Expert: Vid repris av 1979 har Donald Trump inte något val

Gisslankrisen i Iran var en diplomatisk kris mellan Iran och USA där 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981, efter att en grupp islamistiska studenter hade tagit över USA:s ambassad i Teheran i sitt stöd för den iranska revolutionen.Krisen har beskrivits som en förveckling av "hämndbegär och gemensamt oförstånd". I Iran sågs händelsen av många som ett slag mot USA och mot USA:s influenser i Iran, som USA:s försök att motarbeta den iranska revolutionen, och USA:s långvariga stöd för den just störtade Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi. Shahens makt hade återställts i en CIA-stödd statskupp 1953 där en folkvald regering under premiärminister Mohammad Mosaddeq störtades. I USA sågs gisslantagandet som ett brott mot den internationella rätten som ger diplomatisk immunitet och diplomatiska beskickningar suveränitet i värdlandets område.Efter att förhandlingarna brutit samman gjorde amerikansk militär ett misslyckat försök att befria gisslan i Operation Eagle Claw den 24 april 1980, vilken resulterade i att en helikopter RH-53D och två C-130 transportplan havererade och åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Krisen slutade då Alger-avtalet slöts i Algeriet den 19 januari 1981. Gisslan släpptes formellt fritt dagen därpå, bara några minuter efter att Ronald Reagan tillträdde som USA:s president. I USA ansågs många politiska analytiker att krisen var huvudorsaken till att Jimmy Carter förlorade presidentvalet i USA 1980, och beskrev det som en "väsentlig episod" i de amerikansk-iranska relationerna. I Iran stärkte krisen prestigen hos Ayatollah Khomeini och den politiska makten hos dem som stödde teokrati och gisslantagandet. Krisen innebar också starten på amerikanska åtgärder och sanktioner, som syftade på att försvaga de ekonomiska banden mellan Iran och USA. Sanktionerna blockerade all egendom inom USA:s rättsskipning som ägdes av Irans centralbank och regering.