Experter: Räntor ger inget – så här ska du vikta portföljen
Avkastningen från traditionella ränteplaceringar kommer framåt att bli ”närmast obefintlig givet ränteläget”, säger SEB:s placeringsstrateg Johan Hagbarth till Omni Ekonomi.
Statsobligationer i västvärlden kommer att generera en negativ avkastning justerat för inflation de kommande åren, säger Coeli Asset Managements kapitalförvaltningschef Erik Lundkvist. Nu har en portfölj med 60 procent aktier och 40 procent långa statsobligationer ”spelat ut sin roll då avkastningspotentialen för obligationer är låg”, säger han vidare.
Placeras Fredrik von Schantz skrev i våras en aktiekommentar där han gick in på portföljstrategier. En av dessa var ”ombalanseringsstrategin” där investeraren justerar fördelningen till just 60 procent aktier och 40 procent räntor. Men den teorin är ”helt klart ifrågasatt”, enligt Swedbanks investeringsstrateg Daniel Grythberg.
– Investerare får vänja sig vid att se sina ränteplaceringar som en parkeringsplats, ett slags tryggt och värdebevarande alternativ, säger Grythberg.
– Fördelningen mellan aktier och räntor är beroende av spararens investeringshorisont och riskvillighet, säger Lannebo-förvaltaren Katarina Ponsbach Carlsson.
”Den är helt klart ifrågasatt och kan komma att förändras givet den långa period av obefintliga räntor vi har såväl bakom oss som framför oss. I dagsläget är det inte mycket som tyder på att räntorna kommer stiga under de närmaste två till tre åren. Även om centralbankerna har lämnat negativt territorium så flaggar flera av dem att verktygslådan inte är tom, och att noll inte är att betrakta som en lägsta nivå. Bland annat har Nya Zeeland studerat hur de negativa räntorna påverkat konjunkturen i Sverige.”
”En traditionell 60/40-portfölj med aktier och långa statsobligationer har spelat ut sin roll då avkastningspotentialen för obligationer är låg, både i absolut tal och i relation till risken att marknadsräntorna stiger och att obligationerna då faller i värde.”
”Lite osäker på exakt vad du refererar till, men att komplettera sina aktieplaceringar med innehav med lägre risk är en god idé för många. Och portföljteorins principer om riskspridning fungerar fortfarande. I dagsläget behöver man dock fundera på vilken typ av komplement man vill investera i, det finns ju ränteplaceringar som ger ganska god avkastning, om man kan acceptera en lite högre risk och det finns ju alternativa investeringar som kan vara intressanta.”
”Vi har sedan en tid tillbaka en undervikt inom vår taktiska allokering, vilket innebär 35 procent i dagsläget. Det är fullt möjligt att man kan trappa ner detta ytterligare.”
”Vår syn är att en ny konjunkturcykel startade under krisen i mars. Början på en konjunkturcykel tenderar att vara bra för aktier, därför rekommenderar vi en 70/30-portfölj för den långsiktige investeraren där 60/40 är utgångspunkten. Vår nuvarande rekommendation till våra kunder att ha 0 procent i statsobligationer från västvärlden. Däremot ser vi betydligt bättre avkastningspotential i ränteinvesteringar i mindre utvecklade länder som tillväxtmarknadsländer och ’frontier markets’ (gränsmarknadsländer).”
”Fördelningen mellan aktier och räntor är beroende av spararens investeringshorisont och riskvillighet. Som tumregel kan man säga att ju längre investeringshorisont och högre riskvillighet desto mer aktier, men har du en kortare sparhorisont eller pengar som du inte vill riskera så kan det vara lämpligt att ha en högre andel räntesparande. Vår hållbara företagsobligationsfond Sustainable Corporate Bond har till exempel en rekommenderad investeringshorisont på 3 år medan de flesta aktiefonder har en investeringshorisont på 5+ år.”
”Lite tråkigt svar kanske, men omöjligt att ge en exakt siffra – det beror ju på risktolerans, tidshorisont, med mera. Men för den som har en portfölj med både aktier och ränteplaceringar rekommenderar vi en lite högre andel aktier än normalt, och en andel företagsobligationer med lite högre risk, så kallad High Yield i ränteplaceringarna.”
”Nära noll skulle jag säga. Investerare får vänja sig vid att se sina ränteplaceringar som en parkeringsplats, ett slags tryggt och värdebevarande alternativ.”
”Jag förväntar mig att avkastningen på statsobligationer i västvärlden kommer generera negativ avkastning justerat för inflation de kommande åren. Investering i mindre utvecklade länder bör en långsiktig investerare förvänta sig 5-8 procent per år. Komplettera gärna med lågriskhedgefonder för att nå god riskjusterad avkastning i din portfölj.”
”Avkastningen på räntesparande beror på två delar, dels den underliggande räntenivån som just nu är låg och dels på kreditpåslaget, som beror på hur mycket risk respektive obligation innehåller. Så köper man svenska statsobligationer nu i denna lågräntemiljö så får man i princip negativ avkastning, på grund av att svenska staten är ansedd vara en mycket säker låntagare. Men om man i stället investerar i företagsobligationer, det vill säga lånar ut pengar till företag, så kan man få mer avkastning. Här finns en stor spridning på avkastningen beroende på hur mycket risk man är villig att ta. I vår fond Lannebo Likviditet, som investerar i företagsobligationer med hög kreditvärdighet (till exempel Volvo) så är förräntningstakten cirka 1 procent per år. Medan om man i stället köper Lannebo High Yield, som innehåller obligationer med högre risk, så är förräntningstakten drygt 5 procent per år.”
”Avkastningen på traditionella ränteplaceringar blir ju närmast obefintlig givet ränteläget. En räntefond med relativt låg risk där förvaltaren kan välja olika typer av ränteplaceringar tror jag ändå kan ge någon procent eller drygt det i årsavkastning, vill man ha lite mer behöver man ha en högre andel High Yield eller liknande, där räknar vi med att avkastningen kan hamna på 3-4 procent kommande år, med risk för en hel del kurssvängningar på vägen.”