Forskare: Nya tullar är ännu ett steg i auktoritär riktning

Att de svepande handelstullar som Donald Trump införde i april förra året strider mot amerikansk lag. Enligt domstolen överskred presidenten sina befogenheter när han rundade kongressen och införde tullar genom att utropa ekonomiskt nödläge med stöd av en federal lag från 1977.

Beslutet ogiltigförklarar även de tullar som Trump infört på varor från Mexiko, Kanada och Kina med motiveringen att bekämpa fentanylsmugglingen till USA. Det sår också tvivel kring om tullar på varor från Brasilien och Indien verkligen är lagliga.

HD:s beslut beskrivs som ett historiskt bakslag för presidenten. Att införa tullar på varor från andra länder är ju själva kärnan i hur han bedriver såväl sin ekonomiska politik som utrikespolitik.

Presidenten har använt tullar för att tvinga företag att flytta tillverkning till USA och för att utöva makt globalt.

En del bedömare menar att HD:s beslut kan få mer långtgående konsekvenser för presidenten. Två av sex domare som röstade för ett ogiltigförklarande är tillsatta av Trump, vilket tyder på något mått av självständighet och att han kan komma att stöta på patrull även i andra frågor. Till exempel när det gäller att riva upp grundlagen om födslorätt eller att sparka centralbankschefen Jerome Powell.

Det korta svaret: Genom att kritisera högsta domstolen, attackera dess domare och införa nya, högre tullar.

Det lite längre svaret: I sin första kommentar efter HD:s beslut sa Trump att han hade en plan B. På en presskonferens lite senare samma dag meddelade han att han inför nya globala tullar på 10 procent i fem månader, ovanpå redan existerande tullsatser.

Men i stället för att basera de nya tullarna på lagen om ekonomiskt nödläge från 1977 hänvisar Trump till en annan lag, paragraf 122 i handelslagen från 1974. Den ger presidenten rätt att införa tillfälliga tullar på max 15 procent om USA anses ha ett allvarligt underskott i bytesbalansen. Efter 150 dagar måste kongressen godkänna om tullarna ska förlängas eller inte.

Dagen efter det nya tullbeskedet kom ett nytt bud från Trump: tullsatsen höjs från 10 till maxtaket 15 procent.

Förutom att införa nya tullar gick Trump till hårt angrepp mot högsta domstolen. De domare som röstat ja till ogiltigförklarandet kallade han för ”slembollar” och en ”skam” för USA. Han anklagade också HD för att ha påverkats av utländska intressen.

De tre domare som röstat nej fick i stället ta emot hyllningar. Inte minst Brett Kavanaugh som var den enda Trumptillsatte domaren på nejsidan.

– Jag är mycket stolt över den utnämningen, sa han på pressträffen efter HD:s beslut.

Att USA:s president svarar på HD:s ogiltigförklarande av tullarna med att införa nya tullar kan, vid en första anblick, tolkas som att han trotsar högsta domstolen.

Men riktigt så enkelt är det inte enligt demokratiexperten Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och grundare av V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet.

Han har tidigare sagt till Omni att USA befinner sig i en regelrätt konstitutionell kris den dag Trump går emot ett HD-beslut. Men det gör Trump inte nu, åtminstone inte i juridisk mening.

– Han rundar, inte trotsar, domstolen, säger Lindberg till Omni nu.

Skillnaden är att Trump byter till en lag som ger honom rätt att införa tullar i maximalt 150 dagar (ovan nämnda paragraf 122), i stället för att hålla fast vid den federala lagen om ekonomiskt nödläge från 1977, som ju HD sköt ner.

– Då är ju frågan om han har rätt att använda det lagutrymmet, säger Lindberg och konstaterar att ja:

– Det verkar de flesta jurister som är experter på amerikansk konstitutionell rätt vara ense om att han kan.

Men även om Trumps agerande på pappret inte utlöser en konstitutionell kris är hans uttalanden på presskonferensen efter HD:s beslut ett slags retorisk trots.

Staffan I Lindberg säger att Trump många gånger förut uttryckt ett förakt för det amerikanska domstolsväsendet, men att detta är första gången han gör det öppet mot HD.

– Han har noll respekt och ingen uppskattning för en rättsstat där man följer lagar och regler och där domstolar avgör hur lagarna ska tolkas.

Lindberg hänvisar till en intervju med The New York Times tidigare i år där Trump sa att det enda som begränsar hans makt är hans egen moral.

– Man kan inte vara tydligare än så med att man vill vara eller ser sig själv som en diktator och har rätt att göra och besluta vad som helst. Den här kritiken mot högsta domstolen är bara ett utslag av det.

Det återstår att se. Det råder exempelvis fortfarande oklarheter kring om amerikanska företag som stått för en stor del av tullnotan har rätt att få pengarna tillbaka eller inte. Den amerikanska regeringen har samlat in knappt 1 200 miljarder kronor från tullarna, men HD nämner inget om vad som ska hända med de pengarna.

Det är också oklart vad som händer med tullarna efter att de 150 dagarna löpt ut och frågan går vidare till kongressen.

Trumpadministrationen säger sig ha andra handelsvapen att ta till, som exempelvis ett totalt handelsstopp. Och med tanke på hur grundläggande tullarna är i Trumps politik lär han inte ge upp dem i första taget.

Vad gäller Trumps maktutövande säger Staffan I Lindberg att man kan tolka HD:s utslag som att Trump möter lite motstånd. Däremot visar hans sätt att runda beslutet att det de facto var ganska tandlöst.

– Helhetsbilden är att det är ytterligare ett uttryck för Trumpadministrationens auktoritära ambitioner, säger Lindberg.