Falkenhäll: Därför kommer valutorna svänga allt mindre

Volatiliteten på de globala valutamarknaderna kan mycket väl komma att nå nya bottenrekord inom det närmaste året. Växelkursrörelserna lär antagligen att bli mindre och mindre framöver till dess att någon ny global kris inträffar.

Det skriver Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB, i en gästkrönika.

Redan innan covid-krisen tidigare i år var volatiliteten på många finansiella marknader nere på rekordlåga nivåer. Det gällde även växelkurserna mellan de större globala valutorna.

Krisen i mars och april medförde däremot enorma kast i priserna på allt från aktier till räntor och valutor, vilket fick volatiliteten att gå i taket. I takt med att världsekonomin stabiliseras alltmer och inga nyheter längre verkar vara tillräckligt dåliga för att skrämma aktiemarknaderna kan vi notera att volatiliteten nu faller tillbaka snabbt igen.

Vad gäller aktier och valutor så är de dagliga prisrörelserna fortfarande större än vad de var innan covid-krisen. För obligationer är det inte längre fallet, utan ett brett index för volatiliteten på obligationsmarknaden nådde i slutet på juli ett nytt bottenrekord.

Det är kanske inte jättekonstigt när världens alla centralbanker skickar tydliga signaler om att de korta styrräntorna kommer att ligga still runt nollan under överskådlig framtid samtidigt som man via omfattande obligationsköp motverkar alla tendenser till stigande obligationsräntor.

Eftersom utvecklingen på valutamarknaden i hög grad hänger samman med det som sker på räntemarknaden så talar den här utvecklingen för att också växelkursrörelserna kan förväntas bli allt mindre framöver.

Räntedifferenser, spekulationer om centralbankernas penningpolitik och förändringar i relativa räntor har varit och är den i särklass viktigaste drivkraften för växelkursrörelser. Det skulle därför inte förvåna mig om växelkursvolatiliteten också når nya bottenrekord inom det närmaste året, även om det självklart kommer perioder då något oväntat händer som tillfälligt kan ge lite större växelkursrörelser.

Just nu pågår fortfarande en anpassning av växelkurserna till den nya verkligheten. Valutor som tidigare gynnades av högre räntor, som dollarn, försvagas när ränteplaceringar i landet inte längre erbjuder någon meravkastning. Samtidigt är utvecklingen den motsatta för de valutor som tidigare missgynnades av lägre räntor än i omvärlden, som den svenska kronan.

Dessa stärks nu istället när de inte längre kan användas som finansieringsvalutor. Den här anpassningen till de nya förutsättningarna pågår alltjämt och kan säkert fortsätta något år till. Det bidrar till att hålla uppe volatiliteten på valutamarknaden. Men när den anpassningen är klar – vad ska då driva växelkursförändringar? 

Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att växelkursrörelser antagligen kommer att bli allt mindre och mindre framöver till dess att någon ny global kris inträffar och kastar iväg valutorna åt olika håll igen.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.