Hem
Stora bilden till vänster: Günther Mårder. I mitten, uppifrån och ner: Emma Persson, Anders Stenkrona och Arturo Arques. Till höger: Sharon Lavie.

Fem experter: Spara 10 procent av lönen – här är kostnaderna du kan dra ner på i sommar

Alla personer som har ett jobb kan med lätthet spara 10 procent av sin inkomst – minst. Det säger Företagarnas vd Günther Mårder till Omni Ekonomi.

Mårder har ett förflutet på Nordnet och Aktiespararna och är en känd sparprofil. Han säger vidare att de allra flesta har utrymme att spara betydligt mer än just tio procent.

Nu ger Mårder och ytterligare fyra experter sina bästa tips för hur privatpersoner kan spara pengar i sommar och vilka kostnader som man vanligtvis glömmer att se över.

– Alla stora avtal kan kännas jobbiga att förhandla om, men du kan spara tusenlappar varje år utan att du egentligen behöver avstå från något, säger familjeekonomen Sharon Lavie.

Vilket är ditt bästa tips för att spara pengar i sommar?

Günther Mårder, vd för Företagarna och känd sparprofil

”Planera och inför en fördröjning av alla köp som inte är absolut nödvändiga. Tidsbrist är en vanlig orsak till impulsiva och onödiga inköp. När du vill köpa någonting, testa då att fördröja inköpet en vecka och överväg om du verkligen behöver saken.”

Sharon Lavie, familjeekonom

”Ha ett specifikt konto för semester och nöjen, där du har en på förhand bestämd summa. Du behöver på så sätt stämma av om dina sommarplaner ryms i din budget och får lättare att prioritera. Bonustips: Glöm inte att utnyttja alla medlemsrabatter som exempelvis livsmedelskedjor, tåg och bensinbolag har.”

Arturo Arques, privatekonom Swedbank

”Gör en budget så att du får koll. Ingen koll – ingen möjlighet att påverka din ekonomi. Gå igenom dina levnadskostnader och skilj mellan faktiska levnadskostnader och nödvändiga levnadskostnader. Kolla garderober, vinden, källaren och garaget – sälj sådant du inte längre använder eller behöver.”

Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar

”Steg ett är att ta reda på var dina pengar går i dag, till exempel genom att använda en app som registrerar alla köp och transaktioner. Först när du vet det kan du göra justeringar och reflektera över vad du kan och vill dra ner på. Och – sätt sparandet på automatisk dragning precis när lönen kommer, då blir det av!”

Anders Stenkrona, sparexpert Nordea

”Det absolut bästa rådet är att inte ta lån för att gå på semester. Undvik konsumtionslån så slipper du dras du med räntor och återbetalningar under lång tid. Det är pengar du kan spara och bygga upp din ekonomi med. Eftersom den rådande situationen gör att vi i de flesta fall behöver semestra inom landet är det ett utmärkt tillfälle att spara pengar. Om du semestrar i Sverige, öka inte standarden bara för att du slipper resekostnaderna. Spara de pengarna i stället”, säger han och fortsätter:

”Om du har möjlighet så kan du hyra ut ditt boende ifall du semestrar någon annanstans. Det finns gott om seriösa uthyrningstjänster som kan hjälpa till så allt går rätt till. En uthyrning kan finansiera en stor del av din semester.

Sen finns det alla små saker du kan överväga. Köp glass i storpack i stället för styckvis till barnen. Ät picknick i stället för på restaurang, ge barnen en budget i stället för allt de pekar på, etc.”

Hur stor andel av ens inkomster är det rimligt att spara varje månad?

Günther Mårder, vd för Företagarna och känd sparprofil

”Alla som har ett jobb kan med lätthet spara 10 procent av sin inkomst, detta bör vara en miniminivå. För de flesta finns betydligt större sparutrymme. Men glöm inte att också bestämma varför du sparar. Vad är dina drömmar?”

