Falkenhäll: Valutaprognoser – svårt men värt riskanalysen

Som med allt prognosmakeri är det svårt att på pricken säga hur valutakurserna kommer att röra sig den kommande tiden. Men det finns ändå skäl för exportbolag att räkna på valutakursrisken och hantera den om den ser ut att kunna bli ett problem. Det menar SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll.

”Intrycket är ändå att växelkursutvecklingen ganska väl går att förutspå på några års sikt,” skriver han i sin sista gästkrönika för Omni Ekonomi.

Efter att ha arbetat med valutamarknaden i snart 20 år som förvaltare och strateg har man fått några insikter. Det är inte helt ovanligt att man får höra att det är omöjligt att förutspå växelkursrörelser. Även om jag inte fullt ut kan skriva under på det påståendet så ligger det nog mycket i det. Det är nog som med prognosarbete i största allmänhet där man försöker förutspå vad som ska hända i framtiden.

Framtiden går att förutspå någorlunda väl så länge de faktorer som vi känner till fortsätter att styra utvecklingen, men så snart någon ny händelse eller faktor börjar påverka vad som händer måste prognosen revideras. Eftersom det ligger i sakens natur att oväntade händelser inte går att förutspå så kommer prognoser ofta att hamna fel. Så är det även med växelkursprognoser.

Intrycket är ändå att växelkursutvecklingen ganska väl går att förutspå på några års sikt. Då menar jag inte att man med någon större träffsäkerhet kan säga exakt vilken nivå till exempel kronan ska handlas på mot dollarn om tre år, utan om den kan väntas stärkas eller försvagas.

Däremot ska man inte ha några illusioner om att det går att förutspå timingen, det vill säga när det kommer att ske eftersom den styrs av faktorer som vi inte känner till.

För olika aktörer som utsätts för växelkursexponering i sin verksamhet, som företag som handlar med omvärlden, handlar det nog främst om att hitta bra metoder att hantera växelkursrisk.

Att försöka förutspå vad som ska hända med växelkursen under det närmaste året och att sedan välja en optimal strategi utifrån det riskerar att ge en rejäl huvudvärk eftersom det med stor sannolikhet kommer att inträffa saker som ger en helt annan utveckling än prognosscenariot.

Alternativet, att bara stoppa huvudet i sanden och låtsas som att växelkursrisk inte existerar, är inte heller någon lösning eftersom den ändå finns där. Eftersom nominella växelkurser dessutom ofta tenderar att ha långsiktiga trender så håller heller inte argumentet att rörelserna ändå tar ut varandra över tid.

Nej, växelkursrisk bör nog främst hanteras genom att systematiskt räkna på konsekvenserna av olika växelkursutfall, alltså att stresstesta projektet eller orderboken för olika växelkursutveckling. Visar det sig att det har en relativt liten betydelse i sammanhanget så kan man antagligen lämna det därhän.

Om det däremot visar sig ge en rejält negativ effekt på resultatet så bör man nog överväga att använda de olika instrument som finns till hands för att minska eller helt ta bort växelkursrisken.

Självklart måste man även väga kostnaden för att hantera växelkursrisk mot förtjänsten. De senaste åren har vi ofta stött på argumentet bland svenska exportörer att kostnaden för att valutasäkra intäkter i dollar har varit för hög för att det ska vara attraktivt att valutasäkra.

I slutet av 2018 när situationen var som mest extrem var kostnaden nästan 30 öre för att köpa dollar på 12 månaders termin, det vill säga med leverans om 12 månader. Samtidigt pekade prognoser då mot betydligt mindre rörelser under det kommande året.

Glömmer man prognoserna och i stället funderar på vad som kan hända med växelkursen under den perioden så kommer saker nog i en annan dager. Historiskt har växelkursen mellan kronan och dollarn i genomsnitt rört sig med ungefär 4 öre per dag. Den genomsnittliga förändringen för USD/SEK under tolv månader är drygt 60 öre och som mest har växelkursen förändrats med över 3 kr under en tolvmånadersperiod.

Så även om kostnaden kan kännas hög i sammanhanget så är sannolikheten stor att växelkursen ändå kommer att röra sig mer, oavsett vad prognoserna indikerar.

I dag är kostnaden för att sälja USD/SEK på termin med leverans om 12 månader ungefär 3-4 öre, vilket alltså motsvarar en vanlig dagsförändring. Den kostnaden känns definitivt värd att ta för en exportör för att slippa risken att kronan kanske stärks med ytterligare 60 öre mot dollarn under det kommande året, oavsett vad prognoserna indikerar.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.