Experter: Konstinvesteringar är som med aktier – tänk långsiktigt och gör research
Precis som med aktier gäller det att tänka långsiktigt vid konstinvesteringar, säger Lena Rydén, specialist på modern konst hos Bukowskis.
– Hellre ett riktigt bra och lite dyrare verk, än fler och sämre, säger hon till Omni Ekonomi.
Konstexperten och galleristen Claes Moser, känd från SVT:s ”Antikrundan”, varnar för förfalskad konst.
– Var lika alert vid konstköpet som när du efterfrågar en stamtavla på din nyss köpta hundvalp. En signatur är det lättaste att förfalska, säger han.
Det är svårt att avgöra om ens investering kan ge avkastning på sikt – så passa på att njuta av konstverket när du har det i din ägo, säger Victoria Svederberg, intendent på Stockholms Auktionsverk.
– Genom ett ihärdigt samlande, kunskapsinsamling och att noga följa konstmarknaden kan man bygga en samling med några tusenlappar som med tiden kan komma att vara värd miljonbelopp, säger hon.
”Sträva efter nytta med nöje, enbart investeringstänk blir inte särskilt lärorikt. Bygg en ryggsäck med kunskap och se problemen i klartext. Börja måla själv så att du skapar en förståelse för hur svårt det är. Utgå från vad hjärtat säger om dina preferenser – vad gillar du, gammalt eller nytt? Viktigast är att ställa frågor och skaffa ett bollplank mot betalning, det gör konstinvesterare i andra länder. Vi går ju till doktorn när vi har ont och anlitar mäklare när vi säljer vårt hus – men när vi köper konst gör vi dessvärre det själva.”
”Fördjupa dig i någon konstriktning/konstnär som tilltalar dig och läs på ordentligt. Titta på många verk och jämför kvalitet, lär dig att se vad som är riktigt bra.”
”Precis som i de flesta branscher är kunskap A och O. Sätt in dig i ämnet, läs på, besök så många gallerier, auktionshus och konsthandlare som möjligt. De som arbetar där delar gärna med sig av sin gedigna kunskap och kan guida dig i ditt samlande. Men i slutändan ska man köpa med hjärtat och inte med hjärnan.
En tumregel brukar vara att man ska köpa det allra bästa verket av den konstnär som man har råd med. Om din budget räcker till en Carl Larsson så köp den allra bästa som finns tillgänglig på marknaden. Om du i stället har en mer begränsad budget och hellre vill investera i samtidskonst eller fotografi, köp då de verk som anses mest karaktäristiska för konstnären. Sök alltså alltid efter den bästa kvaliteten och mest kända namnen inom samtliga konstformer.”
”Cirka 60 procent av all konstförsäljning internationellt är förfalskad konst! Köp konst av etablerade utövare, konsthandlare, gallerister och auktionshus som har ett gott rykte. Var lika alert vid konstköpet som när du efterfrågar stamtavla på din nyss köpta hundvalp. En signatur är det lättaste att förfalska. Viktigare är föremålets hela och långa proveniens. Alltså, tro hälften av vad du ser och väldigt lite av vad du hör! Egen arbetsinsats är väsentlig. Det finns gott om betalsidor för att få fram värden på konst. Dessa är tämligen meningslösa om du är nybörjare i gamet. Du måste tillägna dig en tillräcklig kunskap för att kunna göra värderingsgrunder. En målning av Zorn kan variera i pris från 25 000 kronor till 30 miljoner kronor.”
”Gå på seriösa auktionshus och gallerier, där är du garanterad att det du köper är riktigt. Fråga specialisterna och be om råd inför köp. Ta dig tid och gå regelbundet på auktionsvisningar och utställningar så får du en uppfattning om vad som är ett rimligt pris.”
”De större auktionshusen i Sverige har en gedigen specialiststab med bred kunskap kring svensk och internationell konst, som gärna hjälper till med kostnadsfria värderingar av konst. Det enklaste är därför att kontakta ett auktionshus.”
”Grundtanken är att köpa det med egna medel som du har råd att undvara. Lånefinansiera inte konstinköp. Ducka för tidningarnas konstförsäljningar. Liera dig med en kunskapsbärare. Grundregel: På samma sätt som sjötomten alltid är bättre att ha än skogstomten, är kvalitetsaspekten avgörande vad gäller konsten. Sträck dig gärna efter det bästa, det har du tillbaka den dag man säljer. Då finns kvalitén och det blir bara en prisfråga att förhandla om.”
”Det beror på vad du är ute efter. De flesta samlare börjar i mindre skala och byter sedan upp sig vartefter plånboken och kunskapen tillåter. Du kan köpa väldigt bra konst för mycket rimliga pengar om du har kunskapen.”
”Det är helt upp till dig som samlare att välja din budget. Många konstsamlare har börjat med en mycket begränsad budget, som genom åren har vuxit genom att man har sålt av verk som bekostar nya inköp. Genom ett ihärdigt samlande, kunskapsinsamling och att noga följa konstmarknaden kan man över lite längre tid bygga en samling med några tusenlappar som med tiden kan komma att vara värd miljonbelopp.”
”Konstpriser fluktuerar med konjunkturlägen och smakförändringar. Vi har i dag dessvärre en förödande historielöshet bland ungdomar. Lagen om kommunicerande kärl är påtaglig. När en epok ökar i pris sjunker en annan. Det är en grogrund att utnyttja. Lär dig ur historieboken vilka konstnärer som alltid finns med under 100-årsscenarier, det är ett facit som är svårt att förbigå. Samtidskonsten har ännu inga sådana facit, så där uppmanar jag till större försiktighet. Man lär sig mest av begränsade, egna misstag. Svedan är en del av att öka kunskapen!”
”Generellt så lönar det sig att köpa det bästa av en konstnär – hellre ett riktigt bra och lite dyrare verk än fler och sämre. Det är också denna konst som är mest populär. Köparna i dag är kunniga och söker det bästa. Precis som med aktier gäller det att tänka långsiktigt.”
”Man kan aldrig med säkerhet bekräfta att man får igen pengarna vid ett konstinköp. Men om man vänder på tankeställningen och ser konsten som daglig konsumtion blir dagskostnaden per verk försvinnande liten.
Ett säkert sätt att få igen sina pengar, eller allra helst låta dem växa är återigen att köpa det mest karaktäristiska verket av den konstnär som man är intresserad av, eller att satsa på ’säkra kort’ såsom de mest namnkunniga konstnärerna. Exempelvis säljer svenska modernister, såsom Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, väldigt bra. Andra exempel är Göteborgskoloristerna, såsom Ragnar Sandberg och Inge Schiöler, eller internationella storheter såsom Andy Warhol eller Yayoi Kusama.”