Falkenhäll: Riksbanken kan göra så att kronan stärks
De positiva handelssignalerna från USA och Kina verkar gynna den svenska kronan, skriver SEB:s valutaexpert Richard Falkenhäll i en gästkrönika.
Riksbankens planerade räntehöjning i december kan också bli startskottet på en kronförstärkning under nästa år, skriver Falkenhäll där han också analyserar grannlandet Norges valuta.
Kronsvaghet är ett tema som vi har berört ett flertal gånger det senaste året och skälet är att jag återkommande möter frågan varför kronan är så svag när jag träffar företag och finansiella institutioner.
Den senaste tiden har det kommit positiva tecken från handelssamtalen mellan USA och Kina och intrycket är att det sker vissa framsteg i förhandlingarna som kan minska spänningarna och på sikt leda fram till ett handelsavtal. Den typen av positiva omvärldssignaler verkar gynna kronan som har stärkts den senaste tiden.
Samtidigt har det även kommit en del positiva tecken från euroområdet som åtminstone pekar mot en stabilisering i förtroendet inom den pressade tillverkningsindustrin. Skulle Riksbanken höja räntan i december och ta bort den negativa styrräntan så börjar allt fler pusselbitar falla på plats som tillsammans kan bidra till en mer varaktig återhämtning för kronan under 2020.
En annan valuta som har haft ett tufft år är den norska kronan. Till skillnad från den svenska kronan har den norska kronan inte har haft några uppenbara svagheter som till exempel minusränta. Tvärtom har Norges Bank höjt styrräntan tre gånger i år.
Samtidigt är norsk tillväxt god, oljeinvesteringarna har ökat ordentligt i år och det mesta i norsk ekonomi pekar i en positiv riktning. Trots det har den norska kronan försvagats rejält sedan början på sommaren.
I Norge skyller man på att den norska kronan har smittats av den svenska kronan. Det verkar som att den norska kronan också följer utsikterna för global tillväxt och geopolitiska risker. Den norska kronan lider antagligen också av tunn likviditet och de senaste åren har det inte varit ovanligt med en kraftig försvagning mot slutet av året, när likviditeten normalt försämras ytterligare.
Den senaste tiden har den norska kronan också gynnats av positiva kommentarer runt handelssamtalen mellan USA och Kina och det tyder på att både valutorna styrs av dessa globala faktorer.
Även om den norska kronan också lär återhämta sig under nästa år om den globala utvecklingen skulle utvecklas i en positiv riktning så är utsikterna på lång sikt besvärligare än för den svenska kronan.
Skälet är att kostnadsutvecklingen har varit extrem i Norge under en lång följd av år när oljeinkomster har letat sig in i norsk ekonomi på olika sätt. Det har medfört en häftig kostnadsutveckling som förr eller senare kommer att behöva justeras genom en svagare nominell växelkurs för den norska kronan. Möjligen kan det vara den anpassningen som redan pågår och bidrar till att hålla den norska kronan svag.
Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.
