”Fara å färde när osäkerheten blir det nya normala”

Donald Trump må ha mjuknat lite i sin hårda handelsretorik, men skadan av tullutspelen kan redan vara skedd för den amerikanska ekonomin, konstaterar Ålandsbankens marknadsstrateg Carl-Henrik Söderberg.

”Det går att argumentera för att det mest allvarliga inte är tullarna i sig, utan bristen på stabila spelregler”, skriver han i en gästkrönika.

Börsen upp, amerikanska långräntor ned, volatiliteten ned. De mest hårdföra tullförslagen som Donald Trump annonserade den 2 april verkar åtminstone tillfälligt ha tonats ned. Marknaden kan pusta ut, men glädjen är snarare grundad i vad som inte hände än i vad som faktiskt förändrats.

Trumpadministrationens övertygelse om att tullhöjningarna är lösningen på USA:s långvariga handelsunderskott är oroande. Vi ska komma ihåg att landets underskott har vuxit fram under flera decennier, präglade av lågt inhemskt sparande i kombination med en hög investeringstakt. Underskottet i utrikeshandeln speglar i stor utsträckning det sparöverskott som råder i andra länder som Japan, Kina och Tyskland. Dessa överskott har i stor utsträckning kanaliserats till investeringar i USA, vilket har bidragit till stigande aktiekurser, en starkare dollar samt lägre räntor, trots ett växande budgetunderskott och en successivt ökande statsskuld.

Att Trump på slutet mjuknat lite i sin handelsretorik är positivt och har bidragit till den ökade riskaptiten på de finansiella marknaderna, men det är samtidigt dessa tvära kast som skapar den största oron. Börsen hatar osäkerhet. Företag hatar osäkerhet. När spelreglerna ändras var och varannan dag, då trycker beslutsfattare på paus vilket medför uppskjutna investeringar, tvekande konsumenter och sedermera en konjunktur som sakta kyls ner.

I rådande klimat väljer investerare i sin tur att i stor utsträckning flytta kapital till säkrare tillgångar som kontanter, obligationer, och hälsovårdsaktier. Europa förordas framför USA. Flöden fortsätter ut ur amerikanska teknikjättar, ut ur amerikanska tillgångar generellt, något som illustreras tydligt när vi tittar på den svaga utvecklingen i dollarn.

Även om tullkalabaliken på allvar drog igång efter det att bolagen stängt böckerna för det första kvartalet så är den rådande rapportperioden alltjämt intressant. Och den ger oss än så länge blandade signaler. Makrosignaler är också svåranalyserade. För även om ”hårddata” som amerikansk detaljhandel och kinesisk industriproduktion visat på styrketecken, så finns det anledning till skepsis.

Mycket tyder på att vi ser ”förköpseffekter” där hushåll och företag bunkrar inför tänkbara tullar. Det går med andra ord att argumentera för att det säger mer om rädslan för nya regler än om ekonomins underliggande styrka. Vi får se vad ”mjukdata” såsom inköpschefsindex och mer snabba indikatorer, som kreditkortsdata eller containertrafik ger oss för bild framåt.

Det sistnämnda är en intressant variabel där vi på slutet kan utläsa att tullarna ännu inte har påverkat antalet skepp till USA:s hamnar, men att bokningar från Kina redan har minskat med 40 procent och totala USA-importer med 25 procent. Med andra ord, en negativ utbudschock kan vara att vänta för amerikansk ekonomi i närtid.

Att humöret hos amerikanska hushåll störtdyker i kombination med att inflationsförväntningarna stiger rimmar inte riktigt med Trumps tal efter sina första 100 dagar vid makten: ”Detta är de mest framgångsrika första 100 dagarna av någon administration i vårt lands historia.”

I vanlig ordning finns det mängder av variabler att ta hänsyn till där ute, där såväl de direkta som indirekta effekterna av tullarna alltjämt är svåra räkna på. Prognosmakarna famlar i mörker. Och det är där vi står nu, i det nya normala där osäkerheten är konstant, där strategier byggs för att stå emot nästa ”tweet” snarare än nästa kvartalsrapport.

Även om sannolikheten för en fullskalig recession har minskat på slutet så innebär det inte att vi är ute ur skogen. För skadorna är redan delvis skedda och det går att argumentera för att det mest allvarliga inte är tullarna i sig, utan bristen på stabila spelregler.

Läs mer om och av Carl-Henrik Söderberg: