Falkenhäll: Coronakrisen kan dra i bromsen för växelkurser

Coronakrisen kan komma att mynna ut i en värld där växelkurserna svänger betydligt mindre än de gjorde före pandemin. Det skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

En faktor som kan leda till en stillsammare tillvaro framöver är om globaliseringen fortsätter att rullas tillbaka efter krisen, menar han.

Som vanligt när någon oväntad kris inträffar som får en större inverkan på börser och räntor, som till exempel coronakrisen nu i mars, brukar det leda till stora rörelser och tvära kast även i växelkurser.

Ta kronan som exempel så fluktuerade växelkursen mot dollarn med ungefär 6 öre per dag under årets första två månader när det rådde ett relativt lugn. Under turbulensen i mars i samband med coronakrisen ökade kursrörelserna till i genomsnitt 23 öre per dag mot dollarn och någon enstaka dag över 50 öre.

Under april när det har skett en stabilisering på de finansiella marknaderna har de dagliga rörelserna i kronans växelkurs också minskat igen, men fortfarande rör sig kronan med över 10 öre per dag i genomsnitt mot dollarn.

Det finns flera skäl att växelkursrörelserna fortfarande är större än under början av året, men främst är det nog ett tecken på att det alltjämt råder ganska stor osäkerhet om framtiden, vilket skapar nervositet. Sannolikt är likviditeten också sämre än vad den var innan coronakrisen, vilket gör att enskilda kapitalflöden ger större avtryck i prissättning.

Fortsätter den globala situationen att stabiliseras kommer växelkursrörelserna antagligen också att successivt minska framöver. Lyfter man blicken lite så är frågan nog snarast om inte växelkursrörelserna på längre sikt till och med kommer att bli ännu mindre än vad de var innan coronakrisen. Det finns några olika faktorer som talar för det.

En viktig skillnad mellan en växelkurs och andra finansiella instrument som aktier eller obligationer är att växelkurser speglar relativpriser. Alla valutor kan inte stärkas eller försvagas samtidigt, utan för att en valuta ska öka i värde så måste det ske på bekostnad av en annan valuta som samtidigt försvagas.

Det är heller inte så enkelt att växelkurser drivs av handelsrelaterade kapitalflöden, utan merparten av omsättningen på valutamarknaden är rena finansiella kapitalflöden. Växelkursförändringar drivs därför ofta av relativa förändringar i penningpolitik och av räntedifferenser mellan länder, något som knappt existerar efter coronakrisen.

Coronaviruset har slagit brett och vitt och alla större centralbanker har i dag en styrränta som ligger mycket nära noll och likaså genomförs obligationsköp på bred front, vilket trycker ned räntorna på papper med längre löptider.

Samtidigt är inflationen ordentligt nedpressad på ett likartat sätt nästan överallt och staternas skuldsättning ökar unisont när de flesta länder försöker bistå sina företag och arbetslösa under krisen. Det gör att även de fundamentala skillnaderna mellan länder vad gäller offentliga finanser och underskott är förhållandevis små.

Det talas också om en fortsatt tillbakagång i globaliseringen efter att coronautbrottet visat hur utsatt ett land kan vara när man förlitar sig på import från andra länder. Global handel var redan på tillbakagång genom handelskriget mellan USA och Kina och nu får den sig en ny törn.

För valutamarknaden innebär minskad handel ett minskat behov av handelsrelaterade valutaväxlingar och likaså lär obalanser mellan länder minska i en sådan miljö. Med andra ord verkar flera av de skillnader mellan länder som normalt driver växelkurser bli allt mindre.

I närtid lär växelkurser fortsätta röra på sig eftersom växelkursrörelserna under coronakrisen skapade felvärderingar där vissa valutor nu är för billiga medan andra är för dyra. Men på lite sikt lär dessa felvärderingar successivt också försvinna och ser världen då ut på samma sätt som i dag finns det alltså en hel del som talar för att växelkursrörelserna kan komma att vara mindre än innan coronakrisen.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.