Falkenhäll: ”En seger för Biden bör gynna dollarn”

I dag är det USA:s nationaldag. Samtidigt är det mindre än 100 handelsdagar kvar till höstens presidentval där Demokraternas Joe Biden utmanar sittande president Donald Trump. Omni Ekonomis gästkrönikör Richard Falkenhäll har dagen till ära undersökt hur dollarkursen historiskt sett har påverkats inför och efter ett amerikanskt presidentval.

Den senaste tiden har vi ganska ofta fått frågan om det amerikanska presidentvalet i höst kommer att ha någon påverkan på dollarn. Normalt brukar utfallet av väntade politiska händelser ha en förvånansvärt liten betydelse för växelkurser, så länge de inte hänger samman med en underliggande ekonomisk kris som måste hanteras.

Så här på den amerikanska självständighetsdagen och med mindre än 100 handelsdagar kvar till det amerikanska presidentvalet den 3 november, då president Trump ställs mot Demokraternas kandidat Joe Biden, är vi självklart nyfikna att se om tidigare presidentval kan ge några ledtrådar om eventuella effekter på dollarn.

Därför tog vi helt enkelt ett handelsvägt dollarindex och undersökte hur det har utvecklats under de sista 100 handelsdagarna innan valen samt under de följande 100 handelsdagarna efter valen för merparten av valen från 1980 och framåt (undantaget 1984 och 2008).

Slutsatsen är att i genomsnitt har dollarn inte påverkats särskilt mycket alls under de sista månaderna innan presidentvalen och inte heller omedelbart efter presidentvalen, vilket är ungefär vad vi väntade oss. Vad vi däremot kan se är att dollarn normalt brukar vara starkare 100 dagar efter valet än på valdagen och förstärkningen verkar ta fart ungefär
när den nya presidenten installeras. I genomsnitt stärkes dollarn med lite drygt 2,5 procent under månaderna efter installationsdagen. Tittar man på de enskilda valen så har dollarn faktiskt bara varit svagare 100 handelsdagar efter valen än på valdagarna i valet 2004.

Det verkar med andra ord som att en ny presidentperiod är en gynnsam faktor för dollarn.

Vi grävde även vidare i statistiken för att se om det till exempel har någon betydelse för dollarn om det är en republikansk eller en demokratisk president, eller om den påverkas olika beroende på om en
president väljs för sin första eller andra mandatperiod. Nu börjar dock antalet valperioder bli ganska begränsat och resultaten måste tolkas med större försiktighet.

Vad det verkar som är att inför valen har partitillhörighet för den vinnande presidenten liten betydelse för dollarns utveckling. Däremot verkar dollarn normalt stärkas mer under de följande 100 dagarna efter valen när demokratiska presidenter har segrat. Dollarn stärktes då i genomsnitt med cirka 4 procent mot ett handelsviktat index jämfört med ungefär 2 procent efter val med republikanska presidentsegrar.

Vad gäller om en sittande president väljs om eller om en ny president tillträder verkar dollarn då i stället främst påverkas innan valdagen. I val där den sittande presidenten valdes om försvagades faktiskt dollarn med drygt 2 procent innan valet, medan det omvända var fallet när en ny president segrade i valet. Däremot fanns inga skillnader i dollarns beteende efter valdagen i de här fallen.

Nåväl, med ett ganska litet antal observationer ska resultaten tolkas med viss försiktighet. Det verkar dock som att presidentval har liten betydelse för dollarn inför valet men att det däremot är positiv för dollarn under en period efter valet. Vidare skulle det mest gynnsamma utfallet för dollarn i
höstens val vara en seger för Joe Biden om historien upprepar sig. Det skulle i så fall innebära att en demokratisk president vinner sin första mandatperiod, vilket är två faktorer som båda verkar vara gynnsamma för dollarn.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.