värdefull avkastning över tid, säger han.

Läs mer om ekonomernas syn på sparande här nedanför.

”Nysparandet har ökat eftersom börsen dök i februari och en hel del som har haft pengar placerade i aktier och fonder har valt att flytta över dem till ett säkrare alternativ. Detta kan bero på att en del av pengarna varit placerad med för hög risk i relation till när de ska användas, eller för att minimera större förluster i en osäker tid”.

”Det är inte förvånande att många passar på att öka på bufferten i otrygga tider. Kanske har många också ett litet överskott i kassan på grund av inställda resor och uteblivna restaurangbesök. Det är heller inte så konstigt att man väljer trygga sparformer när vi har sett en stor påverkan på börsen. Även om jag generellt tycker att det är positivt att människor sparar till en lättåtkomlig buffert, tycker jag att man ska se upp med att inte för mycket pengar hamnar i sparformer som inte ger så mycket avkastning på sikt”, svarar hon bland annat.

”Det är en naturlig reaktion på coronapandemin. I tider av ökad osäkerhet väljer hushållen att hålla hårdare i plånboken. De drar ner på konsumtionen och prioriterar sparande. Många saknar en lämplig sparbuffert, andra saknar A-kassa och inkomstförsäkring. Andra är oroliga för arbetslöshet eller för att sparkapitalet har minskat i värde. Oberoende av orsak så vill hushållen dra ner risken och gardera sig för den ökade osäkerheten”.

”Under första kvartalet såg vi en stor nedgång i aktiekurserna, en stigande krismedvetenhet och en sjunkande riskaptit. I det läget är det inte överraskande att nysparandet både var stort och hamnade på bankkontot”.

”Det viktigaste i min mening är att ha en buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti. Det ger dig möjlighet att ta hand om oväntade situationer utan att behöva ta dyra lån. Storleken på bufferten beror på familjens storlek och fasta kostnader. [...] När bufferten är på plats kan man fundera på sitt mellan och långsiktiga sparande. Har man inte tid och intresse är fonder att föredra då du får bättre spridning och lägre risk. Det möjliggör även för en person med ett litet sparkapital att få en bra diversifiering. Aktier har större risk och kräver mer kunskap och passar bäst de som har hängt med på börsen ett tag”.

”Ett bra sparande börjar med en genomgång av befintligt sparande, drömmar, behov, pensionen och planer för framtiden. Först då vet man med vilken tidshorisont man sparar olika ”korgar” av pengar. [...] Först när man gjort allt detta vet man mer om hur mycket pengar man behöver spara och vilka som ska sitta på sparkonto, vilka som kan utsättas för lite risk och vilka man kan placera med hög risk”.

”I generella termer bör alla ha en tillräcklig buffert på ett sparkonto, ett målsparande till planerna man har på några års sikt och ett långsiktigt sparande till pensionen. För den som har bolån ska man heller inte glömma att amortering är ett sparande, även om det också bör finnas ett sparande av mer tillgänglig karaktär än låneutrymme i bostaden”.

“Stäm av så att ditt sparande motsvarar den risk du är beredd att ta och att det är anpassat efter hur länge du tänker spara och när du behöver pengarna. Är sparhorisonten längre än fem år är aktier ett bra alternativ för den som är beredd att ta lite risk. Är sparhorisonten längre än tio år finns det få, om ens något, alternativ som är bättre”.

”Bufferten, det vill säga det kortsiktiga sparande för oförutsedda utgifter, ska förvaras riskfritt och lättillgängligt, vilket i praktiken innebär ett bankkonto. Men så fort du har ett par månadslöner i buffertsparande ska du växla över till mer aktier eller aktiefonder i ditt medellånga sparande och i princip bara aktier eller aktiefonder i ditt långsiktiga sparande. Det är ett vanligt problem att en alltför stor del av sparande blir stående på ett konto med låg eller ingen ränta i stället för att generera värdefull avkastning över tid”.

”Det beror på dina ekonomiska situation just nu, men allt från 5 till 20 procent. Det viktiga är att du ser till att målen är väldefinierade och att pengarna ligger på rätt typ av konto.”

”Ett riktmärke är att spara 10 procent av bruttolönen. Med det inte sagt att det vare sig är möjligt eller att det räcker för alla hushåll. Fundera över just din situation och dina behov för framtiden. Där ingår också att till exempel ta reda på om du är medlem i en a-kassa, vilka utgifter du måste betala även om du blir sjuk eller arbetslös och om du har tjänstepension från din arbetsgivare”, svarar hon bland annat.

”Försök att spara minst tio procent av lönen efter skatt och prioritera sparandet till en sparbuffert tills dess att sparbufferten uppgår till minst två månadslöner efter skatt eller motsvarande tre månader med nödvändiga levnadskostnader. Det är ett bra mål som ger hushållen en viss grundtrygghet”.

”Ungefär 10 procent av bruttolönen är en bra utgångspunkt men det kommer att variera över livet. I vissa perioder (t.ex. när man får sitt första jobb eller när barnen flyttar hemifrån) kan många spara mer. I andra perioder (till exempel under småbarnsåren) kan det vara svårare att nå upp i 10 procent. Det viktigaste är att komma i gång tidigt och spara regelbundet med god riskspridning”.