Experter: Brexit-oro kan tynga EU – risk för ”no deal”

Tidtabellen för att få till ett nytt handelsavtal mellan Storbritannien och EU är extremt pressad och risken för att det inte blir något avtal alls har aldrig varit större. Det säger Carnegies omvärldsstrateg Henrik von Sydow till Omni Ekonomi inför Boris Johnssons viktiga videomöte med EU-toppar i dag.

– Oron för ”no deal” kan tynga den ekonomiska återhämtningen i Europa. Investerare ska räkna med att brexit blir en faktor som styr europeiska börser i höst, säger han.

Parterna har nu bara lite över ett halvår på sig att förhandla fram ett nytt avtal innan Storbritannien lämnar EU:s inre marknad och tullunionen i slutet av året. Företagarnas expert på internationell handel, Theresa Ryberg M. Figueiredo, säger att hon är ”mycket pessimistisk” när det gäller tidslinjen och att frustrationen på båda sidorna i förhandlingarna är ”enorm”.

Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap Södertörns Högskola, konstaterar att parterna står långt ifrån varandra, men säger att han inte tror att den brittiska regeringen vill se en helt avtalslös brexit.

– Jag tror att någon slags deal – även om det blir en mycket begränsad sådan – fortfarande är det mest sannolika utfallet, säger han.

Läs mer om experternas syn på frågan nedan.

”Det ser mörkt ut på Brexit-fronten. Både gamla och nya spänningar träder fram mellan förhandlarna. Jag är mycket pessimistisk när det kommer till tidslinjen.”

”Ett handelsavtal är extremt detaljerat och är skräddarsytt med tanke på parternas respektive intressen. Man brukar säga att sådant avtal brukar ta cirka sju år att förhandla. Pandemin har påverkat allt, och givetvis har det försenat diskussionen då mycket har handlat om att hantera en akut kris. Men London kommer att vägra förlänga övergångsperioden – så nu är det omöjligt snabba puckar som gäller.”

”Pandemin gör det svårare att nå ett avtal om ekonomiska relationer mellan Storbritannien och EU. Tidtabellen är extremt pressad och sannolikheten för ’no deal’ har aldrig varit större än i år.”

”Det som är kortsiktigt nåbart är ett smalt, minimalistiskt och möjligen tillfälligt handelsavtal med fokus på handel med varor. Det skapar ett handelsavtal på pappret som kan förenas med fortsatta förhandlingar om den ekonomiska relationen.”

”För både förhandlare och finansiella marknader väntar ett skarpare läge efter den 1 juli när övergångsperioden inte längre kan förlängas.”

”Pandemin har inte hjälpt direkt, men jag tror faktiskt inte att den har spelat en så stor roll som man kunde ha förväntat sig. Det är inte svårt att föreställa sig ett liknande dödläge som vi har nu även i normala tider. Faktum är att parterna står ganska långt ifrån varandra på flera frågor och har inte – än så länge – känt behovet att erbjuda betydande eftergifter.”

”Den brittiska regeringen har nu tackat nej till möjligheten att förlänga förhandlingsperioden. Det fanns ingen poäng, sa landets huvudförhandlare, att ta mer tid för att upptäcka att parterna fortfarande inte är överens. Jag tror ändå inte att det finns någon egentlig lust hos den brittiska regeringen för en avtalslös brexit.”

”EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har nyligen anklagat de brittiska förhandlarna för att de återigen vill plocka russinen ur kakan, det vill säga välja ut det bästa från den inre marknaden. Samtidigt vägrar de att aktivt delta i diskussionerna kring fyra heta frågor som är kritiska för båda parterna: fiskeri, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, styrningsstrukturen för det kommande handelsavtalet, samt lika villkor kring miljö-, arbets- och konkurrensfrågor. Frustrationen på båda sidorna är enorm.”

”Tiden är en stor riskfaktor, för att nå ett handelsavtal krävs både intensiva sommarförhandlingar och en höstspurt med politiska överenskommelser.”

”Förhandlingarna är en hinderbana med många häckar. Fiskerättigheterna är en stor symbolfråga och ännu viktigare ur ett ekonomiskt perspektiv är Londons ställning som finanscentrum. Nordirland är en fortsatt svår nöt knäcka där det saknas en gemensam bild av hur gränskontroller ska gå till om drygt sex månader.”

”Den största stötestenen är EU:s krav på ’level playingfield’, jämbördiga regler. Hur mycket ska britterna kunna avvika från EU:s regler och samtidigt ha tillgång till den inre marknaden? Britterna får inte sätta konkurrensen ur spel med alltför annorlunda miljökrav, svagare konsumentskydd eller större statsstöd. Samtidigt menar britterna att frihet är hela poängen med brexit.”

”Den ena frågan handlar om ’lika villkor’ (level playing field). EU är beredda att släppa in brittiska exporter in i den europeiska marknaden, men vill i gengäld att Storbritannien respekterar merparten av EU:s reglering angående frågor som arbetsvillkor, konsumentskydd, statliga subventioner, och så vidare, så att brittiska företag inte får ’orättvisa’ fördelar i konkurrens med andra i EU.”

”En andra fråga är fiske – en liten men politiskt väldigt känsligt bransch.”

”En tredje fråga är avtalets form. EU vill ha ett stort avtal om hela förhållandet med Storbritannien, med den Europeiska domstolen inblandad. Storbritannien säger nej till domstolens inblandning och föredrar även olika avtal inom olika områden – förmodligen med begränsad frihandel, utan tullar på varor, som ett första steg.”

”Enligt mig så ligger den större delen av risken hos britterna. EU:s inre marknad kommer att klara sig. På kort sikt kommer det innebära ansträngningar för att anpassa oss till den nya marknadsstrukturen, men EU arbetar inte så.”

”Den långsiktiga arbetsmetoden som Bryssel driver innebär att Barnier kommer att lägga mer vikt på EU:s ekonomiska intresse i längden, särskilt med tanke på EU:s återhämtningsstrategi efter covid-19 – därför är han ovillig att kompromissa när det gäller till exempel varucertifieringsfrågor och ursprungsregler, som skulle innebära konkurrensproblem för våra företag.”

”Oron för ’no deal’ kan tynga den ekonomiska återhämtningen i Europa. Investerare ska räkna med att brexit blir en faktor som styr europeiska börser i höst.”

”Om någon form av överenskommelse inte finns plats vid årsskiftet så kommer Storbritannien och EU från 1 januari 2021 att handla på WTO-regler med både högre tullar och ökad tullbyråkrati. Dessutom skapas en mycket svåröverskådlig juridisk osäkerhet om vilka regler som ska tillämpas i det ekonomiska utbytet.”

”Samtidigt är en ’hård brexit’ mjukare än tidigare. Många börsbolag är mer förberedda för scenariot och genom att ett utträdesavtal är undertecknat är vissa frågor undanröjda, till exempel delar om arbetskraftens rörlighet och EU-medborgares rättigheter i Storbritannien.”

”Risken finns. I förra veckan meddelade den brittiska regeringen att i så fall blir det nästan inga tullar på importer in i landet under flera månader, för att minska chocken för ekonomin. Man läser dessutom rykten i brittisk media att vissa i regeringspartiet tror att den ekonomiska skadan från pandemin blir så omfattande att folk knappast skulle märka en avtalslös brexit.”

”Men jag tror som sagt inte att det är regeringens preferens. Det finns mycket taktik i förhandlingen just nu. Jag tror att någon slags deal – även om det blir en mycket begränsad sådan – fortfarande är det mest sannolika utfallet.”