Sharon Lavie, familjeekonom

”Det beror hur inkomsterna och hushållet ser ut. Tjänar man bra och bor själv kan 30 procent vara rimligt, medan en familj med många fasta avgifter får vara glada om det går att spara 5 procent. Det viktigaste är att börja månadsspara med en automatisk överföring från lönekontot direkt vid lön och att första sparmålet är till en buffert.”

Arturo Arques, privatekonom Swedbank

”Helst minst 10 procent till dess att du har en sparbuffert på minst två månadslöner efter skatt, alternativt har en sparbuffert som motsvarar dina nödvändiga levnadskostnader under tre månader.”

Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar

”Jag tycker att ett riktmärke är 10 procent av bruttolönen. I perioder av livet kan det vara mer och i andra kan det vara mindre, men det kan vara en ambition. Tänk på att sparande är uppskjuten konsumtion, så även om du måste avstå från saker här och nu så kommer det en dag när du får göra något roligt i stället!”

Anders Stenkrona, sparexpert Nordea

”Att spara 10 procent av din lön efter skatt är ett bra riktmärke. Om det känns övermäktigt så börja spara vilket belopp som helst, så du kommer in i rutinen. Sen kan du öka beloppet successivt. Om du till exempel ökar andelen av din lön som du sparar med 3 procentenheter per år, så är du uppe på 10 procent inom några år.

Du lär dig spendera det du har på fickan. När du sparar mer så lär du dig snart att anpassa dina utgifter därefter.”

Vilka utlägg eller omkostnader är det vanligt att man missar att se över?

Günther Mårder, vd för Företagarna och känd sparprofil

”Abonnemang, särskilt om de är digitala med automatisk betalning. Detta är också en kostnad som kommit att utgöra en allt större del av mångas månatliga utgifter. Se över vad du verkligen behöver!”

Sharon Lavie, familjeekonom

”Alla stora avtal kan kännas jobbiga att förhandla om, men du kan spara tusenlappar varje år utan egentligen att du behöver avstå från något. El, bilförsäkring, tv- och mobilabonnemang, lån, gymkort och till och med kreditkort. Du kan förhandla ner räntor och avgifter och du behöver lägga högst ett par timmar, en gång per år, för en sådan översyn. Dessutom kanske en sådan översyn påminner dig hur sällan du egentligen utnyttjar en tjänst och det kan vara dax att pausa eller säga upp den helt. Man kan jaga extrapriser på en fläskfilé men samtidigt betala hundralappar helt i onödan för något man lika gärna kan vara utan eller få mycket billigare.”

Arturo Arques, privatekonom Swedbank

”Mat, kläder och abonnemang.”

Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar

”Jag tror att ett misstag många gör är att fokusera på kategorier, till exempel transport, mat och boende. Då glömmer man lätt allt det där runtomkring, de små köpen här och var, som i slutändan kan summera till stora summor. Gör en ’övrigt’-kategori och bryt ner den för att ta reda på vad den består av, och om du vill eller kan förändra något beteende.”

Anders Stenkrona, sparexpert Nordea

”Bland dina normala vardagsutgifter och räkningar så är det lätt att glömma alla oregelbundna räkningar. De som kommer årsvis eller halvårsvis. Du kanske tror att det blir en liten räkningshög den här månaden men så kommer plötsligt bilförsäkringen, eller koldioxidskatten, eller vattenräkningen. Poof, där rök månadens budget. En enkel lösning är att se över hur mycket du totalt betalade i räkningar förra året och dela det med 12. Om du får en räkningsomgång en månad som är lägre än genomsnittet, så lägg undan mellanskillnaden på ett buffertkonto. Då är du beredd när räkningshögen någon annan månad är högre än genomsnittet. För det kommer att hända!

Dessutom, när du köper en dyr sak, till exempel en bil, ett hus, eller en båt så är det lätt att stirra sig blind på priset och blunda för alla regelbundna underhållskostnader. I stort sett allt av värde kostar att äga.

För en bil kan det vara försäkringen, bensinkostnad, reparationer, regelbunden tvätt. För en båt ska man utöver det inte glömma förvaring, underhåll, hamnavgifter, med mera. Du köper inte bara saken en gång. Du köper den om och om igen, varje månad.”

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen